Fjällens motorvägar...

Ibland går jag ut på fjället för att vara själv och slippa se människor, inte bara därför men det är en del av syftet. Sen råkar jag på nån tjomme eller två längs vägen. Dessa möten blir ofta väldigt trevliga minnesvärda. Trots att syftet var att inte interagera med andra människor. Märkligt./J
 
Ibland går jag ut på fjället för att vara själv och slippa se människor, inte bara därför men det är en del av syftet. Sen råkar jag på nån tjomme eller två längs vägen. Dessa möten blir ofta väldigt trevliga minnesvärda. Trots att syftet var att inte interagera med andra människor. Märkligt./J
Kanske för att de du möter gått ut med samma syfte och ni därmed förstår varandra ochh agerar därefter?

/Patrik
 
Ibland går jag ut på fjället för att vara själv och slippa se människor, inte bara därför men det är en del av syftet. Sen råkar jag på nån tjomme eller två längs vägen. Dessa möten blir ofta väldigt trevliga minnesvärda. Trots att syftet var att inte interagera med andra människor. Märkligt./J
Mmm, oftast trevliga möten.
 
Några av oss äldre har en del krämpor. Då är det tryggt att hålla sig till leden. Den fysiska förmågan avtar med åldern och därför är leden och stugorna viktiga. Jag tycker att de flesta människor som vill vandra, oavsett var, är bra folk! Vi älskar naturen och vill skydda den. Låt oss förhålla oss positiva till varandra.
Min erfarenhet är att på Kungsleden Nikka-Abisko finns en massa folk från utomlands. Går man utanför Kungsleden möter man INGEN. Och då menar jag bara typ Nallo-Vistas... Informationen om Kungsleden finns på internet och därför söker sig folk just dit. Och de har väldigt okunniga frågor på facebookforum om det finns dusch på stugorna etc. Jag tror inte att så många söker sig utanför huvudlederna i fortsättningen heller...med tanke på alla kvarlämnade soporna hoppas jag nästan att det blir så...
 
Jag tror att många tror att fjällvandring är att gå på hårda och steniga leder och tälta eller bo i stuga. Det är det förvisso, och många tror att det är rent av livsfarligt att gå utanför lederna. "Vad händer om du stöter på en björn?"
Jag tror att det är ett större avstånd mellan fjällvandrare och de som inte vandrar nu än förr i tiden. Okunskapen verkar ha ökat...kanske en felaktig känsla hos mig.
Jag gör min grej i alla fall och är nöjd med det.

Obanat är min melodi för att fötterna ska må bra.
Mina fötter känner ingen skillnad. Stigar betyder i första hand bara att någon gått där före mig. De kan få olia karaktär beroende på hur mycket trafik det är där. På huthyfs.com skildrar jag min vandring i Jämtland, 2017. Jfr bilderna från etappen förbi Sylstationen och dem från etappen Enafors - Ulvåtjärn.
 
Jag tycker att det är jättebra att de stora mängderna besökare kanaliseras till vissa leder, som blir upptrampade motorvägar, vilket de som väljer att gå där ändå inte har något problem med. Jag kan välja att inte vara just där. Perfekt!

Det jag kan känna en oro för är hur det ska bli när alla dessa mängder besökare så småningom hittar ut utanför de här stråken. För det kommer de ju göra. Har känt ska jag kanske säga, när STF gick på som värst med sin utbyggnad, mottot att de måste tillgängliggöra fjället för nya målgrupper och stenhård marknadsföring för att driva ut folk på fjället som aldrig varit där och som bevisligen i många fall saknat kunskap om t ex allemansrätt och vett kring vad man lämnar efter sig osv.

Återstår att se om STF tänkt om i någon mån utifrån hållbarhetsperspektiv. Man kanske inte måste locka ut folk som inte bett om det just till fjällvärlden.
Det är förstås ett välidgt nedlåtande perspektiv. Du lär nog få ha dina täta videsnår för dig själv. Och jag är rätt övertygad om att de som vågar sig lite utanför huvudstråken sätter sig in i vad som kan vänta dem, t ex genom att starta trådar på Utsidan ... När jag ville undersöka området norr om Store Øljuvatnet tog jag hjälp av en medlem på fjellforum.no -- avgörande var om jag skull klara mig över en älv i östra änden av etappen -- det fanns bro. Och betr. Gråsjöfjällen tog jag hjälp här. Men på sträckan kring Tjallingdalen behödes ingen hjälp.
 
Men om man inte vill träffa någon alls? Jag tror att det finns många som inte vill se en själ under vandringen. Jag klarar mig bra med alla jag träffat i vardagen. Det räcker gott. I fjällen möter jag helst mig själv, ja en kompis om vi vandrar tillsammans, men annars behöver jag inte träffa någon.
Det jag uppskattat på mina vandringar i åtta europeiska länder är möten med folk från motsatt håll, vilka kunde berätta om förhållandena. Oftast handlar det om snön, har den hunnit smälta undan, finns andra svårigheter? Jag försökte förstås att starta så tidigt det någonsin gick, säg mellan 15 och 20 juni. På mina enda tur norr om Polcirkeln handlade det om broar. var de ännu utlagda, var de riskfria att gå (i värsta fall krypa) över. I Norge stötte jag dock på folk som försökte finta mig med fullkomligt överdrivna eller direkt lögnaktiga påståenden om svårigheter. Exempel:

Efter en natt på Graddis ändrade jag min plan, eftersom jag insåg att kommande etpper skulle gå i trist och snårig vegetation. Jag visade värden en väg till Sverige på kartan, en bit söder om landsvägen, med en skarp sväng norrut vi Kuoletisjaure (varpå vidare till Jurun och Mavas). Hans svar var att det bara var att gå utfartsvägen från Graddis fjellstue mot landsvägen och sedan följa denna i 9 km. Han var helt inställd på att lura mig till denna meningslöshet. Jag begriper inte varför folk gör sådant.
 
Liknande trådar
Trådstartare Titel Forum Svar Datum
jonsa Fjällens mest storslagna vandring? Fjällvandring 25

Liknande trådar


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.