Du använder en föråldrig webbläsare. Det får inte visa dessa eller andra webbplatser korrekt.
Du bör uppgradera eller använda en alternativ webbläsare .
Du bör uppgradera eller använda en alternativ webbläsare .
Bra sätt att navigera vid fjällvandring
- Trådstartare Totteman
- Start datum
Inte någonting som jag känner till. När gör man detta i fjällen?Använder ni Triangulering i fjällen för mer exakt plats bestämning.
Lästips
ANNONS
Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken
STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.
Inte mer än att jag nog mer eller mindre omedvetet tittar efter punkter i omgivningen och bedömer med utgångspunkt från dem var jag är.Använder ni Triangulering i fjällen för mer exakt plats bestämning.
Men det är ju inte riktig triangulering utan mest en grov avstämning att jag är där jag borde vara ungefär.
Inte jag. Jag tittar på GPSen.Använder ni Triangulering i fjällen för mer exakt plats bestämning.
Använder ni Triangulering i fjällen för mer exakt plats bestämning.
Inte för vana med kompassen, men om man misstänker att man håller på att "gå bort sig" skulle det ske för att försöka komma på banan igen.
Använt för typ 40 år sedan men nu så är det inte någon vits antingen behöver jag inte veta exakt position, och om jag är osäker kan gpsen ge snabbare besked. Är frågan hur långt jag har kvar till ett pass eller annat utmed färdvägen kan höjdmätaren eller trippmätaren på GPS-klockan ge ungefärligt besked.
Men en användbar variant på detta är att bestämma vad toppar jag ser optiskt ligger på kartan och heter genom att pejla med kompassen när den egna positionen på kartan är känd.
Thure
Men en användbar variant på detta är att bestämma vad toppar jag ser optiskt ligger på kartan och heter genom att pejla med kompassen när den egna positionen på kartan är känd.
Thure
Senast ändrad:
Så gör jag om jag är nyfiken. Lite kul att se hur liten man är i verkligheten och hur långt det är till den där toppen långt borta.Men en användbar variant på detta är att bestämma vad toppar jag ser optiskt ligger på kartan och heter genom att pejla med kompassen när den egna positionen på kartan är känd.
Dimma (eller låga moln) är lurigt. Var med i en löpargrupp med guide vid Storulvån för 10 år sen. Vi skulle över Stråata och ner mot Brunnersjöarna. En tur som guiden gjort hur många gånger som helst. Men vi kom ur kurs och tillslut visste vi inte vilket håll vi skulle åt. Guidens GPS strulade så vi löste det med gemensamma krafter i form av spaningsinsatser åt olika håll. GPS-spåret i klockan visade sen att vi rört oss i cirklar. Det är bara 10 år sedan, men då fanns inte de enkla apparna som vi har idag.Hur ofta man behöver använda karta och kompass och hur man ska använda dem beror väldigt mycket på terrängen. Finns områden i fjällen där orienteringen är väldigt enkel och det finns områden där terrängen är väldigt komplicerad och det kan vara svårt att förstå var man är. Hur bra sikten är spelar också självklart stor roll.
På en tur i höstas skulle jag i dimma runda ett litet vatten och gå upp i en liten dal. Kom inte ditt jag skulle och kom fram till att jag visst hade rundat vattnet 90 grader för mycket ... Faktiskt lätt att få helt fel riktning när man inte ser några landmarken samtidigt som man tror att man går rakt och fint.
Telefonen är mitt "facit" för navigering, men den kan gå sönder. Så jag navigerar med karta och använder telefonen för att bekräfta att jag är där jag tror att jag är. Även vid bra sikt i fjällen så är topparna förvirrande lika och det man tror är en topp, är i många fall en förtopp. Hamnar jag i dimma idag så tar jag alltid ut en kompasskurs (och tränar på det ibland vid bra sikt). Dagen kommer då telefonen inte fungerar när man behöver den som mest.
Den här tråden hade jag missat helt!
Såhär gör jag (om nu någon är intresserad.)
Min navigeringsutrustning i prioritetsordning:
1) Kartan i huvudet.
Innan jag ger mig ut på en tur, kort eller lång, går jag alltid igenom den tänkta rutten (och eventuella alternativ) och memorerar så gott jag kan. Jag tänker att jag ändå ska ha en hyfsad chans att hitta hem helt utan hjälpmedel om det skulle behövas.
2) Papperskartan.
Används flitigt för att stämma av kartan i huvudet mot verkligheten och för att undersöka vad det är för något jag ser.
3) Kompassen
Ligger oftast i fickan, men åker fram nu och då när färdvägen inte är uppenbar, vid dålig sikt, när jag vill försöka bestämma min position med pejling eller för att dubbelkolla att inte hjärnan spelat mig ett spratt.
4) GPS
Förr var det en separat pryl, nu har jag en i telefonen, en på klockan och en i nödsändaren. Överflödig vid god sikt. Fantastisk hjälp när dimman drar in. Innan jag hade GPS var enda alternativet att vänta på bättre väder.
5) Nödsändare
Listar även den (en Garmin InReach) som navigationsutrustning. Inte för att jag skall hitta rätt, men för att eventuell räddningspersonal skall hitta mig.
Andra prioriterar elektroniken högre än jag. Helt ok. Personligen föredrar jag att vara så analog som möjligt där ute och låta elektroniken vara back up. Föredrar också översikten på en stor papperskarta. Enda abret är att vecken alltid är på fel ställe
Såhär gör jag (om nu någon är intresserad.)
Min navigeringsutrustning i prioritetsordning:
1) Kartan i huvudet.
Innan jag ger mig ut på en tur, kort eller lång, går jag alltid igenom den tänkta rutten (och eventuella alternativ) och memorerar så gott jag kan. Jag tänker att jag ändå ska ha en hyfsad chans att hitta hem helt utan hjälpmedel om det skulle behövas.
2) Papperskartan.
Används flitigt för att stämma av kartan i huvudet mot verkligheten och för att undersöka vad det är för något jag ser.
3) Kompassen
Ligger oftast i fickan, men åker fram nu och då när färdvägen inte är uppenbar, vid dålig sikt, när jag vill försöka bestämma min position med pejling eller för att dubbelkolla att inte hjärnan spelat mig ett spratt.
4) GPS
Förr var det en separat pryl, nu har jag en i telefonen, en på klockan och en i nödsändaren. Överflödig vid god sikt. Fantastisk hjälp när dimman drar in. Innan jag hade GPS var enda alternativet att vänta på bättre väder.
5) Nödsändare
Listar även den (en Garmin InReach) som navigationsutrustning. Inte för att jag skall hitta rätt, men för att eventuell räddningspersonal skall hitta mig.
Andra prioriterar elektroniken högre än jag. Helt ok. Personligen föredrar jag att vara så analog som möjligt där ute och låta elektroniken vara back up. Föredrar också översikten på en stor papperskarta. Enda abret är att vecken alltid är på fel ställe
Jag ligger på samma som GustavOh, även om det ibland byter plats på 3 och 4 beroende på om jag är mer intresserad av riktning eller position. Ett exempel där position var viktigare än riktning är ett stökigt pass med massor av småkullar och åsar där den intressanta frågan var om jag har kommit nog långt för att det är dags att svänga vänster.
Det var klar sikt så jag visste på fjärran toppar vilket håll jag gick åt och skulle svänga mot, men svängde jag för tidigt skulle jag hamna i värre terräng högt på sluttningen, och för sent skulle jag behöva gå tillbaka upp igen pga raviner i riktningen mot destinationen. Ingen egentlig katastrof, men det var väldigt trevligt att få en blå prick på Min Karta som sa att det var 300m kvar tills optimal kursändring, istället för nån kilometers omväg i dryg blockig terräng fullt med småskaligt upp och ner.
Kompassen däremot är alltid med för de gångerna det är dålig sikt. Jag minns en passage över Mårmapasset där jag väntade lite för länge i småregn och dimma innan jag packade upp kompassen. Då visade det sig att vi var 90 grader fel och på väg ut mot en kamvandring längs med Leavasvaggi istället för på väg ner mot Vistasdalen.
Och som orienterare använder jag kartan i huvudet och papperskartan frekvent för att stämma av att kartan och positionen i mitt huvud fortfarande stämmer överrens med terräng och karta. Det är mitt huvud jag går efter, men om jag har hamnat fel i position eller rikning är det bättre ju tidigare jag upptäcker det.
Det var klar sikt så jag visste på fjärran toppar vilket håll jag gick åt och skulle svänga mot, men svängde jag för tidigt skulle jag hamna i värre terräng högt på sluttningen, och för sent skulle jag behöva gå tillbaka upp igen pga raviner i riktningen mot destinationen. Ingen egentlig katastrof, men det var väldigt trevligt att få en blå prick på Min Karta som sa att det var 300m kvar tills optimal kursändring, istället för nån kilometers omväg i dryg blockig terräng fullt med småskaligt upp och ner.
Kompassen däremot är alltid med för de gångerna det är dålig sikt. Jag minns en passage över Mårmapasset där jag väntade lite för länge i småregn och dimma innan jag packade upp kompassen. Då visade det sig att vi var 90 grader fel och på väg ut mot en kamvandring längs med Leavasvaggi istället för på väg ner mot Vistasdalen.
Och som orienterare använder jag kartan i huvudet och papperskartan frekvent för att stämma av att kartan och positionen i mitt huvud fortfarande stämmer överrens med terräng och karta. Det är mitt huvud jag går efter, men om jag har hamnat fel i position eller rikning är det bättre ju tidigare jag upptäcker det.
Kör alltid digitalt (fjällkartan) för navigering under dagen. Karta och kompass är så klart alltid med men använder kartan på kvällen i tältet, eller så klart om telefonen havererar. Har dom senaste åren varit på vandring med 1 eller 2 vänner då känns det rätt osannolikt att alla mobiler går sönder på samma resa. Ska dock vandra själv i sommar då känns det inte lika tryggt på den fronten.
Strömmen till GPS Garmin 64 jag tar fort slut så är inställd på max ström besparing och alla PB tar ju slut kanske efter 1 v ute då jag ofta är på ca 12 d,
Jag köpte GPS efter vimsat bort sig i Abisko på delar av Nordkalott leden söder mot Stour korpur el vad den heter kartan var nog på 1:100000 träffade dock folk vid led delning.
Provat med solladdning men fungerar dåligt pga låga temperaturer med svårladdade batterier och inte rätt vinkel tex vid sätta på ryggsäck osv.
Aktuell plats var efter vadet vid lilla sjön i dalen mot Norge ,dåligt utmärkt led och mycket sankmark vid leden och gick jämte led.
Var bra väder och ingen tidsbrist ändå var jag vilse i ca 1 dygn med någon km när.
Jag köpte GPS efter vimsat bort sig i Abisko på delar av Nordkalott leden söder mot Stour korpur el vad den heter kartan var nog på 1:100000 träffade dock folk vid led delning.
Provat med solladdning men fungerar dåligt pga låga temperaturer med svårladdade batterier och inte rätt vinkel tex vid sätta på ryggsäck osv.
Aktuell plats var efter vadet vid lilla sjön i dalen mot Norge ,dåligt utmärkt led och mycket sankmark vid leden och gick jämte led.
Var bra väder och ingen tidsbrist ändå var jag vilse i ca 1 dygn med någon km när.
Liknande trådar
- Svar
- 11
- Visningar
- 2 K
- Svar
- 4
- Visningar
- 945
Få Utsidans nyhetsbrev
- Redaktionens lästips
- Populära trådar
- Aktuella pristävlingar
- Direkt i din inkorg