Problemet för tillfället är att det inte finns något bra sätt att få ta del av de frisläppta kartorna. Lantmäteriets ambition är att någon gång under 2016 ha kartorna tillgängliga för nedladdning utan kostnad. Tills vidare hanteras leveranserna manuellt med en startavgift på 500 kr, en maximal leveransavgift på 2500 kr och en leveranstid om högst 7 arbetsdagar. Kartorna levereras i form av bildfiler enligt det svenska standarrutnätet. Varje ruta i koordinatsystemet är 5000 x 5000 punkter där varje punkt motsvarar en yta av 10 x 10 m2. Inga kartor kommer att ha de blå rutnäten som markerar rutor med 2 km sida som är vanliga idag. Inga bearbetningar kommer heller att göras för att få till de 25 speciella Fjällkartorna för olika områden som är den vanliga formen av Fjällkartan idag. Det går att titta på Fjällkartan och andra kartor på Lantmäteriets visningstjänst. Det går även att skriva ut kartor i pdf-format. Nackdelen är det lilla utsnittet vid högre upplösningar.
Användarnamn: Örnsätrarn
Intressen: Fågelskådning, Friluftsmat, Vandring, Turskidåkning, Litteratur, Navigering, Paddling, Foto, Resor
Etiketter:
Svenska Fjällkartan i rasterformat för nedladdning
Lantmäteriet släppte 2016-01-01 bland annat Fjällkartan fri under licensen CC BY (Creative Commons Erkännande 4.0 Internationella Publika Licens). Det innebär i korthet att den är fri att ”använda, sprida, göra om, modifiera och bygga vidare på Lantmäteriets öppna data, även i kommersiella sammanhang ” under förutsättning att källan anges och att eventuella bearbetningar omnämns.
Environmental photography
I mitt förra blogginlägg Klimatförändringar i Sarek visade jag några bilder från Sarek som tagits av Axel Hamberg vid 1900-talets början och jämförde dem med egna nytagna bilder från samma plats. Tydliga förändringar i växtligheten framgår.
Det var därför med stor tillfredsställelse som jag noterade att dagens radioprogram i serien Vetenskapsradion Forum i P1 handlade om hur fotografier från förr visar klimatets dramatiska påverkan på landskapet. Det är Tyrone Martinsson som tagit bilder av glaciärer på Spetsbergen och jämfört med gamla bilder från samma plats. Tekniken kallas environmental photography och är ett nytt forskningsbegrepp.
Klimatförändringar i Sarek
Vid mitt besök i Kvikkjokk vid månadsskiftet maj/juni i år hade jag en del diskussioner med båtförare Björn Sarstad. Jag råkade i min okunnighet säga något om att förutom glaciärernas tillbakagång så hade väl det varmare klimatet inte ännu hunnit inverka så mycket på naturen i fjällen. Björn opponerade sig och sa att det märktes tydligt för dem som bor däruppe. Som vanligt brukar Björn ha rätt och jag tänkte illustrera det med några bilder som jag tog senare på sommaren.
Vid Hasse Petterssons och min vandring i slutet av juni i år kunde vi inte vada jokken vid Boarekjávrre utan stannade tre nätter vid en sjö i södra delen av Pårekslätten. Vi gjorde lite utflykter därifrån, bland annat till Lulep Várddo. Jag har alltsedan jag såg Axel Hambergs panoraman i hans Sarekbok från 1922 fascinerats av dem och velat göra sådana själv. Jag visste att ett av dem var taget från Lulep Várddo och därför tog jag en hel serie med bilder från norra toppen för att sedan kunna sätta ihop panoramor därifrån. Tre av dem finns i artikeln nämnd ovan.
Två pensionärer skådar på Gotland - hösten 2015
Den 16 -20 oktober var det dags för min äldre syster och jag att göra vår årliga hösttur för att skåda fåglar på Gotland. Det blev 3 dagar med skådande större delen av dagarna, dock inte lika intensivt som tidigare. Det märktes att dagarna blivit kortare och att många arter redan flyttat. Totalt fick vi se 50 arter och några av dem var nya för oss.
16/10. Ankomstdagens sena eftermiddag kollade vi in fågellivet i Klinteviken eftersom vi bodde i Klintehamn. Viken är ett pålitligt tillhåll för änder, hägrar, doppingar och svanar. Så ock denna gång. För första gången fann vi smådopping där.
Åter till Kvikkjokk - snöläge i början av juni
Trots att jag varit hemma en vecka från Kvikkjokksturen så har jag inte ännu lyckats få ihop mitt reportage därifrån. Det får därför bli en kortare variant som mest behandlar snösituationen. Övriga iakttagelser får vänta. Jag kom fram till Kvikkjokk 30 maj ock åkte därifrån sent på kvällen 3 juni. Totalt vandrade jag ca 40 km i terrängen runtom Kvikkjokk under dessa dagar.
En försmak av Sarekfjällen får man vid parkeringsplatsen vid Vaikijaur 4 km norr om Jokkmokk om vädret är klart. I mitten syns Skájdetjåhkkå 11 mil bort. Alltmer till vänster därom syns Gaskastjåhkkå, Lullihatjårro och Lullihatjåhkkå. Till höger syns Gådoktjåhkkå och en liten skymt av Gådokgaskatjåhkkå.
