Vi läser vidare om damernas fotvandring:
"På en fotvandring är utrustningen av största vikt. Framförallt måste stor uppmärksamhet ägnas åt fotbeklädnaden. Helst användas kängor, som måste vara starka och bekväma, varken för stora eller för små och sitta väl, så att de icke föranleda skavsår. Alldeles nya kängor böra icke begagnas, utan sådana, som under en månads tid varit i dagligt bruk och sålunda hunnit forma sig efter foten. Alldeles förträffligt är att i kängorna lägga en lös sula av tagel eller renhår. En sådan håller foten torr vid svettning och i händelse av regn och väta. Strumporna böra icke vara för tjocka och hettande, men icke heller så tunna att sulan kännes för mycket igenom. Kängorna böra alltid vara förfärdigade för höger och vänster fot.
Kroppen bör vara så fri och ledig som möjligt i sina rörelser. Fördenskull få inga hårt sittande liv, trånga linningar eller band användas. Bäst är att använda blus, och kjolen bör vara alldeles fotfri, samt sluta minst 10 cm. över marken. För kalla dagar behöves en kofta eller jacka, och mot regn skyddar allra bäst en lätt regnkappa med kapuschong, varigenom paraply blir onödigt, liksom en hatt med breda brätten som skyddar mot solen, gör parasollet överflödigt."
(Här har man uppenbarligen inte läst på, utan släpat med paraply/parasoll ändå!)
Men det här - Bäst är att använda blus, och kjolen bör vara alldeles fotfri, samt sluta minst 10 cm. över marken - hade de snappat upp. Och....vem har inte förtvivlat letat skugga en stekhet dag på fjället?! Tänk om man haft ett paraply då ;) /H
Jag undrar lite grann vad fotfri betyder egentligen. Att man inte sparkar i den vid gång på plant underlag, eller? Nåja, det lär jag upptäcka i sommar.
Mer om paraplyet är ju att det kan fungera som det tredje benet etc.
Notera gärna de lätta mjuka kängorna.
Trevligt med lite kulturhistoria.
/J
Det har du ju förstås helt rätt i. En vandringsstav med specialfeatures, helt enkelt. Jag har noterat kängorna.
Det första stycket kan ju tryckas i Lundhags katalog idag. (Fast jag undrar förstås vilka andra fötter de hade i åtanke...) Men det där med paraply/parasoll har de fått om bakfoten. Fråga Jörgen Fjäderlätt!
Men Lundhags kanske skulle ha skippat den sista meningen om att skorna borde vara förfärdigade för höger och vänster fot, tippar jag.
Underbart!
"förfärdigade för höger och vänster fot"?
Hur såg skorna egentligen ut förr i tiden?
Paraply har man ju naturligtvis med sig!
Ja hur är det med skorna egentligen, näbbstövlar som samerna har är de olika för höger och vänster fot? Någon som vet? Om man tänker tillbaka i tiden alltså. Jag får den känslan att de såg ganska lika ut både höger och vänster, om det nu kan vara en orsak till att de skrev detta om "förfärdigade för höger och vänster fot." En fundering bara. Tack Ulrika för trevlig läsning! Var rädd om boken!
Jag har inte lyckats få klarhet i det riktigt än. Dessa få sidor om vandring, utstyrsel med mera har väckt fler frågor än de besvarar, och jag håller på att kolla upp det mesta.
Att skor var av samma modell för vä och hö gällde nog mer än franska armens träbottnar i enhetlig storlek inför och efter slaget vid Austerlich.
Sån tur man slapp dylika övningar.
Jag undrar om de inte menar att man ska gå till skomakaren och får skorna gjorda efter sina fötter, som kan vara olika stora och formade. Där ligger vi nog i lä nuförtiden.