Vintern har kommit tillbaka igen. Ovanligt med längre perioder med snö och kyla i slutet av april. Det är påfruset och för kallt och blåsigt att sitta ute på bryggan. Det kalla vädret lägger sordin på morgonkonserten. Någon bofink varnar i alskogen, sädesärlaparet flög bort från under bryggan när jag kom. Kanske de planeras sitt bo där. Solen kämpar med gråa molnskyar, ibland bryter den igenom och lyser upp vinterlandskapet. Det börjar snöa lätt. Någon skrattmås flyger skrattande förbi. Tomt i fjärden, bara någon enstaka knipa och vigg. Bofinkarna börjar sjunga och ackompanjeras av vågornas kluck, svirret från knipvingar och en hackspett som trummar avlägset. Skäggdoppingarnas vita halsar lyser som vita utropstecken i det grågröna vattnet. Så driver mera gråa skyar in från norr och täpper igen alla solluckor i molntäcket. Vinden friskar på och fågelsången tystnar.

Våren har kommit halvvägs. Gick ned hit i en konsert av rödhake, taltrast, koltrast, bofink och gulsparv. Såg ett hundratal bergfinkar på flytt. De brukar dra förbi just vid den här tiden. Vi har de finaste fågeltiderna framför oss nu. Det är isfritt vid Lökholmen. Alla fåglar utspridda och fullt upptagna av sina häckningsbestyr. Gudingar aoo-ar i väster, några unga havsörnar försöker hitta på bus vid Måsskäret, två tranor drar iväg norrut över Bonäsfjärden. Sädesärlan kommer och hälsar godmorgon. Det är lugnt här, förutom en avlägsen motorsåg. Plus sju grader. På fjärden vigg, knipor och skrakar. Ett par skäggdoppingar som imiterar varandras dansrörelser. Salskraksparet från förra veckan håller sig kvar - simmar vid Finnöudden i sydväst. Snart ska de ändå dra vidare norrut, där de häckar. Vädret mulnar på från söder, och det börjar falla ett stilla regn. Jag söker skydd under taket till den största sjöboden, och väntar på att det ska upphöra.

Vintern har bitit sig fast hela veckan, men nu har vinden svängt till sydlig och det blåser friskt. Någon plusgrad. Isen har till en del gett med sig. Ett stort område närmast bryggan, mot Långösundet och in mot Bonäsviken är öppet vatten. Observerade en skogssnäppa på åkern vid avtaget mot Lökholmen. Mycket fågel i vattnet. Mest storskrakar, men också knipor. Och så, vårens första skäggdopping! Den måste slå mitt rekord i tidigaste observation. Tre salskrakar simmar också omkring där, två honor och så den vackra, vita hanen. En av våra prydligaste fåglar. Skrattmåsarna sitter och sover på iskanten. Två kanadagäss står också där, bredvid en liten grupp nyanlända krickor, som trötta av sin flygtur sitter och sover med huvudet under vingen. Bofinkar sjunger lite avslaget runtomkring. Ibland hörs svirret från en knipvinge. Alla sjöfåglar verkar ta det lugnt eller sova. Jag spanar efter hägern, men han tycks ha sökt skydd för vinden i någon mindre blåsig vik.

Påskdagsmorgon. Mulet och ett par plus. Svag, sydlig vind. Vaken har växt med flera kvadrat sedan förra veckan. Skrattmåsarna har kommit! De fyller luften med sina skrattande skrän. De första simmar vid Tellskärsstranden i sällskap av åtta tofsvipor. Bofinkarna sjunger ljudligt i strandsnåren, mindre hackspetten ropar. I vaken finns 35 viggar, fyra knipor, ett par storskrakar, tre gräsänder och tre sångsvanar. På isen sitter ett antal trutar. I vassen går hägern, stel som en gammal skolmästare, och vakar över sin flock. Ett par björktrastar flyger över. En ung örn sitter mitt ute på isen. Brunvitspräcklig, som vanilj doppad i choklad. Gula fötter, svarta klor, gul näbb med svart näbbspets. En liknande örn sätter sig alldeles bredvid vaken och uppvaktas genast av skrattmåsarna, men sedan får den vara. Träkorsen till fiskarens mörtnät är borttagna nu. Sånglärkor hörs i luften. En motorsåg vanhelgar påskfriden. Det brakar till när trädet faller omkull. En vedkap kommer med i konserten. Om ni förresten undrar hur det gick för min katt, så kom den tillbaka hem efter fem dygn.

Tungt på jobbet just nu. Men ett problem kommer sällan ensamt. Katten varit försvunnen i ett och ett halv dygn. Såg något som liknade vargspår i norra Geta igår. Vi har troligen varg på Åland nu. Sitter här på bryggan och dricker mitt morgonkaffe. Yrsnö från norr, nollgradigt. Ett trettiotal sångsvanar på åkern vid avtaget ned till Lökholmen, resten här i Tellskärsvaken. En morkulla lyfte vid vägkanten när jag kom ned hit. Riktar tubkikaren mot vaken. Fyrtio viggar, två gråtrutar, en kniphane och fyra sångsvanar hukar där i snöyran, som blir tätare och snart täcker hela Dånökusten i en vit slöja. Gärdsmygen smattrar iväg en energisk sångkaskad innan också den ger sig mot snön. Grönfinkar och talgoxar sjunger från strandbuskarna. En havsörn stryker spanande längs skogsranden i söder. Längre in i kanalen mot Långösund simmar fler kniphanar runt en hona. Ibland kastar de huvudet bakåt och låter höra ett knirpande ljud. Knipspel. Hägerns huvud skymtar grådaskigt i vassen, där den står på sin vaktpost. Snöflingorna blir större, vinden tilltar. Sitter med ryggen mot vinden och ser hur snön fyller allt som i en snöglob av glas.