28.9.
Jag kommer hit i soluppgången för att följa med höstflytten, som borde vara på sin topp nu. Det är en lugn, klar morgon. Idealiska förhållanden! Dimslöjor driver över träsket. Nötväckan väsnas från andra stranden. Tuppen vaknar på Bolstaholm och sångsvanen gör sin runda i träsket. Tjugo i åtta kommer den första flocken ringduvor flygande i rätt riktning över träsket. De är ett tjugotal. En lite större flock passerar långt borta i öster efter ett tag. Så drar ett tjugotal björktrastar förbi. En mäktig duvhök förgyller min morgon när den på nära håll glider över mig med morgonsolen i sina vingar. En dubbeltrast passerar med kurs mot Sverige. Nötskrikan skränar (hösten tillhör den) och små pip avslöjar att ängspiplärkornas flytt fortfarande är i full gång. En vigg flyger förbi med full speed och försvinner snabbt över skogskanten. Klockan är nu åtta. En grågås flyger bort i dimman och snart kommer en blandad flock kanada- och sädgås (eller skogsgås/ tundragås som den nu heter). Sädgåsen utstöter ett djupt "honkande" läte. Också de är på flytt. Försvinner åt väster. Solen syns över trädtopparna tio över åtta och jag hör ljudet av flyttande lärkor i väst. Kvart över tar sångsvanen en ny lov över träsket för att stilla sitt kontrollbehov. En ekorre kommer förbikilande på berget nedanför där jag sitter och sätter sig i en asp. Den har inte tänkt flytta någonstans. Jag härmar den och den knycker ivrigt med den daggvåta svansen. Jag skymtar igen en slurv duvor på väg västerut. En korp kommer kraxande flygande, men gör en tvär gir när den får syn på mig. Det har nu snart gått en timme. Solen börjar värma och jag ger mig av.
