Hela julen har varit riktigt gammeldags kall,som det var förr,när jag var ung.
Pust och suck över förlorade träningsdagar och ett rastlöst vankande till termometern för att se om det ändå inte skulle bli åtminstone 20 minus,för då gick det ju att träna.Med men för lungorna som följd.
Om Airtrim och Lungpuls funnits på den tiden!
Nu känner jag inget behov av det,ingen press att måsta flåsa och dra på allt vad man orkar,och dessutom kan man ju gå på gymmet;(inte för att det blvit av att göra det heller,men förr fanns ju inte ens möjligheten).
Min aversion mot testcyklar uppstod i tvättstugan i barndomshemmet en sån period.
Lånade grannens cykel och vråltrampade 3minutersintervaller.
Har knappt ens vågat på spinning pga detta.
Nå,nu har det ändå varit till viss del möjligt att åka en del dagar,men varmare än -14 tror jag knappt det varit en enda gång,men nu är man ju nöjd om det inte är under -25 i alla fall,bara det finns spår.
Egentligen skulle vi ha tagit fram skogsskidorna och tagit en tur denna ledigdag mitt i veckan,men det var ju så himla varmt när vi väl kom ur sängen;bara -22.
Det hann klarna upp och bli -25 innan vi kom iväg,men det gjorde inte så mycket.
Dubbla tunna ullstrumpor;superställ,tunnt ullställ,powerfleese,väst (sistnämnda mest onödigt svettbehållande),en "fuskhals " i ull som går att dra upp över ansiktet,vanliga coach-skidhandskar,tunn fleesemössa och öronmuffar.
Och så centrifugera ut blodet i tårna och fingertopparna.
Sen var det inte ett dugg kallt.
Spår som räls,men inget vidare glid ändå.
En liten liten glimt av solskivan, skymten av ett par älgar denna vackra vinterdag.
En hundpromenad i skogen mellan de två skidtävlingarna jag inte ville missa.
Tänk;vår lilla skånka vovve klarar kylan mycket bättre än "naken"draghunden,som behöver kläder och ball-skydd för att inte få frostskador.
Nåväl,båda sprang och busade i snön för fulla muggar.
Ja det gäller att pälsa på sig ordentligt... även om vi bara hade -17 i morse så kändes det i anskitet i skidspåret idag. Lager på lager och de nämnda "Coach" handskarna... förövrigt så diskuterade vi på lunchen om deras förträfflighet och livslängd, tveklöst bästa skidhandskarna jag ägt.
Det har varit -17 och blåst rejält några dagar så turåkning ospårat i skogen har funkat bäst. Rena rama John Bauer skogen dessutom.
Håller helt med dej om testcyklar, max fem min är vad jag står ut med som uppvärmning före styrketräning.
Kallt har vi här också, fast inte SÅ kallt, men mellan 10-15 minus i flera dagar och fina ordentligt tillfrusna skidspår, men fy vad fingrarna kan stelna till känslolösa pinnar snabbt om man inte passar sej!
Och skåningar, de är nog inte så dumma ändå!
Just nu minus 25 ute och även om det går att åka skidor då så går det obegripligt trögt i den här kalla snön. Men om man bara klär sig så håller man ju värmen i alla fall. Dessutom är det ju riktigt härligt med all snö i träden.
Snön blir så trög när det är kallt. Å andra sidan gnisslar det vackert om stavarna när det är under 20 grader.
Hehe "ball-skydd", vilket skönt nytt ord. Kylan är inte rolig nu, känner hur vasaloppsträningen flyger och far... Det blir nog en trainer till racern för att få nått gjort
Var ute och åkte i längdspåren i måndags. Själv, utan maken som jobbade. Tog i och åkte om par efter par. Jätte nöjd. Svettades och mådde gott. Tills på kvällen. Ont i halsen och feber. Har varit hemma från jobbet ett par dagar nu. Hoppas på att få komma ut i spåren igen i nästa vecka.
/H