En helg hemma,väntar på den där utlovade höststormen,men det är bara vanligt gråväder och måttligt regn.
Kan var skönt att rusta undan uteblomkrukor,tvätta upp och sätta bort sommarkläder,tyvärr borde kajaken in i vinteridet också.
Och jag borde försöka reparera mitt rätt odugliga ben och oböjliga knä,annars blir det svårt med fjällturer och annat kul.
Så fram med yogamatttan och gärna ett gymbesök idag igen,trots att träningsvärken från i förrgår knappt hunnit utveckla sej så där helt och hållet ännu.
Nu är det mindre än ett år kvar till jag är ett helt halvt sekel gammal,och vissa kroppsdelar är definitivt repobjekt,hur lite jag än vill kännas vid det.
Igår blåste det ordentligt några timmar,men sen blev det lugnt igen,varmt och vackert så det blev en skön eftermiddag med skogspromenader med både den lilla och den stora hunden,var för sej,i lagom takt för dem båda.
Storhunden får vara på "björnrundan",där är vi ifred från andra människor.Visserligen verkar en nalle hålla till där,för när vi sprungit där i veckan har hunden blivit fjolligare än ScobyDoo och varit som ett frimärke på mej.Två meter från matte är två meter för långt från tryggheten,så det är vissa problem att hålla sej på benen när hunden hela tiden vill trampa loss skorna för mej.
Förre helgen var det ännu flammande vackert och varmt höstväder.
Efter att ha vairt med jobbet vid Storforsen och tagit en riktigt fin löptur längs forsen och Pite-älven åkte vi upp för att i rusta undan i stugan utanför Kvikkjokk.
Åkte båt och gick på utflykt.
Lilla gammelhunden älskar att åka båt,och även att titta på fåglar.
Denna var nog så stor,den skulle hellre ha henne som byte än tvärtom.
En av två örnar som cirklade lågt över oss.
Så lågt vatten i älven att det var problem att köra,fick ro ibland.
Vi gick en enklare promenad(som passar en gammal hund) upp till kvarn och kvarntjärnarna.
Det går att mala i den ännu
Vid kvarntjärnarna finns en mysig timmerkoja.
Jag kan nog aldrig se mej mätt på vackra höstvyer.
Från morgonens minusgrader till riktig värme på eftermiddagen;insekterna vaknade till liv när jag skulle plocka lingon,så man fick behålla jacka,mössa och handskar på som skydd.
Söndag.sista båtturen för året,och troligen den sista båtturen vår gamla hund fick göra.Åka båt är nog bland det bästa hon vet.
Hon satt kvar i båten tills vi dragit upp den på land och det var dags att välta ikull den.
Kan vi åka upp mer i höst får vi hålla oss på land,och dessutom klara oss utan rinnande vatten och varmdusch inne,men det ska väl gå bra ändå.
det jag vill.
Jobba.
Solsken,strålande höstväder.
Ut med rygga och rafs-set,sambo och jycke
Plocka lingon.Lite för lite,men några påsar blir det ändå.
Ta vatten från en kallkäll,koka kaffe och avnjuta denna sittandes på en fallen torrfura,mumsa choklad.
Jycken tigger men får nöja sej med hundgodis
Utsikt ända bort mot fjällen,"det vilda Sarek",hör nån jycke skälla nere från samhället,annars tyst.
Ingen fler som plockar bär,eller springer,trots närheten till det fina löpspåret.
Sen middag,bara sallad och filè,ingen som är särskilt hungrig efter chokladen.Lite gott vin och levande ljus,brasa i kaminen.
Borde rensa bären,ingen träning idag,men imorgon,och så ett litet samtal från "den äldre generationen";det finns fisk i sjön..Jaja,en annan dag,ska ta upp lite,när vi får tid till det.
Skörda,och plocka och hämta hem,;mina "hamstringsgener" är inte så utvecklade som de tidigare generationerna,helt klart.
Det började bli ont om spektakulära toppar i närmiljön som man inte behöver klättra för att komma upp på.
Niak blev tredje toppen.
Bilfärd till Ritsem och båt över till Änonjalme.
Läger under Akka-så inbjudande och vackert väder
Vi mådde gott och förväntade oss att få skåda ner från Niaks luftiga topp..
Fortsatte Padjelantaleden över "trevägskorsningen" vid Snjuftjudisjokken (puh,jag tror det blev rätt,Annars får den fortsättningsvis heta "svanbäcken")
Fortsatte in i Ruotesvagge,passerade den förfallna kåtan som utgör ett vackert men knappast funktionellt blickfång.
Läger nära jokken som rinner i Ruotesvagge,men ändå lite avskilt och väl vindskyddat.
Nästa dag begav vi oss upp på Niak.
Men-ingen sikt,molnen hängde tunga,men det kunde ju bli klart väder under tiden vi gick.
Vi såg rätt maffiga glaciärer högre upp österut.
Trampade på i blockhavet,som var rätt obehagligt löst och rörligt många gånger.
Vädret blev INTE bättre,rätt som det var var vi uppe.
Noll sikt.
Antiklimax.
På andra sidan ett bråddjupt stup-jaha,det hade ju varit häftigt att se ner från det,nu en ändlös tjocka.
Att gå ner igen var nog det läskigaste jag gett mej in på i våra fjäll,stora stenar som alltför gärna kom på glid..
När vi kom ut ur det vattendroppande molnet satte vi oss och fikade.
Har läst att detta är en tur på relalivt få timmar,det blev mer eller mindre en dagstur för oss.Fel vägval,eller bara söliga?
Tyckte vi gick den mest naturliga vägen,rätt långt på¨bergets östra sida.
Skönt när man var nere vid jokken som behövde vadas,hade lämnat sandalerna där.
Tillbaka i tältet var det ändå skönt med lite "tältmys",men det var lite tråkigt att vi inte hade så fint väder som vid de fösrta toppturerna.
Nästa dag gick dock hemvägen fort.
Vid svanbäcken och närmare bron fanns många fina platser att tänka sej som tältplatser.
Funderade länge på vad detta var,kom sen fram till att det var en slända som ömsade sitt skal.
Fikade mjuk-kakor medrökt fisk och renkött i huset ovanför hamnen,och åkte sen hem.
Lite besvikna,det kunde ju ha varit annorlunda,men sådant är ju fjällvädret,och nån mer topptur har det inte blivit.
Har med åren fått allt mer besvär i ett knä,och drar mej för långa jobbiga utförslöpor.
Men visst hade det smakat att få vara uppe en riktigt vacker dag...
På denna blid från i år är Niak den topp som är längst till höger...
Sagt och gjort.
Ledig fredag.
Ta det lugnt på morgontimmarna.packa ihop mat och grejer i min lilla rygga.31liters Osprey Talon-säck.
En hel del stuvande,men det gick att få ner allt,ca 11kg blev det.
Tänkte det är bekvämare att cykla med en mjuk säck än en med stabil rygg.
Surra fast cykeln bakpå bilen och iväg i det vackra höstvädret.
Cykelstigen är stenig och lerig på många ställen,varför ids de inte kosta på att släta till den,det är ju rätt många som kör bil där.
Från det man kommer till båtlänningen och sen efter stigen ser man Skierfe,så nära men ändå en hel dagsvandring bort.
Stigen till Aktse är vacker och trevlig,men många undermåliga och rent farliga spänger som ingen tar på sej att åtgärda.
De som bor i Aktse har ju inget egenintresse av att folk går dit,och andra myndigheter eller föreningar lägger inte pengar på det heller.
Nån lämning efter gamla tider,då en av de som bodde i Aktse stod som "jägare" i telefonkatalogen,med rätta.
Mårdfälla.
Jag käkade mat på trappan till STF-stugan,tydligen var det många personer som bott där förra natten,åtskilliga av dessa var på dagstur till Skierfe.
Bilden är på SNF-stugan,om någon INTE sett Aktsebilder förr,alla mina bilder är repris på reprisen,inte minst för mej själv,men det är ju så vacker där!
Fyllde på vatten på vägen upp,jag brukar inta nån måltid uppe på Skierfe.
Passerade Aktse- kalljo(stavas väl nåt åt det hållet); Nio-stenen;en samling klippblock där nio björnar dödats,men knappast vid samma tillfälle.tror inte nio björnhannar lagt sej att sova kring samma klippor.
Hela vägen mot Skierfe är så vacker,särskilt i höstfärger.
När jag kom över ett krön byttes "kortärmsvädret" till full vintermundering.Snö,kyla,tom skarsnö.
Jag var sist upp på toppen av sammanlagt 26pers (enl.stugvärden,hur nu dom hade järnkoll på detta).
Mötte en man som varit där i 6 tim för att få det rätta ljuset.
Påfallande många jag mött hade mer avancerade kamerautrustningar och stativ.
Så mycket folk har jag sällan mött,men å andra sidan går jag sällan de mest frekventerade lederna.
Kylan och vinden gjorde att jag inte hade lust att stanna så länge.
Tog lite bilder,kollade i kikaren.Ringde mina nära och kära.
Begav mej bortöver,ner till barmarken närmare Nammats,där jag hittade en fin tältplats nära en bäck,och med span-vy ner i dalen.
Såg två älgar beta på en myr vid Nammats.
Här satt jag nu,torr,varmt klädd,mätt,hade pratat i telefon med hemmet,njöt av utsikten,visste var jag befann mej och hade ett litet pannlyse att ta till när det blev mörkt..
Tankarna gick till den lille killen som så strongt klarade en utenatt på Prinskullen i hällregn,mörker,med knappt nå mat och utan att veta var han riktigt var.
Lekte med tanken att jag nu INTE skulle krypa in i min gosiga sovsäck på mitt varma dununderlag i mitt trygga tält...
Det gör killens prestation STOR.På alla sätt.
Sov gott,men rått var det,speciellt innan solen kommit upp och värmt.
Drog mej rätt länge i vanlig ordning.
Sen gav jag mej upp på SKierfe igen.
Denna gång var det varmt och skönt och jag tillbringade lång tid där uppe.
Smälta snö på gaskök var ettt tålamods -och gaskrävande göra,men nu passade det att dricka kaffe och äta choklad.
Trevligt sällskap igen av han som plåtat där igår,bjöd på kaffe och var ovanligt social för att vara jag.
Magert utbyte av kikarspanandet,älgspår i vattnet och på stränderna,två svanar,korpar lekte på uppvindarna.
Många nya bilder,av samma som jag har i olika årgångar.
Besluta att inte gå hem idag,utan stanna en dag till,så jag drog mej närmare Aktse i maklig takt.
Åt middag vid Nio-stenen och tältade till vänster om Skierfe-skylten vid Kungsleden.
Det är många bra platser där,och bra bäck nära till.
Tvätta mej,inkl hår och lite kläder.Samla ved,strosa runt,ringa,surfa (jo jag läste utsidan). "Det vilda Sarek".haha,så vilt det är!
Skierfe har f.ö full mobilsändning på toppen.
Ägnade kvällen åt att göra brasa där jag inte gav mej förrän allt var glöd och helt uppbrunnet.
Blir så le alla halvbrända träd och pinnar som ligger i eldstäderna.
Såg några enstaka stjärnor och hörde kanske två ripor kackla.det var allt.
Härligt lugnt att filosofera för mej själv.
En till frostnatt med minusgrader,lätt regn på morgonen.
Väntade tills solen torkade tältet innan jag gick den sista biten hemåt.
Rastade på vägen bara för att mumsa i mej det mesta av min rikliga matsäck.
Mötte många älgjägare på väg med bilar,hundar,släp.
De får en fin jaktvecka,vädret verkar hålla i sej.
En trevlig helgtur som jag borde ta mej för lite mer regelbundet,det är några år sedan sist.
Och speciellt när höstfärgerna är så fina,solen värmer,snön ligger på högre höjder och man får sova ute när det är lite kallt.
Efter en vecka då det hänt alldeles för mycket otäckt i vår lilla kommun,(dödsfall med frågetecken,misshandel,stora slagsmål,våldtäktsförsök) och som allra mest uppmärksammade,liten pojke borta i mörker,regn och kyla,men med solskensupplösning så är det idag en alldeles underbar höstmorgon
Frost,sol,på fjället begynnande höstfärger och flammande rött ripris.
Jag ska packa ihop och bege mej mot Aktse.Tänker tälta bortanför Skierfe.
Det är några år sen sist.
Hoppas på fortsatt sol,höstfärger,kanske få se nån älg nere i Rapadalen.