Bloggar > britts blogg

britts blogg

vandring,paddling och annat friluftsliv

Den kallaste påsken i mitt liv

och den tidigaste jag nånsin får uppleva;det är flera hundra år tills den infaller så tidigt igen.

Med mammas stuga i Lappviken utanför Kvikkjokk som utgångspunkt för våra utfärder på skoter och skidor.

Kylan drog in genom timret,från golvet och otät dörr och fönster.Det är betydligt mer funktionellt med draget när det inte är midvintertemperaturer på ca -30.

Nu längtade jag efter min dunsovsäck i stället för min syntet,som brukar vara fullt tillräcklig inomhus.

 Solen lyste grannt och värmde faktiskt en del framåt förmiddagen,så hundarna fick sin motion innan vi gav oss ut själva på skoter.

Det var gruvligt kärvt före och man fick inte en meter gratis,knappt ens på älven där snötäcket ändå blir tunnare av alla skotrar.

Skotrar;ja Kvikkjokk är ett skotereldorado på våren,och det är lite kul att läsa om alla som ska ut på äventyrliga skidfärder i Kvikkjokks omgivningar,då främst Tarradalen och norra Kungsleden.

Det är rätt civiliserat,med stugor,lätt att ta sej både bort och hem med skoter,och man träffar garanterat många längs lederna.Inget för ensamvargar med andra ord.

Då passar nog Tjuoltadalen bättre,inte så mycket trafik där när det inte är tillåtet får oss vanliga dödliga längre,men säkert finns nåt spår att följa,precis som det nog säkert gör i Rapadalen.

Med skoter är en körning på några timmar en något längre tur med hundspann, en riktig långtur på skejtskidor,och flera dar med pulka och turskidor.

Leden i Tarradalen är en bred motortrafikled där vi samsas alla skoter-skidåkare  och hundspannsförare.

Först när man kommer högre upp kan den som vill  välja att göra sina egna spår på fjället,men för mej som alltid skejtar är det toppen med alla fint pistade leder.

Kungsleden är normalt också tilltalande att åka på,men dels gick det ju så kärvt,dels är det smalt i början på norra Kungsleden,så åt det hållet blev det bara skoter denna gång.

Utsikten över "våra" sommarvandringsfjäll är superb.

Vy ovan mot Tjuolta-toppen och Tata,samt över Ivarlako och in mot Sarek.

Anmärkningsvärt är att vi träffar folk som jag tycker "jämt" är ute med skoter på våren,utrustade med GPS mm,men inte verkar ha en aning om vad de olika fjällen heter,knappt riktigt var de befinner sej och än mindre vet hur det ser ut när snön tinat bort.

De missar nåt,helt klart.

På påskafton tog jag en skidtur på kvällen och uppe på älven innan leden går upp på land höll ett par på att sätta upp sitt tält.

Det såg mysigt ut,och de var på glatt humör och fragade om de var på rätt väg mot Njunjes.

-javisst,i änden av berg nr två ligger stugan.

Jag tänkte en hel del på dem sen..Den kallaste natten man uppmätt så sent på året.

Nästa dag långt in på eftermiddan kom vi ner med skotrarna efter en runda mot Selekjokk och genom Rakasvagge ner till Njunjes.Då var dom precis på väg mot stugan,de frågade på nytt om de var på rätt väg.

Jag var tvungen och fråga hur det varit;jättekallt,-32,men de var så glada ändå,de skulle till stugan och steka rödingen som de köpt.

Vi åkte hem och hade stugmys.

Vår gamla mopp låg på sin renskinnstron,där trivs hon som en kung (eller drottning)

På annandan värmde solen mer än vanligt på hundrundan.

Håkan körde skoter och jag åkte skidor till fjället började ovanför Njunjes,det var inte lika kärvt,men nästan,som att åka i sand.

Var förbi STF-stugan och sen skulle jag gå över hängbron,för vi skulle till vårat rastställe  bland tallarna på andra sidan.

Fick hoppa ned från hängbron,för påfarten var riven.Tur jag inte tappade iväg nån skida ner i vattnet.

Såg sen att de glada tältarna ännu var kvar i Njunjesstugan,kanske väntade de på varmare tältväder.men man kan ju lätt välja stugorna längs vägen.

En riktigt härlig lägerplats,vindstilla,värmande sol och bra med ved.

Här hade jag kunnat  ligga och gona mej länge på renskinnet,men man måste ju hem innan det blir kallt och sen skulle vi ju tillbaka till Jokkmokk och vardagen också.

Till helgen har vi lyckats få husrum igen,hoppas på fortsatt bra väder och före då.

Postat 2008-03-26 20:31 | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera

En sån dag!

Vi åkte upp till mammas stuga utanför Kvikkjokk i fredags.

Mera snö att skotta sen sist,utkylt i huset,men med eld i både järnspis,öppenspis och alla element på högsta värme,så var det hyggligt varmt när vi gjorde kväll.

Månen tittade fram och hälsade oss välkomna tillbaka.

Öl och korvgrillning i öppenspisen är alltid mysigt.Hunden ville åka hem,sur som en fjortis på landet...

Ingen sol på lördagmorgon,men vissa blå hål syntes.Vid frukosten kunde jag se till Staika.

Jag åkte ut med skidor för att rasta hunden,,då blev hon gladare.Fram och tillbaka till Kvikkjokk efter leden.det kom en del morgonpigga skoteråkare,men hon höll sej åt sidan.

Det skulle nog bli en riktig höjdardag.

Vi skotrade iväg upp i Tarradalen.

Tänkte oss till Staika och sen samma väg tillbaka.Det är enormt mycket snö.Vissa ledkryss var nästan begravda i snön.

När vi var på väg ner mot Tarra igen så ändrade jag mej,nog farao skulle jag väl kunna köra den höga vägen genom Rakasvagge och Kungsleden hem.

Vindstilla,bra bärighet i snön,hyfsat bra skoter och mycket pålitlig färdkamrat.

Så vi drog iväg upp till ca 900m höjd,långa sträckor helt ospårat och skråkörning.Spår av hare,ren och järv.

Staika är som den vackraste pyramid från östsidan.

Väl nere mot Vuokasjöarna såg vi lite pimplare,och tidigare på leden genom Tarra faktiskt ett par damer på turskidor,samt rätt många skoterekipage,som alla följde leden mot Vaimok.

Där uppe hade vi varit helt för oss själva.

Det är en underbar utsikt ner i Tarradalen en dag som denna.Nästan ingen kylande vind,ändå är man lite frusen innan man väl är hemma igen.

Inget uteätande;vovven väntade i stugan,och det var faktiskt rätt skönt och enkelt att göra maten inomhus,men käket hade gjort en runda i packlådan i alla fall.

Skyndade mej ut och skejta innan det blev mörkt.Hann åka hela älven dit där leden går upp i skogen.En stor älg som inte iddes flytta sej så många meter,trots mitt "ursäkta,jag vill passera",sen en till älg som lagt sej i snön.På hemvägen stod de tillsammans och glodde på mej.

Solen som gick ner över alla fjällsiluetter,orange-rosa...Det är paradisvackert!

Värma tvättvatten på järnspisen av smält snö och sen ta en härlig "hinkdusch" i kabinen innan det var schlagerdags med sedvanlig öl/korv/vin/kex-mys.

Idag,mulet och efter ett tag började det snöa på ordentligt.

Började med att reka nån alternativ körväg på höger sida vägen,och försöka hitta lite bra ved att fylla på med.

Skoj att gå på snöskor.

Det är som sagt massor av snö i år..

Rätt fantasieggande snöskulpturer...

Vi trampade startspår för syrrans slädhundar ut till leden.Mycket vatten som tränger upp genom snön.Hoppas det fryser på,men vill inte fastna i snösörjan.

Hunden fick en springtur i kanalen och på älven in till Kvikkjokk och Kamajokk.

Sen åkte vi upp till Tata med skotrarna längs Kungsleden.

Ett fåtal skidturister,med små ryggsäckar,och lite större säckar och pulka.

Snöfallet tätnade alltmer,och jag tycker lite synd om dem som ska färdas över sjöarna och inte se ett smack.

Leden är lite smal ännu,trots att den pistas,sen brukar även den bli toppen att skejta på,både Kungsleden söderut och norrut.

Vi kunde lämna kvar mycket i stugan,för vi ska upp över påskdagarna igen.Och då hoppas jag att vi får fler dagar med sånt fantastiskt väder som i lördags.

 

 

 

Postat 2008-03-16 21:58 | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera

Är det så konstigt att jag är lokalpatriot!?!

När tillresta berömmer ljus,snö,kyla,vidder och fjäll och inte tror dom befinner sej i samma land(läst lite schlagerbloggar ang.Kiruna).

Jag blir glad och stolt .När vår "stackars" landsända beröms.

Det är kanske inte så konstigt att jag inte hela tiden längtar bort,när jag har så mycket på plats och i närheten.

Igår blev det soligt,så ljust att jag nog behövt solbrillor.Lämna arbetsdagen och defintivt alla jobbtankar redan klockan ett(som brukligt på fredagar om inget MÅSTE göras senare) och åka skidor.Först ett par mil själv.Många som åkte med och utan hundar,och tack och lov inga renar som förirrat sej till spåret idag.

Sen en runda med min gamla hund runt sjön,där solen värmde gott på ena sidan och i skuggan i skogen var det kallt.

Min (tillfälligt åter?)nyinflyttade sons tjej kom med sina två vovvar på samma runda.Rena hunddagiset såg det ut som.

Och eftersom solen inte gått ner och jag bara måste få vara ute så länge det är ljust,så var det väl lika bra att köra pappas (numera mammas) jycke en mil även idag.

Sen var jag behagligt mör i benen och kunde slappa resten av kvällen.

-20 och rådimma idag,men snart är det jätteskönt i slalombacken i Kåbdalis,ska dit några timmar nu på förmiddagen,sen blirdet nog längdskidor.och kanske lite skoterkörning.

Postat 2008-03-08 08:58 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Till slut blev det riktig vinterkyla

Så i början av mars,då vintern uteblivit i stora delar av landet och vi här i det som tidigare var "Norrbottens Sibirien" knappt behövt varma kläder eller bilen i  motorvärmare,så är det riktigt knarrande kallt.

Snödjup över 1meter officiellt.I morse -26°C och sen under dagen blir det ju varmare,så det till och med smälter små istappar från bilarna ner på backen,för att innan solen går ner kallna på ordentligt,dimmor som lägger sej över sjöarna.

Snön knarrar som i "gamla tider" och det är absolut inget glid när jag åker skidor.Ja först trodde jag nog det gled,men det var nog faktiskt vovven som stod för en del av glidet,när jag sen åkte för egen maskin var det som sandpapper.Tänk om det var som en norsk reklam;knallhårda spår och gammal snö..Det blir det väl nån gång.

Ja det har ju vräkt ned snö dag ut och dag in innan det nu klarnade upp och blev så här kallt.Mjukt och löst trots att spåren pistats ofta.

I lördags kväll var vi ute och körde skoter,mest för att jag äntligen skaffat mej anständiga skoterkläder.

Det bara sprutade snö  där vi körde fram och dessutom snöade det på rätt häftigt.

Jag fick ta på snöskor för att ta mej fram till vårt fågelbord när jag skulle fylla på mat åt småfåglarna,annars hade jag knappt tagit mej dit.

Ändå,man får lite vårkänslor;fåglarna kvittrar på riktigt (och inta bara i min väckarlampa)det är ljust när jag cyklar till jobbet, solen lyser när jag börjar åka skidor efter jobbet och det var inte ens mörkt när jag åkt klart ungerfär 18:20 igår.

Postat 2008-03-05 07:37 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

 

Logga in