Där spåret slutade
Under nåt dygn fanns spåret kvar,avtrycken där min fars alla skidmil tog slut.De karakteristiska avtrycken av skidskor i snön.
Ett par veckor till då vi och han säkert också insåg att denna gång gick det inte att återvända till ett värdigt liv med skidåkning,hundkörning,fiske,kaffekokning vid lägerelden.
Träning in i det sista.Stå upp och blicka upp mot berget där ljuset över backarna lyste en gnistrande vacker och kall vinterdag med både sol och fullmåne, och minuterna senare dra sina sista andetag.
Jag tror han var rätt nöjd,så såg det ut.Frid och ro.Gjort så mycket kul i sina dagar.Så är det gott att leva;man ska inte "låta arbetet inkräkta på fritiden".
Jag håller med till fullo.Det viktiga är liv till åren.Och gärna friluftsliv.
Till sommaren är det nån annan som får komma med båten när vi ska uppför Tarraälven eller över Saggat.

Inlagt 2008-01-27 09:10 |
Läst 4347 ggr. |
Permalink
-
2008-01-27 09:37
annakari
-
Du har en fantastisk förmåga att skriva Britt även om det svåraste. Kram
-
2008-01-27 13:59
Håkan Friberg
-
Kärleksfull beskrivning som lyfter istället för sänker.
HåkanF
-
2008-01-27 14:00
Islusen
-
Han åker säkert många mil till i himlen, och kokar kaffe på elden även där. Väldigt fint skrivet, tack för att vi får läsa!
-
2008-01-27 22:52
Öhrnell
-
Mycket vackert skrivet. Jag blir alldeles tårögd!
-
2008-01-28 10:41
brigas
-
Min far sittandes på ett moln vid en kaffeeld-så förvånad han skulle bli .(han uttryckte alltid att han var ateist).Tanken är fin och tilltalande och skulle säkert vara en positiv överraskning för honom.Vem vet?
-
2008-01-28 13:07
Staffan Andersson
-
Klokt resonerat "låt inte arbetet inkräkta på fritiden"...
-
2008-01-30 15:41
seobserver
-
Väl formulerat och så klokt så...
»
Visa även betygsättningar utan kommentar