Varför vägra roder???

Min skäddakajak uppför sig väl i de flesta situationer men ett undantag är grov sjögång snett akterifrån. Det känns som att jag fastnar i vågdalar där kajaken " inte får plats" och därför vill lägga sig tvärs vågorna.
Jag undrar om problemet är signifikativt för skäddakajaker eller om även roderpaddlare känner igen situationen?

Det som Erik A sa för några inlägg sen stämmer ju även med mina empirska erfarenheter - generellt sett så blir det mindre jobbande att hålla kajaken på rak kurs, undvika "slingrande" när man paddlar en roderkajak i snett akterlig sjö.

MEN, i den situation du beskriver, att förskeppet "sitter fast" i vågen framför medan nästa våg trycker på bakifrån då är ju ofta vågens kraft mycket större än rodrets verkan. D.v.s. tendensen att broacha (lägga sig tvärs som du skriver) finns ju då oavsett om du sitter i en roder eller skäddakajak. Det behövs ju inte så mycket sjö för att kraften i vågen ska vara så stor att det helt enkelt inte inte går att häva broachen, då får man helt enkelt vara alert och med ett stöd in i vågen rida ut situationen.
 
Det som Erik A sa för några inlägg sen stämmer ju även med mina empirska erfarenheter - generellt sett så blir det mindre jobbande att hålla kajaken på rak kurs, undvika "slingrande" när man paddlar en roderkajak i snett akterlig sjö.

MEN, i den situation du beskriver, att förskeppet "sitter fast" i vågen framför medan nästa våg trycker på bakifrån då är ju ofta vågens kraft mycket större än rodrets verkan. D.v.s. tendensen att broacha (lägga sig tvärs som du skriver) finns ju då oavsett om du sitter i en roder eller skäddakajak. Det behövs ju inte så mycket sjö för att kraften i vågen ska vara så stor att det helt enkelt inte inte går att häva broachen, då får man helt enkelt vara alert och med ett stöd in i vågen rida ut situationen.

Jag hade för avsikt att låta bli kommentera det här eldfarliga ämnet, men så långt kom jag...

Broach-benägenheten har inte så mycket med skädda eller roder att göra, mycket mer har det att göra med skrovform, men att påstå att en kajak broachar lika med skädda som roder är fel. Med ett roder kan man lättare kompensera den benägenheten - till en gräns.

Kajaker med rak för, lång köllinje, och akter med hög lyftkraft tenderar vara mer problematiska broachare. I moderata förhållanden är det lätt att kompensera med roder och njuta av surfen, men en skädda får man inte lika lätt, fort och precist justerad. I högre sjö blir det svårt även med roder. Fören gräver ner sig i vågen framför, den höga lyftkraften i aktern får aktern att rida så högt på vågen bakom att rodret inte når vattnet (men en skädda skulle nå pga placeringen) och den långa köllinjen gör att styrtag med paddeln blir tunga. Dessutom får vinden tag i aktern, som är delvis i luften och flyter högt, och pressar kajaken på tvären ner i vågdalen. Har man då god fart vill ju kroppen fortsätta i färdriktning och man slår lätt runt.

Snett akterlig grov sjö är inget problem med en relativt kort kajak som har kraftig rocker, smal akter med liten lyftkraft, och för som inte lätt gräver ner sig i vågen framför. T.ex. Valleys Nordkapp LV som jag själv paddlar beter sig väldigt vackert i medsjö med vågor rakt eller snett bakifrån. Skäddan behövs egentligen inte, för aktern skär in i vågen bakom och fören flyter på vågen framför. Det går nog lätt att surfa med Nordkappen, men inte lika lätt som t.ex. med Tiderace Xplore_S, en annan skäddakajak. Tideracen är i samma storleksklass som Nordkappen men den har rakare köllinje, skarpare slag och mer lyftkraft i aktern, vilket gör att den surfar lättare, men i kort sjö kör fören fast i vågen framför och den broachar lättare än Nordkappen trots att den för övrigt förlåter paddlarens bristande teknik mer än Nordkappen.

Skäddan kommer mest till nytta i kraftig vind på skyddade vatten där vinden inte får upp någon sjögång, eller alternativt ute på helt öppet hav där våglängden är stor. I stökig innerskärgård med täta skarpa vågor och korssjö är skäddan mindre effektiv då kajakskrovet får stöd av vågorna och vindens betydelse minskar.

Varför vägrar jag då roder på Nordkapp LV? Ett roder skulle agera som broms i sgs alla lägen. Kajakens eleganta manövrerbarhet skulle vara försvunnen då rodret skulle hindra kajakens rotation runt den imaginära lodräta axeln i kajakens mitt. Slut alltså med kantningar, svepdrag och annat skoj. Rodret på akterdäck skulle öka akterpartiets vindyta och därmed få kajaken att stiga upp mot vind.

Konditionspaddling i vackert väder, då väljer jag nog en snabbgående konditionskajak med roder, men inte vill jag göra flera dagars utfärder med en sådan. Jag vill vara beredd på alla väder och ha roligt under färden. För vissa är nästa lägerplats resans mål, men jag är framme redan då jag sätter mig i kajaken. För mig är inte kajaken ett fortskaffningsmedel i syftet att ta sig från punkt A till punkt B. Är det bara resans mål och eventuellt vad man ser på vägen som är av betydelse, ja då väljer jag nog milda vindar, vackert väder, roder... och motor.

Man vägrar väl inte roder, man vägrar väl kajaken rodret sitter på. Man kanske hellre föredrar kajakdesign och paddlingsförhållanden som inte blir bättre med roder utan snarare tvärtom.
 

Lästips

Stilla bergsglädje

Montafon, en av Vorarlbergs mest populära dalar, lockar många besökare både sommar och vinter. Men under försäsongen visar den sig från sin lugna ...

Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken

STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.

Vinn skor och startplatser till Merrell Göteborg Trailrun för två!

Delta i Göteborgs stora trailfest den 6 september! Nu har du chansen att vinna både startplatser och nya MTL ADAPT från Merrell åt dig och en vän.

Prisade prylar: här är vinnarna av Scandinavian Outdoor Award

Bland de vinnande produkterna finns bland annat en slittålig lättviktsryggsäck och en designklassiker i rostfritt stål.
Min skäddakajak uppför sig väl i de flesta situationer men ett undantag är grov sjögång snett akterifrån. Det känns som att jag fastnar i vågdalar där kajaken " inte får plats" och därför vill lägga sig tvärs vågorna.
Jag undrar om problemet är signifikativt för skäddakajaker eller om även roderpaddlare känner igen situationen?

Jag har upplevt det i min roderkajak i allra högsta grad; fullt roderutslag, och ändå vill kajak kastas på sida. En gång har jag rent av "fastnat" med min roderkajak; den lade sig parallelt med vågorna, och jag fick kämpa länge för att få den vänd så jag fick vågorna akterifrån igen. Men då är det ju för all del ingen havskajak gjord för vågor precis, utan en gammal ICF tävlingskajak. Att jämföra dens vågegenskaper med min havs-skeddakajak är väl inte fullständigt rättvist (så jag låter bli att berätta att något sådant alldrig skett med min skeddakajak :).
 
Då jag ochså paddlar en Hunter kajak liksom Rune E känner jag igen hans resonemang och tror att det möjligen kan bero på att Huntern har ganska låga stävar som lätt borrar ner sig i vågen framför vid surf och då det trycker på bakifrån får man vara på sin vakt.
Så länge man hinner parera går det bra ,men annars så snurrar man lätt runt som i ett nafs om den hunnit komma på snedden.
Tycker dock att det går ganska bra att hålla den rak med skäddan nere för fullt och tungan rätt i mun.
Anders
 
Tack för svaren! Lite klokare blev jag. Som bonus kan jag nu också ett finare uttryck för att hamna tvärs vågen ;-)
 
Segeltermen

broach = uppskärning åt lovart

När man surfar med vågorna med kajak så skulle jag inte använda broachbegreppet då uppskärningen så att kajaken lägger sig tvärs vågorna eller ännu värre man gör en framåtkullerbytta med kajaken när fören skär in i framförliggande våg orsakas av vågorna och inte av vinden.

Thure
 
broach = uppskärning åt lovart

När man surfar med vågorna med kajak så skulle jag inte använda broachbegreppet då uppskärningen så att kajaken lägger sig tvärs vågorna eller ännu värre man gör en framåtkullerbytta med kajaken när fören skär in i framförliggande våg orsakas av vågorna och inte av vinden.

Thure

Defakto är det ju ett samspel mellan våg och vind som orsakar broachen du inte vill kalla broach. Vågorna rör ju sig i stora drag i samma riktning och takt. Även i vindstilla förhållanden kan man surfa i båtsvall och köra in fören i vågen framför, men det är sällan det leder till en okontrollerad kursändring (har aldrig hänt mig) men har man vinden i ryggen händer det lättare. I båda fallen är det ändå en broach. Det spelar egentligen ingen roll om fören sitter fast i den framförliggande vågen eller om aktern av andra skäl skenar iväg åt sidan lättare än fören. Fören som har varit nergrävd i vågen framför frigörs ju då kajaken är på tvären och har man fart är det lätt hänt att fören fortsätter upp på den våg som tidigare låg under aktern. I seglingssammanhang är ju vinden en större och tydligare faktor eftersom båten drivs med vindkraft och en segelbåt utan roder tenderar vända upp mot vinden. En segelbåt kan broacha utan egentlig sjögång t.ex. pga en stark och plötslig åskby som sätter båten på kant så att rodret lyfts ur vattnet, men samma fenomen sker inte med en kajak som trots allt kan broacha.

broach - Definition from the Merriam-Webster Online Dictionary:
to veer or yaw dangerously so as to lie broadside to the waves —often used with to
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips