Vad motiverar överlevnadskniv eller annan kniv i fjällen?

Men om den är ett nödvändigt redskap för dig, så är det väl skitbra, men det betyder ju inte att den måste va det för nån annan. Ingen har väl påstått hur andra ska göra?

Ni knivlovers verkar mest provocerade för att folk väljer bort en sån tuff och manlig sak som en fet kniv. Luktar inskränkthet faktiskt.

På vilket sätt är en "fet" kniv "tuff och manlig"? I dina ögon, kanske?
Jag ser ett bruksföremål, ett verktyg.
Är det inskränkt att vilja använda ett verktyg?

Vägrar du använda andra verktyg av samma skäl? Spikar skall drivas in för hand, eftersom hammaren är för "tuff och manlig"?
 
På vilket sätt är en "fet" kniv "tuff och manlig"? I dina ögon, kanske?
Jag ser ett bruksföremål, ett verktyg.
Är det inskränkt att vilja använda ett verktyg?

Vägrar du använda andra verktyg av samma skäl? Spikar skall drivas in för hand, eftersom hammaren är för "tuff och manlig"?

Och du tycker dig veta att "alla" har behov att en stor modell av detta verktyg på fjällvandringar?

Tycker det framkommit rätt tydligt i tråden att så icke är fallet.

Handlar om planering och prioritering och har man valt bort att fiska, elda, slöjda m.m på fjällvandringen, så är det inte konstigt att man lämnar den rejäla kniven hemma. Varför ta med onödiga saker? Lämnar verktyg som rörtång och vinkelhake hemma också.
 

Lästips

Vinn skor och startplatser till Merrell Göteborg Trailrun för två!

Delta i Göteborgs stora trailfest den 6 september! Nu har du chansen att vinna både startplatser och nya MTL ADAPT från Merrell åt dig och en vän.

Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken

STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.

Prisade prylar: här är vinnarna av Scandinavian Outdoor Award

Bland de vinnande produkterna finns bland annat en slittålig lättviktsryggsäck och en designklassiker i rostfritt stål.

Tänk säkert i Sarek – fjällräddarens bästa råd

Sareks vackra natur lockar många. Men här är civilisationen långt borta. Utsidan har frågat fjällräddaren Mikael Oja om råd för en säker Sarektur.
Och du tycker dig veta att "alla" har behov att en stor modell av detta verktyg på fjällvandringar?

Tycker det framkommit rätt tydligt i tråden att så icke är fallet.

Handlar om planering och prioritering och har man valt bort att fiska, elda, slöjda m.m på fjällvandringen, så är det inte konstigt att man lämnar den rejäla kniven hemma. Varför ta med onödiga saker? Lämnar verktyg som rörtång och vinkelhake hemma också.

Men hallå? Goddag, yxskaft. Det är ju precis det jag sagt redan från början. Och repeterat flera gånger. Viss typ av fjällaktivitet implicerar kniv. Problemet var att många inte kunde begripa att man kunde elda med ved - även på högfjället. Så blir det kanske när gasköket invaderat medvetandet.

Stor modell: jag vet inte vad du tänker på med detta uttryck. Mora Pathfinder var kanske "stor". Men de slags knivar jag diskuterat inte särskilt stora. Fällkniven F1 är ganska beskedlig i formatet.
 
Kniv har jag alltid med mig! (Sagt bara för att slippa kommentarer om den saken). Nedan litet OT.

Jag har tidigare vid ett tillfälle nämnt att ett sätt att på ett enkelt sätt minska totalvikten (om man vill det) är för många av oss - inklusive mig själv- att gå ner något/några kilo. Jag blev påhoppad och idiotförklarad av ett flertal debattörer och förstod aldrig varför. Är det så svårt för oss som vill lätta på totalvikten när vi vandrar att se på utslaget på vågen och vara litet självkritiska? Vad är det som är "oseriöst" med det?

Kroppsvikten utgör förmodligen omkring 80% av totalvikten men den får inte ens nämnas.

Ingen har förbjudit nånting och du har knappast blivit idiotförklarad. Sammanhanget, OJMR, var en diskussion om lättare packning och då är ju diskussionen om kroppsvikt irrelevant, en fråga för sig. Nu, återigen OJMR, framförde du detta som inte bara ett alternativ, och rentav enklare. Man kan naturligtvis ha koll både på vikten OCH packningsekonomin - jag gissar att de flesta friluftare, i likhet med mig, har koll på sin fysik så långt nu åldern medger (jag är 73) - det handlar om både aktivitet och (ännu mer) kost.

Mina viktigaste skäl att ha koll på packningsvikten är säkerheten på utsatta passager, branta snöfält, etc., önskan att begränsa slitaget på leder och senfästen samt större hanterlighet på ex.vis tåg och bussar. Sen sekelskiftet har jag minskat min startvikt med c:a 6kg, varav 3,6 på bo-bära-sova. Att minska kroppsvikten lika mycket (från, i mitt fall, 67-68 kg) vore inte speciellt lätt utan att också förlora en del muskelmassa.

Och att ekonomisera packningen är också idag enklare än någonsin eftersom det finns mängder med sajter och litteratur i ämnet, t ex Jörgen Johanssons bok.
 
Hur oseriöst är argumentet om bantning som kompensation för knivars vikt som några av er tydligen kollapsar under? Lika oseriöst/seriöst som de som anser att en kniv är för tung för att bära med sig, skulle jag säga... (samtidigt som det släpas omkring spritflaskor).

Go tur - med kniven i bältet (med dangler)!


När någon säger "tydligen" eller "uppenbarligen" kan man numera utgå från att det nästan aldrig är tydligt eller uppenbart, eller ens sant.

Om man kollapsar under sin börda så är den många kilo för tung, det beror inte på en enda detalj. Motiven att hålla packvikten nere kan skifta, det kan vara säkerhet eller hälsa, och det kan handla om 5-15 kg besparing. Då inser alla utom mindre vetande att det gör man inte på en enda detalj. Det är alltså meningslöst att säga, äsch, en kniv väger bara 2-3 (?) hg, en handduk bara 3-5 (kanske), det gör väl varken till eller från. Man tänker helt enkelt igenom sina behov, vad som möjliggör, förenklar och skänker glädje (t ex i mitt fall kamera - inte precis nödvändig för genomförandet) och man börjar förstås med lättare varianter av "de stora", lättare skor och total uteslutning av onödigheter, t ex handduk, lägerskor och (delvis) ombyte på lägret. I mitt fall en besparing på kanske 30%, kanske mer.

Behov och glädje av kniv kan man ha, och andra, t ex jag, har det inte. Inte mycket att diskutera, bara slöseri med energi att försöka övertyga andra om vilka behov de borde ha (jag försöker inte övertyga nån om glädjen med lättare packning, men jag informerar om möjligheterna på min sajt). Den information jag tar ut från denna tråd finns i dess början, existensen av vedkök. Så jag tänker efter hur lätt det vore att hitta bränsle på mina turer. Och tittar sen på en video och inser att en sådan apparat vill jag inte ha till matlagning i absiden. Tack för tipset, andra kanske har större glädje av det.
 
Att minska kroppsvikten lika mycket (från, i mitt fall, 67-68 kg) vore inte speciellt lätt utan att också förlora en del muskelmassa.

Och att ekonomisera packningen är också idag enklare än någonsin eftersom det finns mängder med sajter och litteratur i ämnet, t ex Jörgen Johanssons bok.

Utan att veta så tror jag att jag (som också är 73 år) är mer representativ för "frilufsarna" när det gäller vikt än vad du är. Jag är 182 cm och väger ca 83 kg och jag borde väga omkring 78. Att påverka kroppsvikten torde vara det enklaste sättet att lätta på lasten för mig och många fler.

Jag påpekade i mitt inlägg att det var "off track" så jag förstår inte varför du reagerar NU!

Jag anser att om man skall diskutera vikten när man är ute på tur så är även kroppsvikten en viktig faktor (även om du tydligen anser att man inte skall nämna den.)

Det är många inlägg som gradvis skjuts över mot ett annat område alltefter som inläggen ökar utan att det betraktas som irriterande.

Sedan håller jag också koll på packningens vikt med hjälp av bl.a Jörgen.
 
Problemet var att många inte kunde begripa att man kunde elda med ved - även på högfjället.

Det var väl inte så många som ifrågasatte att man kan?

Däremot var det många som ifrågasatte varför man skulle vilja krångla med det när det är så mycket smidigare med ett gaskök.

Och det verkar vara oerhört svårt för vissa att förstå att andra faktiskt tycker att friluftsliv utan levande eld fungerar utmärkt.
 
Jag tar med denna pytte lilla, men behöver den nog inte egentligen.

c44b9395095ba6f34f91aab2783f5578.jpg
 
Det var väl inte så många som ifrågasatte att man kan?

Däremot var det många som ifrågasatte varför man skulle vilja krångla med det när det är så mycket smidigare med ett gaskök.

Och det verkar vara oerhört svårt för vissa att förstå att andra faktiskt tycker att friluftsliv utan levande eld fungerar utmärkt.

Gas har sina begränsningar. Den tar slut.
I övrigt: inte svårt att begripa.
 
Problemet var att många inte kunde begripa att man kunde elda med ved - även på högfjället. Så blir det kanske när gasköket invaderat medvetandet.

Det känns som att hela diskussionen roterar runt att du sitter hemma på kammaren och teoretiserar om knivens nödvändighet. Jag eldar mycket när jag är ute på fjälltur, även på kalfjället och i höglänta, alpina dalgångar. Där eldar man i första hand med död dvärgbjörk, ris och vide. Det bränslet samlar jag ihop från marken på några minuter och har ingen aning om vad jag skulle använda en kniv till. Nere i björkskogen har man ibland hjälp av något verktyg när man ska elda, men då är en liten yxa mer funktionell.
Till vad använder du kniven när du eldar på kalfjället? Klyver ljung, eller? Eller släpar du med ved som du klyver?
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips