Utbildning i Allemansvett

[Picea]

Jag tänkte på en till sak: Att folk tar för givet att det finns anställda som plockar upp. Jag bråkade om detta i ett naturreservat så sent som idag. Jag konstaterade glatt att det var skräpfritt och att jag trodde på mänskligheten, men mitt vandringssällskap hävdade, och stod envist på sig, att det finns anställda som plockar upp och håller rent. Visst att det säkert går ut kommunanställda och föreningsungdomar på plocka skräp-aktioner ibland, men med inställningen att det finns ansvariga som städar kanske inte folk själva tar ansvar som de borde. Samma tendens i skolan, att det ligger papper på golvet och arroganta elever säger "det finns ju städpersonal". Hur gör de hemma? Föräldrar?

 

[Picea]

I den mindre självklara änden av skalan fanns sådant som varför man inte ska elda på klipphällar eller tvätta/diska med tvål/detergenter direkt i en bäck. Det sistnämnda fick jag förklara för i princip alla. Ungarna blev väldigt intresserade av detta med infiltration och vattenrening, och vi började bygga egna filter. Något för en NO-lektion?

Det där är också intressant! Vi brukar göra vattenreningsverk i kemin, och i år hade de redan gjort det på någon idrotts eller naturskolelektion eller vad det var. Men här skulle man ju kunna fokusera mer på hur enskilda personer påverkar, annat än att åkrar konstgöds och vi använder toaletter och duschar.

 

[ålänning]

Kör mycket genom norra Finland och tycker dom ligger långt föra både Sverige och Norge när en ser till sophanteringen efter vägarna.

Håller med! Har aldrig upplevt Finland som mera skräpigt än Sverige och jag har varit mycket på båda sidorna.
När det gäller läroplanen har vi en egen här på Åland men skolsystemet liknar mera det i Finland än det i Sverige.

 

[Skogsstjärnan]

Varsamt far i bygd och mark,
skada icke kådig bark.
Riv ej björkens vita hud,
stör med skrän ej skogens ljud.
Bort med skräp och matsäcksrester,
städa efter er, Ni gäster.
I naturens helgedom,
skövla icke blad och blom.
Tänd ej eld, men om Du tänder,
släck var glöd i kol och bränder.
Låt ock bli att simpelt rita,
plank och vägg med kniv och krita.
Skona det som annars är,
akta allt som minne bär.

Karl-Erik Forsslund, 1915

Möjligen kan språket kännas litet främmande för yngre människor men kanske man kan modernisera det en anining.

Tack Kjell,
nej jag tycker just det ålderdomliga språket lyfter texten tillsammans med årtalet 1915.
En slags hyllning till alla de tidigare generationer som vandrat före oss. Alla vi människor som värnar vår natur, vår allemansrätt och glädjen att ha den här möjligheten.

Jag skulle gärna se att vi här med Utsidans hjälp återskapar en vacker affisch som går att skriva ut i A4 storlek med den här texten i original. En slags kampanj med Utsidans hjälp där den kan sättas upp i vindskydd, kojor och alla platser därute som är lämpliga. Gärna i en skyddande plastficka eller helst inplastat.
Skulle det här kunna spridas så kan vi ” tangentbordsryttare” göra en bra insats.

Vad säger herr o fru utsida om den idén?

Här nedan en bild som förmedlar både själva orden men även känslan av att vara gammalt.

 

[tango]

Jag tänkte på en till sak: Att folk tar för givet att det finns anställda som plockar upp. Jag bråkade om detta i ett naturreservat så sent som idag. Jag konstaterade glatt att det var skräpfritt och att jag trodde på mänskligheten, men mitt vandringssällskap hävdade, och stod envist på sig, att det finns anställda som plockar upp och håller rent. Visst att det säkert går ut kommunanställda och föreningsungdomar på plocka skräp-aktioner ibland, men med inställningen att det finns ansvariga som städar kanske inte folk själva tar ansvar som de borde. Samma tendens i skolan, att det ligger papper på golvet och arroganta elever säger "det finns ju städpersonal". Hur gör de hemma? Föräldrar?

Det finns något som inom kriminologi som kallas "första pangade rutans princip". Jag har här på utsidan i en annan tråd i fritt foum efterlyst ett mer vetenskapligt ord för detsamma men det verkar inte finnas och kankse gott så, för det är ett bra beskrivande av fenomenet som jag tror kan översättas på nedskräpning i naturen. LIgger inget skräp i skogen så tar det mer emot att slänga första skräpet. Men ligger det redan skräp i skogen är det lättare för många att lämna sitt skräp-bidrag - här är ju redan skräpigt. Principen är samma på ett övergivet hus, innan första rutan är sönderslagen får huset stå i fred, men när första rutan är krossad är snart även de övriga trasiga och förfallet går snabbt.

En annan trist reflektion från länsstyrelsen (intervju i SR P4 Blekinge för någon månad sedan) är att om man ställer ut soptunnor, vid vandringsleder/naturreservat så blir det skräpigare eftersom när det är fullt i tunnan så ställer folk sopor bredvid den fulla tunnan och djur kommer och sprider det. Finns ingen tunna så tar fler med sig skräpet hem.

Jag hoppas plogging, kuststädardagen nyligen (hette den så) och alla andra initiativ för att få bort skräp från naturnen kommer att segra.

Finns allemans-rätt och -vett i läroplan för SFI, de som inte är uppväxta i Sverige kan kanske behöva utbildning för att förstå det som är mer av sedvänja än detaljerad explicit lag. Men gör inte denna sakfråga till en politisk diskussion. Jag inbillar mig att allemansrätt, och ideela föreningar är något ganska unikt för Sverige.

/Patrik

 

[Fjällkjell]

Det finns något som inom kriminologi som kallas "första pangade rutans princip". Jag har här på utsidan i en annan tråd i fritt foum efterlyst ett mer vetenskapligt ord för detsamma men det verkar inte finnas och kankse gott så, för det är ett bra beskrivande av fenomenet som jag tror kan översättas på nedskräpning i naturen. LIgger inget skräp i skogen så tar det mer emot att slänga första skräpet. Men ligger det redan skräp i skogen är det lättare för många att lämna sitt skräp-bidrag - här är ju redan skräpigt. Principen är samma på ett övergivet hus, innan första rutan är sönderslagen får huset stå i fred, men när första rutan är krossad är snart även de övriga trasiga och förfallet går snabbt.
/Patrik

Jag kan intyga att principen gäller. Vid vändplanen där väg 66 passerar strax utanför vår "by" så var det tidigare massor med skräp men sedan jag städat ordentligt där så har nedskräpningen minskat markant! Nu kanske det kommer något nytt skräp var 10:e dag - tidigare var det dagligen. Det vanligaste skräpet är bägare och lådor/påsar från snabbmatskedjor följt av "nonwoven-servetter" (som troligen använts i samband med att man kissar). Det bästa vi kan göra om vi vill minska nedskräpningen- än så länge- är att städa upp efter andra.

När jag åker med i bilar, som yngre människor än mig har, så frapperas jag av att dom flesta slänger allt skräp på golvet så att man får sparka undan det när man skall sätta sig. Steget är nog inte så långt för att dom eller deras barn - i sin tur- tömmer bilen på något enkelt ställe när dom stannar där.

Jag anser att det stora ansvaret här ligger på föräldrarna, som vårdar (och fostrar?) barnen, men givetvis kan även alla andra bidra till att skapa respekt och hänsyn för vår gemensamma trevnad.

 

[G.Kraft]

Det finns en rad olika orsaker till problemen så det vill till en rad olika lösningar för att det ska bli bättre.

Upplever att de flesta vill göra rätt, sen skarvas det med viljan att ta reda på vad som är rätt och förståelsen för hur lite slarv påverkar.

Några fenomen på hemmaplan

I nackareservatet har vi papperskorgar på stranden och längre 200m bort en stor container som aldrig blir full. Detta till trots blir det sopor som ställs nedanför papperskorgarna och därefter sprids ut av fåglar. Min egen observation är att det dels varit dåligt med info om containern, folk förstår inte (vill inte förstå) hur fåglarna sprider ut samt att containern ligger på "fel plats" då den inte är på vägen från stranden utan man måste gå tillbaka 200m förbi stranden.

Så det beror på dålig info, dålig kännedom om naturen och lathet.

I år har de komplettera med lite skyltar/info mot containern, ska bli intressant och se om det räcker. Jag hade gärna sett att skyltarna hade en stor bild på hur det ser ut på platsen några timmar efter att sopor har lämnats nedanför papperskorgen. Möjligen också att man haft ett smalt inkast till papperskorgarna och hänvisat större sopor till containern (gissar att folk kan motivera sig att gå långt med en hel soppåse men inte en glasspinne)

En intressant anekdot om mänskligt beteende är hur man kunde se märkbart mindre skräp på en plats sedan man klistrat gröna fotspår till papperskorgar. Det behövs inte alltid så mycket och jag gissar att en del tycker att "de" får skylla sig själva om det inte finns en papperskorg och att rättfärdigar nedskräpning med det.

Förutom nedskräpning är det konstant problem med eldning.

I eldplatser som inte är officiella men är rejält uppbygda och har funnits på platsen i 10-tals år
I provisoriska eldplatser
Direkt på klipphällar

Den första kan jag lätt leva med. De eldplatser finns där det borde funnits en officiell, vill man komma åt problemet måste de rivas och eftersom det inte görs tycks fler hålla med mig

Den andra är ett ofog och ovanlig

Den sista är mycket vanlig (vi har många hällar) och görs inte av vandaler. Det är vanligt folk som inte förstår bättre, och får de rätt kunskap kommer de sannolikt sluta med det. Just nu finns redan info om eldningsförbud vid reservatsskyltarna om man läser igenom dem. Eldnings är dock så pass frekvent problem att man borde lyfta det separat med egen skylt. Där man går in och kanske tillfälligt även på platser där det eldats frekvent med anledning av "första pangade rutan..." som redan lyfts. Skyltar förfular dock ute i naturen så blir väl en balansgång.

 

[Stordrulen]

De som redan blivit fjällfestivalterrorister tror jag inte kommer att bry sig om några kurser i Allemansvett.

Tänk att det tror tyvärr inte jag heller.

Jag har känslan att de nybörjare som verkligen vill kommer att finna informationen och lära sig själva eller av andra likasinnade med lite mer erfarenhet, behöver dom en kurs i Allemansvett ?
Tveksam, kanske är bra för att snabba på inlärningskurvan lite men förmodligen inte i det stora hela, dom blir det folk av i alla fall.

"Tältfestivalfolket" som varken verkar vilja eller kunna ta till sig något vett innan dom ger sig ut i fjäll och natur verkar vi överens om att kursen kommer ha begränsad inverkan på.

Fjällrävar och vant naturfolk har sannolikt redan passerat stadiet där man eldar på klipphällar eller lämnar brinnande engångsgrillar och soppåsar i naturen, så dom behöver den ju minst.

Så frågan är vilka kommer att ta till sig kursen ?

Vad gäller slitage på leder så gör varje1000st vandrare slitage vare sig dom har vett nog att inte dumpa skräp eller inte, så där är kanske en lösning är att justera besökstycket med pris och maxantal av platser där det går tyvärr.

Kanske helt enkelt är mest praktiskt att göra klart för "fjällterroristerna" att dom inte är önskvärda kring STF:s anläggningar och införa ett tältförbud inom 1 kilometer kring dessa ?
Jag vill tro att många av dom som för allas bästa gjorde bäst i att inte resa till fjällen skulle få motivation att söka sig någon annan stans om man drog in tillgången till bekvämligheter som Dusch, Wc och el vilket även skulle var gynnsamt för besökstycket.
Men det är väl även en omsättningsfråga för dom såklart.

Själv har jag bestämt att bidra med mitt strå till stacken genom att aldrig bo på eller kring en Svensk Fjällstation så länge "Corona-camparna" häckar är där, inte bara för besökstycket utan även för blodtrycket.

 

[ålänning]

När jag tar mina elever med mig har jag alltid en extra påse att plocka skräp i. Går vi i skogen brukar det inte bli så mycket, något glasspapper som fladdrat iväg eller så. Något som vi noterade med förskräckelse senast vi promenerade längs en cykelväg var att det inte fanns en papperskorg någonstans. Då pratar jag om ett större samhälle men stor skola, kyrka, ålderdomshem och många lägenhetshus. Folk promenerar där hela tiden men ingenstans kunde man slänga sitt skräp eller sin hundbajs! Hundbajspåsarna i diket tog vi inte med oss.

När vi kom till utsiktstornet uppe på berget fanns det inte bara en eldplats utan också två soptunnor. Det enda skräpet vi hittade var engångsgrillen som låg i eldtunnan. Tack och lov hade någon fattat att inte slänga den i soptunnan. MEN: mina elever fattade allt så här långt men inte varför vi ändå skulle fortsätta bära vår skräppåse (som inte vägde mycket). För dem var det helt naturligt att slänga soporna i soptunnan. Vilket ju är bra.

Jag frågade vem som skulle tömma tunnorna där uppe på berget. När de fick veta att det inte är betald personal från kommunen, som de trodde, utan frivilliga entusiaster som sköter tömningen bar de glatt vårt upplockade skräp tillbaka till skolan. Man kanske behöver se eller få höra detta för att förstå? Och ett godispapper i fickan väger mindre än godiset vägde när man tog det med sig, det ska inte vara så svårt.

 

[ålänning]

Här nedan en bild som förmedlar både själva orden men även känslan av att vara gammalt.

Det var den där jag menade. Idén är bra men inplastning låter inte så miljövänligt. Kanske det går att lösa på annat sätt?

 

[Skogsstjärnan]

Det var den där jag menade. Idén är bra men inplastning låter inte så miljövänligt. Kanske det går att lösa på annat sätt?

Va? Obra att plasta in, så att uppmaningen att sköta sig i naturen och inte skräpa ner inte ska bli blöt och ruttna bort? För att det inte är så miljövänligt?
Ja herregud då faller väl idén. I en värld fylld av plast...
Nä vid närmare eftertanke kommer inte det här bli mer än en naiv tanke. Tangentbordsryttarna rider vidare och är heller inte intresserad.
Jag fortsätter och drömmer...🥃👀

 

[bjornbuse]

Definitivt inget man kan beskylla "ungdomen" för iaf, betongfödda 50-60-70... talister är precis samma skrot och korn. Bortklemade stadsbor som inte kommer ta sitt skräp längre än näsan räcker. Ledsen men "fler sopkorgar" är inte lösningen, ingen service, och dålig tillgänglighet är lösningen. Varför i hela friden skulle man sätta upp en sopkorg vid ett utflyktsmål? om du gör det kommer den vara överfull, och hälften blåsa runt i vinden, för att en full sopkorg betyder att man kan lägga sina sopor på sidan om. om du inte gör det så kommer du ha en hel del skräp lämnat. Lose lose. Människor som folkslag kan inte betros med fina saker, se föregående historik.(mänskligheten et al)

Utflyktsmål som faktiskt kräver en ansträngning på +30 min gång eller dyl ser inte alls samma nedskräpning och missbruk. Det här exkluderar naturligtvis funktionsnedsatta tyvärr. Men å andra sidan, när jag tittar på dom handikappanpassande "rastplatser" jag har i min närhet så tvivlar jag på att dom besöks särksilt frekvent av funktionsnedsatta på grund av sin "lättillgängliga" toalett, som är ett fullständigt nerskitet och nerpissat haveri till äckelskjul som ingen frivilligt går in i. Men jag vet inte.. vad gör vi?

(ja jag generaliserar, alla storstadsbor är inte bortklemade, och det finns gott om sopskaft i glesbygd också, om än numerärt färre)