Stål vs aluminium-MSR heat exchanger
- Trådstartare Xander
- Start datum
Termodynamik
Jag tänker inte räkna ut det åt dig men du ska få de data som krävs för ett överslag. Aluminium har specifik värmekapacitet 903 J/kg,K och värmeledningstalet 238 W/m,K. Stål (0,85% C) har 460 J/kg,K respektive 45 W/m,K.
Alltså krävs det ungefär dubbelt så mycket energi att värma upp en viktenhet aluminium jämfört med stål. Men aluminium leder värme drygt 5 ggr bättre än stål vilket har mer betydelse för hur mycket energi kärlet tar upp och avger till t.ex. ditt vatten.
Att räkna på det här tar ett tag och kommer att innebära rätt mycket antaganden. Jag skulle tro att aluminium är att föredra om kärlen väger lika.
/Tommy
Jag tänker inte räkna ut det åt dig men du ska få de data som krävs för ett överslag. Aluminium har specifik värmekapacitet 903 J/kg,K och värmeledningstalet 238 W/m,K. Stål (0,85% C) har 460 J/kg,K respektive 45 W/m,K.
Alltså krävs det ungefär dubbelt så mycket energi att värma upp en viktenhet aluminium jämfört med stål. Men aluminium leder värme drygt 5 ggr bättre än stål vilket har mer betydelse för hur mycket energi kärlet tar upp och avger till t.ex. ditt vatten.
Att räkna på det här tar ett tag och kommer att innebära rätt mycket antaganden. Jag skulle tro att aluminium är att föredra om kärlen väger lika.
/Tommy
Lästips
ANNONS
Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro
Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...
Baklänges tänkt
Om man räknar baklänges och bara tänker på vikt så kan man kanske resonera såhär, överslagsmässigt:
Räkna med att du använder gas och i snitt gör av med 50 g/person/dag. Anta att du är på en tur med en kompis, dvs 100 g/person/dag. Antag att den effektivitet som MSR påstår värmeväxlaren har är direkt överförbar till minskad bränsleåtgång, dvs -25%. Du sparar således ca 25 g bränsle/dag och för att komma upp i vikten på värmeväxlaren i sig måste du vara ute på en tur som är minst 8,5 dygn lång (Jo, jag vet att man inte kan räkna rakt av så eftersom bränslet förbrukas, det gör inte värmeväxlarens vikt). Det verkar hur som helst inte speciellt troligt att normalsvenssons behöver den på vanliga veckolånga turer. Drar du istället iväg till långt-bort-istan och sitter där i ett tält några månader kanske det är vettigt. Men det är onekligen en kul pryl.
Om man räknar baklänges och bara tänker på vikt så kan man kanske resonera såhär, överslagsmässigt:
Räkna med att du använder gas och i snitt gör av med 50 g/person/dag. Anta att du är på en tur med en kompis, dvs 100 g/person/dag. Antag att den effektivitet som MSR påstår värmeväxlaren har är direkt överförbar till minskad bränsleåtgång, dvs -25%. Du sparar således ca 25 g bränsle/dag och för att komma upp i vikten på värmeväxlaren i sig måste du vara ute på en tur som är minst 8,5 dygn lång (Jo, jag vet att man inte kan räkna rakt av så eftersom bränslet förbrukas, det gör inte värmeväxlarens vikt). Det verkar hur som helst inte speciellt troligt att normalsvenssons behöver den på vanliga veckolånga turer. Drar du istället iväg till långt-bort-istan och sitter där i ett tält några månader kanske det är vettigt. Men det är onekligen en kul pryl.
Humm
Användningsområdet är längre alpina turer på hög höjd. I dessa sammanhang används MSR-heat exchanger rätt ofta om man tittar i tidningar och av egen erfarenhet från turer. Men om detta beror på marknadsföring eller prestanda...
Dock tror jag inte ditt resonemang håller i empirin. Dels tror jag inte att du sparar 25% bränsle och dels skulle jag knappast ta med mig mindre gas dörför att jag har en heat exchanger med mig, det är alltid svårt att veta hur mycket man kommer att göra av med beroende på temperatur, snösmältning eller ej etc. Kul resonemang dock!
Användningsområdet är längre alpina turer på hög höjd. I dessa sammanhang används MSR-heat exchanger rätt ofta om man tittar i tidningar och av egen erfarenhet från turer. Men om detta beror på marknadsföring eller prestanda...
Dock tror jag inte ditt resonemang håller i empirin. Dels tror jag inte att du sparar 25% bränsle och dels skulle jag knappast ta med mig mindre gas dörför att jag har en heat exchanger med mig, det är alltid svårt att veta hur mycket man kommer att göra av med beroende på temperatur, snösmältning eller ej etc. Kul resonemang dock!
Jo jag vet att vetenskapligheten i detta är tveksam (ingen alls) men vad ska du annars utvärdera mot än vikt? På alpina turer kör du normalt ditt kök i tältet. Energi som inte överförs effektivt till kitteln värmer och torkar upp tältet istället. Det är alltså inte bortslösad vikt. Men mitt antagande om gasen, 50g/dag, är kanske inte relevant på en alpin tur, där du mer eller mindre kontinuerligt smälter snö. Svara själv, vad gör du av med och hur kan då MSR-värmeväxlaren förbättra detta?
Och de 25% är från MSRs hemsida (det står upp till 25%), antagandet gäller att överföringseffektiviteten är direkt proportionell mot bränsleåtgången.
Och de 25% är från MSRs hemsida (det står upp till 25%), antagandet gäller att överföringseffektiviteten är direkt proportionell mot bränsleåtgången.
Jag tror också den extra vikten av vindskyddet är värt besväret mer än "heat exchanger". Jag har inte heller riktigt tagit steget att förvärma min Nova i absiden (med golv)... Funderar på ett renodlat 2-manstält av kupolmodell (utan golv i absiden) inför nästa höghöjdspromenad...Xander; sa:
Däremot är frågan stål vs aluminium (vs titan?) fortfarande intressant, finns det ett entydigt svar här? Man får förmodligen ställa frågan praktiskt i stil med: "Om du ska smälta snö till 3 liter vatten, vilket material i kastrullen är bäst? Bortse från bränsleåtgång (dvs, du kan köra full plätta på bensin/gasbrännaren)."
Mer grubbel...
...hur stor betydelsen har kastrullens geometri? Vissa kastruller är närmast cylindriska (klassisk kastrull), medan andra har mer eller mindre uttalad form av en stympad kon.
För snösmältnings del har inte (?) ojämn värme i kärlet någon större betydelse, däremot otrevligt om man kokar gröt.
...hur stor betydelsen har kastrullens geometri? Vissa kastruller är närmast cylindriska (klassisk kastrull), medan andra har mer eller mindre uttalad form av en stympad kon.
För snösmältnings del har inte (?) ojämn värme i kärlet någon större betydelse, däremot otrevligt om man kokar gröt.
Xander; sa:
Jag har använt skrället i över 10 år. Oftast börjar det koka längs sidorna samtidigt som på botten, vilket det inte gör utan växlaren. Allstå borde den funka.
Jag släpar på den när jag använde mina MSR-kärl, är så van vid den så jag tänker inte på det längre. Men visst, på en sommartur lär man få laga mat ca en vecka innan man börjar tjäna på att bära den. På en vintertur blir den snabbare ekonomisk, men på vintern med pulka passar även den norska polarkjelen (nansenkjelen) med en verkningsgrad på ca 80 %
.//J
Jag hittade ett inlägg som behandlar XPD i det gamla forumet, och jag har för mig att det borde finnas fler.
http://www3.utsidan.se/outside/1996/0914.html
/Holst
http://www3.utsidan.se/outside/1996/0914.html
/Holst
