Regnjacka/skaljacka

[joanna]

AI verkar inte så vass på grundskolekemi/fysik...
Den kunde väl åtminstone hålla reda på skillnaden mellan vätskor och gaser. Gör man inte det så blir det såhär virrigt. Vattenånga är inte "en liten dimma". Den är fortfarande vatten i vätskefas, bara i mycket mindre droppar än regnets. Så små att de svävar i luften, men lik förbaskat en vätska. Den kan då t ex bilda moln som vi kan se.

Vattenånga (vatten i ångfas) är en gas. Den kan vi inte se. Dess molekyler, till skillnad från vatten i vätskefas som har en given volym för givet antal molekyler (och vid given temperatur, om man ska vara noga), är i praktiken helt obundna till varandra och kan (inom vissa gränser, där de tvingas ur ångfasen) sprida sig fritt i t ex andra gaser.

Vi är alltså nere på storleksordning tre atomer (varav två de minsta som finns). För en sådan molekyl kan ett skikt av ett för oss helt homogent fast material se ut som ett glest 3D-galler, eller en stege att klättra på.

Toray (m fl) har alltså pillat ihop ett material med en struktur som både attraherar/adsorberar ångmolekylerna till sin yta och sen hjälper dem att klättra vidare ut på andra sidan genom ett sådant "galler" (eller "stege" av en molekylkedja). Det handlar alltså inte om fysiska hål/porer i materialet.

Vi hade faktiskt en tråd om detta redan 2018, och inläggen på denna sida, särskilt citatet i inlägg #20 från en länk i inlägg #19, beskriver principerna klart redigare än AI

 

[tango]

AI verkar inte så vass på grundskolekemi/fysik...
Den kunde väl åtminstone hålla reda på skillnaden mellan vätskor och gaser. Gör man inte det så blir det såhär virrigt. Vattenånga är inte "en liten dimma". Den är fortfarande vatten i vätskefas, bara i mycket mindre droppar än regnets. Så små att de svävar i luften, men lik förbaskat en vätska. Den kan då t ex bilda moln som vi kan se.

Vattenånga (vatten i ångfas) är en gas. Den kan vi inte se. Dess molekyler, till skillnad från vatten i vätskefas som har en given volym för givet antal molekyler (och vid given temperatur, om man ska vara noga), är i praktiken helt obundna till varandra och kan (inom vissa gränser, där de tvingas ur ångfasen) sprida sig fritt i t ex andra gaser.

Vi är alltså nere på storleksordning tre atomer (varav två de minsta som finns). För en sådan molekyl kan ett skikt av ett för oss helt homogent fast material se ut som ett glest 3D-galler, eller en stege att klättra på.

Toray (m fl) har alltså pillat ihop ett material med en struktur som både attraherar/adsorberar ångmolekylerna till sin yta och sen hjälper dem att klättra vidare ut på andra sidan genom ett sådant "galler" (eller "stege" av en molekylkedja). Det handlar alltså inte om fysiska hål/porer i materialet.

Vi hade faktiskt en tråd om detta redan 2018, och inläggen på denna sida, särskilt citatet i inlägg #20 från en länk i inlägg #19, beskriver principerna klart redigare än AI

Du brukar förklara bra men nu blir jag fundersam - du skriver i första stycket att vattenånga är vatten i vätskefas (små droppar som driver omkring i luften) men i andra stycket att att samma ord vattenånga är vatten i gasform.

Wikipedia säger här att vattenånga är vatten i gasform

Vattenånga – Wikipedia

sv.wikipedia.org

och kallar det du nämner i stycke 1 (små vätsekdroppar i luften) för "synlig vattenånga"

Jag kom att tänka på ordet aerosol men det är ju fasta eller flytande partiklar som är finfördelade i en gas - nytt för mig att aerosol kunde vara även vätsekdroppar - jag trodde tidigare att det bara var små fasta partiklar. Trycksatt spraydeodorant är väl en typisk aerosol?
Är det egentligen aerosol (vätskedroppar) du menar i stycke 1?

och åter till tråden om jack-matrial som ventilerar genom membran (jag säger inte andas då jag tycker andas är en aktiv handlig som bara levande varelser gör, säger därför ventilerar):

gtx är ett finmaskigt nät med hål som släpper igenom vattenånga, och även ev aerosol med små droppar med släpper inte igenom större vattendroppar som t ex regn. Att det går på rätt håll styrs av ångtrycket som är högre på insidan, pga högre temp innanför än utanför jackan. Därför kan gtx-ventilation gå åt oönskat håll om man t ex sitter på en blöt träplanka (t ex i roddbåt) och värmer upp sitt-plankan så fysiska trycket kan trycka fukt oösnkat till insidan.

Men derimaz:
Är det som AIn beskrev, en enkelriktad tvättsvamp - dvs inte nät utan mer slingriga vägar ut för vattenångan?
Bygger det också på högre ångtryck innanför än utanför?
I mina öron låter det som enklare att få tätt utifrån men svårare att få ut ångan men enligt beksrivningen så vekrar det ju vara mer genomsläppligt för ånga innifrån.

/Patrik

 

[z_bumbi]

"Vattenånga ät inte dimma" och sen följer en beskrivning på dimma. "Den" syftar alltså på dimma och inte ånga..

 

[tango]

"Vattenånga ät inte dimma" och sen följer en beskrivning på dimma. "Den" syftar alltså på dimma och inte ånga..

Jag tolkade att ordet den syftade tillbaka på ordet vattenånga, därav min förvirring.
Syftar ordet den på dimman så får jag ihopa förklaringen igen.
Tack för förtydligandet!

Men åter till derimaz och bega - hur tar sin fukten I form av små droppar eller i gasform genom det eventuellt svamplika membranet?
Är det ångtrycket som är högre innanför jackan närmast kroppen och trykcer den ut genom jackans membran?

/Patrik

 

[joanna]

"Vattenånga ät inte dimma" och sen följer en beskrivning på dimma. "Den" syftar alltså på dimma och inte ånga..

Tack för att du tolkar som avsett, och inte som skrivet

Jag tolkade att ordet den syftade tillbaka på ordet vattenånga, därav min förvirring. (1)
Syftar ordet den på dimman så får jag ihopa förklaringen igen. (2)

Nr 2 var i alla falla avsikten... z_bumbi gjorde en mycket välvilligt tolkning av min språkligt sett totalhavererade formulering.


...och jag som klagade på att AI virrar till det... förlåt tango och alla andra.

Vattenånga är inte "en liten dimma". Den är fortfarande vatten i vätskefas, bara i mycket mindre droppar än regnets. Så små att de svävar i luften, men lik förbaskat en vätska

"Den" i min språkligt misslyckade mening var alltså mycket riktigt tänkt att syfta på "dimma" - inte "vattenånga". Ett grovt syftningsfel som jag normalt inte brukar begå, så skämskudden är framme. Den korrekta (och begripliga) formuleringen borde t ex vara såhär:

Vattenånga är inte "en liten dimma". Dimma är fortfarande vatten i vätskefas, bara i mycket mindre droppar än regnets. Så små att de svävar i luften, men lik förbaskat en vätska

 

[joanna]

(...)
Men åter till derimaz och bega - hur tar sin fukten I form av små droppar eller i gasform genom det eventuellt svamplika membranet?
Är det ångtrycket som är högre innanför jackan närmast kroppen och trykcer den ut genom jackans membran?
/Patrik

Poängen är just att det är vatten i gasform (ångfas brukar det också heta) som kan ta sig genom det homogena materialet utan fysiska hål ("mikroporer"). Vatten i vätskefas kommer inte igenom, hur små droppar det än består av.

Min personliga upplevelse är faktiskt att de hydrofila porfria membran jag själv använt känts tydligt mindre "svettiga" än mikroporösa membran med samma officiella värden på diffusionsöppenhet. Vilket ju kan låta lite kontraintuitivt om man bara får läsa/höra det.

Men ja, åt vilket håll gasmolekylerna vandrar genom membranet drivs av skillnaden i ångtryck. Där är det ingen skillnad på de bägge membransorterna.

 

[tango]

Poängen är just att det är vatten i gasform (ångfas brukar det också heta) som kan ta sig genom det homogena materialet utan fysiska hål ("mikroporer"). Vatten i vätskefas kommer inte igenom, hur små droppar det än består av.

Min personliga upplevelse är faktiskt att de hydrofila porfria membran jag själv använt känts tydligt mindre "svettiga" än mikroporösa membran med samma officiella värden på diffusionsöppenhet. Vilket ju kan låta lite kontraintuitivt om man bara får läsa/höra det.

Men ja, åt vilket håll gasmolekylerna vandrar genom membranet drivs av skillnaden i ångtryck. Där är det ingen skillnad på de bägge membransorterna.

Så märkligt nog pyser ångan ut lättare genom "vindlande svampaktiga gångar" än genom små hål i ett nät.

Hur funkar derimaz/bega i kyla? Säg att man är ute i kyla (tvåsiffrigt minusgrader) och samtidigt svettas, även om vi pratar tunna matrial, är det risk att det fryser på vägen ut i membranet? Eller är svampmembranet så tunnt i förhållande till ångtrycket och värmen innifrån att detta bara är ett teoretisk skapat problem?

/Patrik

 

[joanna]

Så märkligt nog pyser ångan ut lättare genom "vindlande svampaktiga gångar" än genom små hål i ett nät.

Hur funkar derimaz/bega i kyla? Säg att man är ute i kyla (tvåsiffrigt minusgrader) och samtidigt svettas, även om vi pratar tunna matrial, är det risk att det fryser på vägen ut i membranet? Eller är svampmembranet så tunnt i förhållande till ångtrycket och värmen innifrån att detta bara är ett teoretisk skapat problem?

/Patrik

I teorin borde ångtransporten fungera, så länge man är så tunt klädd att daggpunkten hamnar på utsidan av membranet.
I praktiken är man väl klädd i så pass tjocka isolerande lager mellan kropp och membran, att daggpunkten inträffar någonstans på vägen därigenom. Vi har väl alla skakat ur islagret från insidan av skidjackan.*

Själv slutar jag frysa när det är 27 plus, så någon som faktiskt svettats i tvåsiffriga minusgrader med bara ett tunt underställ under en membranjacka får hellre komma med det erfarenhetsbaserade svaret

* Ett ämne (i detta fall vatten) kan ju hoppa över vätskefasen och byta aggregationstillstånd direkt från fast till gas och tvärtom (sublimering resp. deposition). Så frostlagret på insidan av jackan kunde ha bildats utan att kläderna innanför blev nerblötta av vatten i vätskefas.

 

[loglady]

Som svar till TS: jag har dam-versionen av Houdini BFF jacka och byxor som regnskydd och är supernöjd med dessa. De är dyra, men vissa färger finns på rea nu:

M's BFF Jacket | Houdini Sportswear

Vattentät och ventilerande skaljacka i minimalistiskt utförande. Tyget är tyst, stretchigt och passar perfekt året runt.

houdinisportswear.com

Själv fick jag ett väldigt fint begagnat set för ca 40% av nypris. Testade Tierra Back Up innan pga toppenrecensioner, och de satt riktigt bekvämt, men jag stod inte ut med prasslet, så lämnade tillbaka detta set. Houdinis BFFs är näst intill prasselfria och riktigt bekväma, låg vikt och genomtänkt design imho. Jag skulle dock inte använda jackan som vindjacka en längre stund pga att det blir för svettigt (som med alla vattentäta skaljackor?), men det finns möjlighet till ventilering under armarna med dragkedja. Har en superlätt tunn vindjacka från soc (Run Wind Jacket) när endast vindskydd behövs. Den var förhållandevis billig, och köpte den dessutom på rea, är också riktigt nöjd med den!