Har någon en uppfattning om hur mycket snö det kan vara i Mårmamassivet veckan efter midsommar? Med tanke på att man rör sig på 1000-1200 meters höjd undrar jag om vandrandet istället blir ett enda snögående? Eller? Sedan kanske i och för sig den ev. snön är så packad att det går riktigt lätt att gå där då? (För att precisera: jag hade tänkt gå antingen leden förbi stugan eller så i dalgångarna öster om den.) Och hur kallt kan det vara på nätterna? Osv. Tacksam för svar (om det nu är någon som kommit på att gå där).
Mårmamassivet efter midsommar?
- Trådstartare Lars G A
- Start datum
Kanske ingen alls
Jag har gått där en gång, och det var just veckan efter
midsommar 1992. Start från Abisko 24/6, upp i Pallenvagge, vidare in i Siellavagge och där var snön.
Hela dalbotten täckt av ett fast snötäcke, strålande sol (glöm inte solglasögon om du går tidigt!) och inte ett enda spår av varken skotrar eller vandrare. Underbart! Barmark vid nedfarten till Alesätno, men en
hög vinddriva vid Vierrujohka gav vissa svårigheter att
ta sig ner till bron. Upp till stugan några drivor med
obehaglig lutning ner mot jokken men annars bart.
Själva passet och hela nordsluttningen var helt snöfria. Sydsidan hade ett snöfält, men det är nog delvis permanent. Ner till Vistas barmark.
Kort sagt en härlig tur. I år lär det f:ö ha kommit
ovanligt lite snö i Lapplandsfjällen.
-92 var nog inte ett speciellt snöfattigt år heller.
Jag försökte gå Stuor Räitavagge till Sälka, men tvingades vända efter backen upp från Nallostugan då
hela dalgången bestod av djup lös blötsnö där man sjönk till knäna varje steg. Fick gå till Tjäktja istället.Vid Nallostugan träffade jag en kille som tältat en vecka under Nallopiken, och jag var den första människa han sett, förutom ett gäng som gått jojoleden med haute-routeskidor! Tidiga turer har sin charm!
God tur!
\ål
Jag har gått där en gång, och det var just veckan efter
midsommar 1992. Start från Abisko 24/6, upp i Pallenvagge, vidare in i Siellavagge och där var snön.
Hela dalbotten täckt av ett fast snötäcke, strålande sol (glöm inte solglasögon om du går tidigt!) och inte ett enda spår av varken skotrar eller vandrare. Underbart! Barmark vid nedfarten till Alesätno, men en
hög vinddriva vid Vierrujohka gav vissa svårigheter att
ta sig ner till bron. Upp till stugan några drivor med
obehaglig lutning ner mot jokken men annars bart.
Själva passet och hela nordsluttningen var helt snöfria. Sydsidan hade ett snöfält, men det är nog delvis permanent. Ner till Vistas barmark.
Kort sagt en härlig tur. I år lär det f:ö ha kommit
ovanligt lite snö i Lapplandsfjällen.
-92 var nog inte ett speciellt snöfattigt år heller.
Jag försökte gå Stuor Räitavagge till Sälka, men tvingades vända efter backen upp från Nallostugan då
hela dalgången bestod av djup lös blötsnö där man sjönk till knäna varje steg. Fick gå till Tjäktja istället.Vid Nallostugan träffade jag en kille som tältat en vecka under Nallopiken, och jag var den första människa han sett, förutom ett gäng som gått jojoleden med haute-routeskidor! Tidiga turer har sin charm!
God tur!
\ål
Lästips
ANNONS
Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken
STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.
Fryser man då?
Stort tack till Åke L för hjälpen! Jag ser fram ännu mer emot min tur nästa vecka. Och din tanke att sydsidans snöfält "är nog delvis permanent" stämmer bra med vad vegetationskartan påstår: där finns "extrem snölega" på några sträckor. Men nu undrar jag bara hur kallt det kan bli på nätterna: räcker min Ajungilak Kompakt-sovsäck (med komforttemp. på -5 grader)?
Stort tack till Åke L för hjälpen! Jag ser fram ännu mer emot min tur nästa vecka. Och din tanke att sydsidans snöfält "är nog delvis permanent" stämmer bra med vad vegetationskartan påstår: där finns "extrem snölega" på några sträckor. Men nu undrar jag bara hur kallt det kan bli på nätterna: räcker min Ajungilak Kompakt-sovsäck (med komforttemp. på -5 grader)?
Temperaturer
Hej!
Här hittar Du lägsta dygnstemperatur för Tarfala (ca 1100 möh) för första hälften av juni i år.
http://www.kebnekaise.nu/index2.php4
Någon duktig människa har varit vänlig nog att lista temperaturer.
Jag tror att Du får en trevlig tur. Som även andra har nämnt så har fjällen kring Abisko och ner mot Kebne haft lite snö i vinter. Redan i början av maj var jag i Abiskotrakten och där brusade jokkarna för fullt och snön tog slut på en vecka, även i Björkliden, som normalt har meterdjup snö till slutet av maj. Och f.n. är det höga dagstemperaturer med löfte om rena sommartemperaturer i midsommarhelgen (dvs upp mot 20 grader).
Skall själv upp en vecka nu - Jag tror på bra väder!
Med fjällhälsning
Bert
Hej!
Här hittar Du lägsta dygnstemperatur för Tarfala (ca 1100 möh) för första hälften av juni i år.
http://www.kebnekaise.nu/index2.php4
Någon duktig människa har varit vänlig nog att lista temperaturer.
Jag tror att Du får en trevlig tur. Som även andra har nämnt så har fjällen kring Abisko och ner mot Kebne haft lite snö i vinter. Redan i början av maj var jag i Abiskotrakten och där brusade jokkarna för fullt och snön tog slut på en vecka, även i Björkliden, som normalt har meterdjup snö till slutet av maj. Och f.n. är det höga dagstemperaturer med löfte om rena sommartemperaturer i midsommarhelgen (dvs upp mot 20 grader).
Skall själv upp en vecka nu - Jag tror på bra väder!
Med fjällhälsning
Bert
Nej, nästan ingen alls
Efter att ha gått turen kan jag nu svara på mina egna frågor, så att andra som funderar på en sådan tur vet mer. Med start i Nikkaluokta 25 juni blev det i år nästan helt snöfritt. Vid själva Mårma var det dock mycket snö kvar på den "andra" sidan av vattnet, dvs inte där stugan ligger. Passet till Vistas hade lite snö, men det verkade vara problemfritt att gå upp (hur det sedan såg ut på andra sidan och bort till Vistas vet jag inte; jag kom dit från Leavasvaggi).Och så sovsäcken: den var på gränsen till för varm flera nätter; när jag senare tältade på en snöfläck på över 1200 m höjd var det varmt och gott. Slutligen: Mårma är vackert och djärvt och var turens höjdpunkt. Men när jag kom hem och tittade i Grundsten del 1 blev jag paff: det man får se där liknar mest en grusgrop (det intressanta hade fotografen i ryggen).
Efter att ha gått turen kan jag nu svara på mina egna frågor, så att andra som funderar på en sådan tur vet mer. Med start i Nikkaluokta 25 juni blev det i år nästan helt snöfritt. Vid själva Mårma var det dock mycket snö kvar på den "andra" sidan av vattnet, dvs inte där stugan ligger. Passet till Vistas hade lite snö, men det verkade vara problemfritt att gå upp (hur det sedan såg ut på andra sidan och bort till Vistas vet jag inte; jag kom dit från Leavasvaggi).Och så sovsäcken: den var på gränsen till för varm flera nätter; när jag senare tältade på en snöfläck på över 1200 m höjd var det varmt och gott. Slutligen: Mårma är vackert och djärvt och var turens höjdpunkt. Men när jag kom hem och tittade i Grundsten del 1 blev jag paff: det man får se där liknar mest en grusgrop (det intressanta hade fotografen i ryggen).
Mer!
"jag kom dit från Leavasvaggi". Så kan man väl inte säga så där bara utan vidare. Detaljer! Detaljer! Den dalen har dykt upp många gånger i mina planeringar, men annat har kommit emellan. "Med start i Nikkaluokta"? Inte Årosjåkk alltså? Med förhoppningar om en utförligare turbeskrivning.
\ål
"jag kom dit från Leavasvaggi". Så kan man väl inte säga så där bara utan vidare. Detaljer! Detaljer! Den dalen har dykt upp många gånger i mina planeringar, men annat har kommit emellan. "Med start i Nikkaluokta"? Inte Årosjåkk alltså? Med förhoppningar om en utförligare turbeskrivning.
\ål
Leavasvaggi (nu med detaljer!)
Hej Åke! Nej, jag kom inte från Årosjåkk utan började i Vistasdalen strax före Nikkaluokta. Idén kom från en bok som hette Fjällsmultron (eller nåt sånt). Jag gick till strax före Roavigorsa, där vek jag av in i björkskogen. Någon stig minns jag inte, men jag hörde vattnet på varierande avstånd t v om mig under uppstigningen så att kursen blev någorlunda. När skogen övergick i hed ville jag tälta, men fann länge inget vatten. Jag gick då mer åt väster och hamnade (ca 5 timmar efter starten) vid jåkken rakt öster om radiomasten. Nästa dag fortsatte jag längs jåkken åt NV, gick över passet ner i en liten grytliknande dal (NÖ om Tuopmatjåkka), så upp igen över passet till Leavasvaggi. Det var en grann syn: branta fjäll, delvis snöklädda, i dalens botten en nästan pastoral idyll, inga spår av människor. Dalen var lite fuktig; ett parti har enligt vegetationskartan inslag av torrt kärr. Men direkt sumpigt var det faktiskt inte (nu hade och i för sig all snö i dalbotten försvunnit när jag gick där, det kan nog vara blötare).Mot slutet blev det bra stenigt; större block än på någon annan del av turen. Men det kanske kunde mildras genom att ha gått mer på högersidan. Och sedan var jag inne i Mårma, som du redan gått i. Den östra delen av Leavasvaggi (som jag alltså inte gick i) tedde sig lockande: en bred, öppen dal. Jag blev nyfiken på hur där såg ut. Fjällen på dalens norra sida var också lockande: hade jag haft mer tid hade jag gått dit och upp i de olika smådalarna. De verkade spännade både på kartan och efter vad jag kunde se från passet. Om nu Mårma var "bäst" på turen så var Leavasvaggi möjligen tvåa. Dalen (och lilla grytdalen) hade en speciell känsla som förmodligen har att göra med att det var samtidigt a/ riktiga fjäll b/ runt en pastoral dal c/ där alla människospår saknades. Så jag rekommenderar ett besök där för den som uppskattar dessa kvaliteter.
(Jag ska också passa på att förtydliga detta med Grundstens grusgropsbild: det var inte "passbilden" på s 139 jag syftade på, utan bilden på s 140, vid stugan.)
Lars
Hej Åke! Nej, jag kom inte från Årosjåkk utan började i Vistasdalen strax före Nikkaluokta. Idén kom från en bok som hette Fjällsmultron (eller nåt sånt). Jag gick till strax före Roavigorsa, där vek jag av in i björkskogen. Någon stig minns jag inte, men jag hörde vattnet på varierande avstånd t v om mig under uppstigningen så att kursen blev någorlunda. När skogen övergick i hed ville jag tälta, men fann länge inget vatten. Jag gick då mer åt väster och hamnade (ca 5 timmar efter starten) vid jåkken rakt öster om radiomasten. Nästa dag fortsatte jag längs jåkken åt NV, gick över passet ner i en liten grytliknande dal (NÖ om Tuopmatjåkka), så upp igen över passet till Leavasvaggi. Det var en grann syn: branta fjäll, delvis snöklädda, i dalens botten en nästan pastoral idyll, inga spår av människor. Dalen var lite fuktig; ett parti har enligt vegetationskartan inslag av torrt kärr. Men direkt sumpigt var det faktiskt inte (nu hade och i för sig all snö i dalbotten försvunnit när jag gick där, det kan nog vara blötare).Mot slutet blev det bra stenigt; större block än på någon annan del av turen. Men det kanske kunde mildras genom att ha gått mer på högersidan. Och sedan var jag inne i Mårma, som du redan gått i. Den östra delen av Leavasvaggi (som jag alltså inte gick i) tedde sig lockande: en bred, öppen dal. Jag blev nyfiken på hur där såg ut. Fjällen på dalens norra sida var också lockande: hade jag haft mer tid hade jag gått dit och upp i de olika smådalarna. De verkade spännade både på kartan och efter vad jag kunde se från passet. Om nu Mårma var "bäst" på turen så var Leavasvaggi möjligen tvåa. Dalen (och lilla grytdalen) hade en speciell känsla som förmodligen har att göra med att det var samtidigt a/ riktiga fjäll b/ runt en pastoral dal c/ där alla människospår saknades. Så jag rekommenderar ett besök där för den som uppskattar dessa kvaliteter.
(Jag ska också passa på att förtydliga detta med Grundstens grusgropsbild: det var inte "passbilden" på s 139 jag syftade på, utan bilden på s 140, vid stugan.)
Lars
Tackar!
"Fjällsmultron" har jag, (Sollentunamässan, signerat av förf.) men det var ett tag sen jag öppnade den, men nu är det tydligen hög tid! Med den, din beskrivning och kartan ska jag verkligen studera detta noga. Alltid roligt med lite udda färdvägar som inte är så vältrampade, och jag har en känsla av att området mellan Alesätno och Vistasvagge är ett av det minst besökta i hela fjällvärlden, undantaget då själva Mårmaleden. Nån gång så... kanske redan -02!
\ål
"Fjällsmultron" har jag, (Sollentunamässan, signerat av förf.) men det var ett tag sen jag öppnade den, men nu är det tydligen hög tid! Med den, din beskrivning och kartan ska jag verkligen studera detta noga. Alltid roligt med lite udda färdvägar som inte är så vältrampade, och jag har en känsla av att området mellan Alesätno och Vistasvagge är ett av det minst besökta i hela fjällvärlden, undantaget då själva Mårmaleden. Nån gång så... kanske redan -02!
\ål
