Kartfodral för skridskoturer

[lennug]

Finns det någon som har tips på lämpliga kartfodral att använda vid skridskoåkning.När man kör med stavar är ju båda händerna upptagna. Som inbiten orienterare vill jag ha ett fodral där jag med ett lätt handgrepp kan "orientera kartan".Dagens skidorienteringskartfodral är ev ett alternativ. Är det någon som provat?
Tacksam för synpukter.
Gunnel T.

 

[apaajn]

Skid-O ställ måste vara optimalt för kartläsning i farten med enkel möjlighet att passa kartan. Speciellt då den varianten som man kan fälla in mot bröstet. Fast det blir en himla massa remmar runt kroppen med kartställ på magen och ryggsäck på ryggen... Sen kan kartstället vara hindrande om man plurrar (fastna i iskanten). Skulle dock tippa att ett enkelt vattentätt kartfodral från tex Ortlieb med snören passar bäst för skridsko.

Anders

 

[thureb]

Sy själv

Sedan ca 10 år tillbaka har jag ett egenkonstruerat kartfodral kopierat och förstorat från ett norskt fodral "Greshoppa". Fodralet är dubbelt kvadratiskt som ett U med drygt 25 cm sida. Vid åkning utan kartläsning sitter "kartbordet" dikt an mot bröstet med en kardborreklaff. Vid navigering i farten fälls bordet ned och bildar 70 graders vinkel mot bröstet i och med att det är upphängt med ett par terylenelinor i övre hörnen. Kompasshus ligger alltid på kartbordet förankrat i en tamp. Plastfönster av kapellkvalitet. Även bröstdelen av uet har ett kartfönster och härbärgerar extra kartblad.

Thure

 

[pby]

Få omvikningar

Beror delvis på vilken typ av kartor man använder. Själv föredrar jag att få god överblick på kartan framför att se små detaljer tydligt, och väljer därför ofta skala 1:100 000 hellre än 1:50 000. Då funkar det bra med ett kartfodral på 27 x 27 cm. Gärna ett som är genomskinligt på båda sidor. Jag brukar då klara mig framtill lunch utan omvikning av kartan. Ortlieb har sådan modell. Jag brukar trä remmen över huvudet och ena armen och ha kartfodralet under ena armen. Då är det inte i vägen under åkning och är ändå enkelt att få fram och titta på under färd. Vill man använda 1:50 000 kan det vara lämpligt med ett större fodral eller se till att det är lätt att plocka ut kartan för omvikning. Med skala 1:50 000 behövs som regel också plats för fler kartblad.

Vill man göra ett fodral själv är detta ganska enkelt. Kapellfönster av plast går bra att både sy och limma (med t.ex. Liguisole eller likande). Det tycks finnas två typer av fönsterplast dels en som tål solljus men blir stel i kyla (kapellplast), dels en typ som håller sig smidig även i kyla men som gulnar efter långvarig UV-exponering (Ortlieb).

 

[moongoat]

Kartfodral

Har inget bra ställ att fästa på magen då jag anser att det är rent livsfarligt om man skulle råka gå igenom. Köper självhäftande plast på bokhandeln, slätar ut kartan på ett slätt lätt fuktat bord med ett gäng böcker och lägger sedan på plasten försiktigt så jag ej får några veck.
Vänd sedan på steken och gör likadant på andra sidan och du har en karta som håller för massor av vikningar i många år.
Min äldsta karta som jag använt mycket plastade jag in 1991 då jag började cykla MTB och den håller än.

 

[leffenisse]

Kartor

Numera har jag skaffat en CD-romversion av Gröna Kartan. Jag skriver ut en karta i A4-format på min färgskrivare äver det område där jag tänker åka.
Skalan ställer jag in mellan 1-10000 och 1-100000 så att det täcker åkområdet. Skall jag åka långt kanske jag skriver ut en översiktskarta och ett par kartor i större skala. Sedan plastar jag in dem med kontaktplast.

Med en vikning får kartan plats i t ex en sidoficka på byxorna och sticker ändå upp lite. Man kan lätt ta upp kartan under åkning och studera den och sedan bara stoppa den i fickan igen. För den som med ålderns rätt börjar tappa synskärpan är det härligt med en karta i exempelvis 1:30000.