Kul historia. Somligt har man provat och annat är oprovat.
Bosse
Bosse
Jo, man lärde sig ju antagligen från barnsben hur man gjorde. Kan inte undgå att relatera till den här texten:
http://www.faltbiologerna.se/faltbiologen/innan-toapapperet-uno-viklund-berattar
Min far - född 1917 - var scout i sin ungdom. hans berättelser från den tiden vittnar om relativt avancerade övningar med vandringar och läger som kunde hålla på en vecka. Man bodde i tält eller vindskydd av granris och han hade två ihopsydda hästfiltar som sovsäck.Jag försökte googla lite och det verkar som om det i första halvan av 1900-talet mest var så att det handlade om att idrotta i det fria och det mesta gjordes i organiserad form i grupper. Som jag förstår var det inte så mycket tältande utan man bodde företrädesvis i stugor och var utomhus på dagarna bara.
Ja, min uppfattning är att det hade sin höjdpunkt under 70-80-talet, sen har det blivit mer "segregerat" eller vad man ska kalla det. Många av dagens ungdomar som är uppväxta i städerna har aldrig varit i en riktig skog, än mindre sett ett fjäll.
Min far - född 1917 - var scout i sin ungdom. hans berättelser från den tiden vittnar om relativt avancerade övningar med vandringar och läger som kunde hålla på en vecka. Man bodde i tält eller vindskydd av granris och han hade två ihopsydda hästfiltar som sovsäck.