Jag tror att du tänker på rätt fjäll, men skulle du kunna bekräfta nuvarande stavning för alla med moderna kartor?
Var är isåfall bilden tagen? Vad heter sjön?
Gissa position
- Trådstartare avslutat-1105
- Start datum
-
- Taggar
- fjällnörderi gissa sverige
Jag tror att du tänker på rätt fjäll, men skulle du kunna bekräfta nuvarande stavning för alla med moderna kartor?
Var är isåfall bilden tagen? Vad heter sjön?
Jag tror att du tänker på rätt fjäll, men skulle du kunna bekräfta nuvarande stavning för alla med moderna kartor?
Var är isåfall bilden tagen? Vad heter sjön?
Bäste Kalle,
Jag vet snart inte själv direkt vad modärna kartor utger för namn. Det blir ju namnproblematik vid varje gissning. Men jag tror nu då att du vill ha ett namn utav mig på samiska.
“Guorggucohkka” (1354 meter över havet)...kanske är vad mitt tangentbord förmår...
Och var kan du stå då? Kanske vid stranden av Viddjajavri, ungefär vid den lilla udden som sticker ut, då syns den ståtliga sydostbranten på fjället. (Jag markerade det ungefärliga stället med en röd prick.)
Godkänns detta?
Med hälsning Anders.
Bilagor
Synen förändras gradvis – men skärpan går att få tillbaka. Progressiva kontaktlinser är utvecklade för att låta blicken hänga med utan avbrott.
Jo, då trodde jag rätt. För det mesta kan man "konvertera" mellan ortografier direkt, men ibland är skillnaden så pass stor att det är bättre att fråga en extra gång.
Fjället är rätt, men fotoplatsen är några km fel. Jag står ett kort stycke upp på Sáŋarčohkka-massivets allra nordligaste utlöpare och sjön på bilden är Sáŋarvággejávri. Just här är marken mycket lättgådd och inbjudande så det är väl värt "mödan" att traska upp om så bara en liten bit.
Nästa!
För det mesta kan man "konvertera" mellan ortografier direkt, men ibland är skillnaden så pass stor att det är bättre att fråga en extra gång.Fjället är rätt, men fotoplatsen är några km fel. Jag står ett kort stycke upp på Sáŋarčohkka-massivets allra nordligaste utlöpare och sjön på bilden är Sáŋarvággejávri. Just här är marken mycket lättgådd och inbjudande så det är väl värt "mödan" att traska upp om så bara en liten bit.
Nästa!
Ny bild att gissa på
Det är nog inte lätt med dessa fotovinklar och dess motiv, gentemot avstånden.
Det är en mycket vacker utsiktsplats ifrån ditt fjäll. Kanske Sanjartjåkka- Kaitumstugans eget lilla husfjäll- har kvar sitt vackra Alpkors?. Det i den nedre bilden
Hur som helst.
Jag skruvar upp fjällväggens oroliga vilda svärta här, nu i ny fråga.Den övre alltså..
Vad dessa spetsiga toppar heter kanske många vet. Men vilka är vilka?
Den svåraste frågan blir..
Varifrån är bilden tagen?
Det är nog inte lätt med dessa fotovinklar och dess motiv, gentemot avstånden.
Det är en mycket vacker utsiktsplats ifrån ditt fjäll. Kanske Sanjartjåkka- Kaitumstugans eget lilla husfjäll- har kvar sitt vackra Alpkors?. Det i den nedre bilden
Hur som helst.
Jag skruvar upp fjällväggens oroliga vilda svärta här, nu i ny fråga.Den övre alltså..
Vad dessa spetsiga toppar heter kanske många vet. Men vilka är vilka?
Den svåraste frågan blir..
Varifrån är bilden tagen?
Bilagor
Höktopparna måste det vara. Bilden tagen från toppen 1686?
Jo visst är det Höktopparna som du säger.
Men, frågan jag ställde var i vilken ordning topparna ses.
Från höger till vänster ses i bilden:
Mårmabaktes östra brant
Stora Höktoppen (1865)
Lilla Höktoppen (1855)
Hade jag stått på toppen 1686(Mårmatjatjatjåkka) hade bilden sett annorlunda ut. Då hade jag sett det mer ovan ifrån. Jag står precis på Mårmabaktiglaciärens fäste mot berget, i passet och ser snett åt söder mot fjällsidan.
Läsvärt, övrigt om då om namn
I den lilla tidskriften “fjället” (Svenska Fjällklubbens tidskrift) nr: 4/2009 berättar "LRC". alltså Kalle Brisland om namn på fjällkartan som försvinner, ändras och irriterar. Just i Mårma är det lite förvirrande och komplicerat med namn.
Men, kör på med ny bild då. Här är väl flödet viktigare än kunskap om platserna.
Med hälsningar Anders
Men, frågan jag ställde var i vilken ordning topparna ses.
Från höger till vänster ses i bilden:
Mårmabaktes östra brant
Stora Höktoppen (1865)
Lilla Höktoppen (1855)
Hade jag stått på toppen 1686(Mårmatjatjatjåkka) hade bilden sett annorlunda ut. Då hade jag sett det mer ovan ifrån. Jag står precis på Mårmabaktiglaciärens fäste mot berget, i passet och ser snett åt söder mot fjällsidan.
Läsvärt, övrigt om då om namn
I den lilla tidskriften “fjället” (Svenska Fjällklubbens tidskrift) nr: 4/2009 berättar "LRC". alltså Kalle Brisland om namn på fjällkartan som försvinner, ändras och irriterar. Just i Mårma är det lite förvirrande och komplicerat med namn.
Men, kör på med ny bild då. Här är väl flödet viktigare än kunskap om platserna.
Med hälsningar Anders
Aktuellt
ANNONS
Från karta till horisont – behåll fokus med rätt sorts kontaktlinser
Synen förändras gradvis – men skärpan går att få tillbaka. Progressiva kontaktlinser är utvecklade för att låta blicken hänga med utan avbrott.
Både ja och nej. Det finns ett kors, men det är avbrutet och ligger lutat mot toppröset. Här en bild från början av juli i år:
Angående toppens status som utsiktsplats lämnar jag inga protester. För dem som inte varit där kan detta panorama ge ett smakprov.
Jaha? Ser det ut så nu med korset. ‘AD MAJOREM DEI GLORIAM’ Det enda mig veterligen som finns i svenska fjällen med en sådan inskrift. Till Guds Allt större ära
I Alperna stöter man på det ibland och nere i Garmisch' och givetvis i Österrike och mer tysk-katolska delar.
Det var väl vad jag vet om korset, uppsatt på trettiotalet i någon alpvurm.
Jag har för mig den där tysken som var tillsammans med åländska Kajsa (legendarisk stugvärd i Kaitum) restaurerade korset på slutet av åttiotalet i och med han var så händig, spikade och snickrade på allt.
Det är synd att det ser ut sådär idag däruppe då. En ny sysslolös stugvärd kunde väl göra en antikvarisk insats.?
Utsikten ifrån toppen är nog den topp som i fjällen ‘ger mest valuta för pengarna’ med minst fysisk insats.
I Alperna stöter man på det ibland och nere i Garmisch' och givetvis i Österrike och mer tysk-katolska delar.
Det var väl vad jag vet om korset, uppsatt på trettiotalet i någon alpvurm.
Jag har för mig den där tysken som var tillsammans med åländska Kajsa (legendarisk stugvärd i Kaitum) restaurerade korset på slutet av åttiotalet i och med han var så händig, spikade och snickrade på allt.
Det är synd att det ser ut sådär idag däruppe då. En ny sysslolös stugvärd kunde väl göra en antikvarisk insats.?
Utsikten ifrån toppen är nog den topp som i fjällen ‘ger mest valuta för pengarna’ med minst fysisk insats.
