Att fjällvandra själv - risker eller inte?
- Trådstartare Totteman
- Start datum
Vandrar man solo har man mer koll på var man sätter fötterna än om man går och snackar samtidigt. Jag tycker det är stor skillnad i andra sammanhang också - paddling tex. Ogillar när det ska pratas väder och vind istället för att bara paddla i stillhet. Samma när jag går. Svårt att finna nån meditativ känsla och medvetenhet i nuet om man har pratglada med sig på turen, svårt att säga till också "hörru du kan du dämpa dig lite va, jag försöker gå! " - de kan bli sårade, och jag framstår som en Sur-Pelle.
För mig blir det mindre riskfyllt ensam eftersom jag är mer medveten och mindre slarvig.
För mig blir det mindre riskfyllt ensam eftersom jag är mer medveten och mindre slarvig.
Lästips
ANNONS
Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken
STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.
Intressant det där med tendensen att hålla risktagandet konstant genom att öka riskerna när andra säkerhetsåtgärder införs. Den saken diskuterades i en annan tråd på forumet: huruvida en nödsändare kan få vandraren att ta risker han inte skulle tagit utan.
Frusen och våt har många gånger lett till döden. Dessutom är det så att om en vandrare kallar på hjälp via nödsändare och fjällräddningen när de väl är på plats bedömer att detta inte var en befogad utryckning skickas notan till vandraren. Jag har flera gånger läst om sådana fall i media. Dock misstänker jag att du anser att du är bättre lämpad än fjällräddningen att avgöra vad som är en befogad utryckning. Detta grundar jag på det som skrevs i en annan tråd. En person berättade att han blivit hämtad med ambulanshelikopter från fjällen pga av svår diarré. Ambulanspersonalen tyckte det var bra att vandraren kontaktat dem, men du hade mycket kritiska synpunkter. Kanske borde alla fjällvandrare i Sverige som vill kontakta SOS först kontakta Stordrulen och be om lov?
Skillnaden är nog att hemma ringer man 112 när det akuta läget har uppstått, medan man i fjällen ibland ringer av rädsla för ett akut läge, dvs innan. Och det är fel förfarande enligt SOS alarms instruktioner.
www.sosalarm.se/112-och-andra-viktiga-nummer/viktiga-nummer/112/
Är man rädd för nåt man råkat ut för är det nog 1177 man bör ringa först, men nån sån knapp har ni väl inte på sändarna.
www.sosalarm.se/112-och-andra-viktiga-nummer/viktiga-nummer/112/
Är man rädd för nåt man råkat ut för är det nog 1177 man bör ringa först, men nån sån knapp har ni väl inte på sändarna.
Jag har ringt fjällräddningen en gång på grund av en sjuk vandringskamrat. De bad om min position och kopplade mig vidare till ... om det nu var en läkare eller distriktssköterskan. Hen gjorde (fullkomligt korrekt som det senare tack och lov skulle visa sig) bedömningen att min kamrat inte befann sig i någon akut fara, ställde några kontrollfrågor för att se om vi hade mat och utrustning för att avvakta på plats och sa sen typ "Bra att ni ringde. Det verkar som ni kan klara av det här själva. Ring fjällräddningen igen om situationen blir värre."
Dvs ungefär som 1177.
Innan man TS bör man se sig omkring det finns åtskilliga gamla trådar p samma tema.. För många trådar motverkar syftet av att samla.
Av hjälpinsatser har jag bistått två som vandrat ensamma i berg terräng och båda hade rejält överskattat egen förmåga.
Själv fick jag som ung dubbelsidig lunginflamation under en vandring, Som tur var hittades jag i tid och fick hjälp.
112 fungerar sisådä r,egna erfarenheter var en svag 3a. Bus ringingar borde avgiftsbeläggas rejält,
go tur
Av hjälpinsatser har jag bistått två som vandrat ensamma i berg terräng och båda hade rejält överskattat egen förmåga.
Själv fick jag som ung dubbelsidig lunginflamation under en vandring, Som tur var hittades jag i tid och fick hjälp.
112 fungerar sisådä r,egna erfarenheter var en svag 3a. Bus ringingar borde avgiftsbeläggas rejält,
go tur
Några fjällvandringar från punkt A till punkt B har jag inte gjort själv utan i sällskap, däremot har jag gjort flertalet toppbestigningar själv i Norge varav två var jag helt själv utan andra toppturare (ena i arla gryning i populärt område, andra i ett område som knappt besöks sommartid).
Jag inser såklart mitt övermod när det behövs och tar extra riskbedömningar flera gånger om. Inga stressiga hurtigturer på tid utan istället planerar jag noggrant förutsättningar efter terrängen och väder samt är väldigt noggrann med var det finns mobiltäckning på fjället under många pauser.
I norska fjällen kan det även vara brist på vatten i högalpina miljöer så att packa ner överdrivet med vatten har endast varit av godo. Självfallet underätta anhöriga i närheten och andra jag möter under turen.
Jag inser såklart mitt övermod när det behövs och tar extra riskbedömningar flera gånger om. Inga stressiga hurtigturer på tid utan istället planerar jag noggrant förutsättningar efter terrängen och väder samt är väldigt noggrann med var det finns mobiltäckning på fjället under många pauser.
I norska fjällen kan det även vara brist på vatten i högalpina miljöer så att packa ner överdrivet med vatten har endast varit av godo. Självfallet underätta anhöriga i närheten och andra jag möter under turen.
Ja då har ni ju redan ringt 112, och de säger samma sak som 1177 då, men de får 4 milj andra samtal per år också, och de vill styra hur vi kontaktar dem med olika nr beroende på allvarsgraden
jag vill att du bemöter mina arguemnt i inlägg #36 om hur du tänker när du säget att två i sällskapet inte hjälper. Jag anser två vara mycket säkrare än ensam och arguemtnera frö det i inlägg 36:
https://www.utsidan.se/forum/threads/att-fjaellvandra-sjaelv-risker-eller-inte.95825/post-925036
/Patrik, föredrar sällskap
