Nödsändare, bra eller dåligt?

[avslutat250428]

Finns garanterar statistik men enligt den som handlade om dödsfall så verkade det som att det var olika som räddade/hämtade liket.

Att jag tog upp det specifikt var att vi har hört och läst en hel del om fjällräddning med fokus på friluftsfolk och då framför allt oerfarna. För mig kan man inte ens jämföra skoter och vanligt friluftsliv så om det är många av de 300 räddningsaktionerna som handlade om skotrar så tycker jag det är fel och missvisande att inte ta upp det.

Ja många av räddningarna kan ju vara att snöskotern helt enkelt har gått sönder ute på fjället, och visst är det en räddningsaktion men då att rädda en helt frisk och kry människa.

Att blanda in såna räddningar i statistiken gör att statistiken blir lite för mycket fel!

 

[umehume]

Intressant att läsa att Fjällräddningen Norrbottens samordningsansvarige Stefan Källström ansåg att utländska fjällvandrare överlag är bättre förberedda än svenska dito.

Anekdotiskt har gått parallellt med två koreanska kvinnor (runt 30 och 70) som skulle gå från Hemavan till Abisko utan regnkläder och som var chockerade över att det inte fanns dusch i stugorna. Dock har oförberedda utländska vandrare jag träffat uteslutande gått efter Kungsleden. För att gå utanför krävs rätt stora förberedelser och kunskap om Allemansrätten, även om en och annan amerikan går runt med en bear cannister

 

[Snödrivan]

Anekdotiskt har gått parallellt med två koreanska kvinnor (runt 30 och 70) som skulle gå från Hemavan till Abisko utan regnkläder och som var chockerade över att det inte fanns dusch i stugorna. Dock har oförberedda utländska vandrare jag träffat uteslutande gått efter Kungsleden. För att gå utanför krävs rätt stora förberedelser och kunskap om Allemansrätten, även om en och annan amerikan går runt med en bear cannister

Eller Tyskar som går Kungsleden vintertid med skor i skoterspåret.

 

[smux]

Ja många av räddningarna kan ju vara att snöskotern helt enkelt har gått sönder ute på fjället, och visst är det en räddningsaktion men då att rädda en helt frisk och kry människa.

Att blanda in såna räddningar i statistiken gör att statistiken blir lite för mycket fel!

Att snöskotern går sönder på fjället är väl närmare att jämföra med att bilen lägger och man tvingas anlita bärgare på egen bekostnad eller via försäkringen. Visst är det en annan sak i väglöst land, men inte orimligt att ställa samma krav på en skoterförare som väljer att ta sitt fordon till fjället, dvs den typen av räddning bekostas på liknande sätt.

 

[tango]

Att snöskotern går sönder på fjället är väl närmare att jämföra med att bilen lägger och man tvingas anlita bärgare på egen bekostnad eller via försäkringen. Visst är det en annan sak i väglöst land, men inte orimligt att ställa samma krav på en skoterförare som väljer att ta sitt fordon till fjället, dvs den typen av räddning bekostas på liknande sätt.

Det är lite skillnad på att rädda förare respektive fordon. Att rädda liv (eller skadad person) är genrellt gratis i Sverige både på väg och i naturen. Men att få sitt fordon reparerat eller bärgat kostar oavsett om det är bil på väg eller skoter på fjället, om man anlitar hjälp.
Men att hämta oskadade skoterförare med trasig skoter på fjället eller oskadda bilister med trasig bil på vägen är nog inte gratis, eller är det fritt att hämtas om skotern går sönder. Skulle inte tro det, även om utebliven hämtning kan leda till allvarlig skada senare, samma sak med bilförare på väg. På väg kan man ju som oskadd med trasig bil åka med bärgaren men med trasig skoter får man kanske lämna den och återkomma senare och då är frågan hur man ska ta sig hem. Har man skidor på skotern, vädret gynsamt och avståndet rimligt så har man löst det med förtänktsamhet. Spade, varma kläder/sovsäck/liggunderlag och gräva en snögrop så klarar man sig ett tag.

/Patrik

 

[GustavOh]

Det är ju oavsett etik och orsak betydligt billigare att undsätta en person innan ett nödläge har utvecklats till en olycka.

 

[maswan1]

En relevant kommentar för den här tråden är också att den för fjällräddningen mest frustrerande räddningen den här säsongen hade inte hänt om ett par fjällvandrare hade haft en fungerande nödsändare med tvåvägskommunikation, ett meddelande om "fördröjd, men OK" hade sparat mycket resurser för det allmänna.

 

[pooll]

En relevant kommentar för den här tråden är också att den för fjällräddningen mest frustrerande räddningen den här säsongen hade inte hänt om ett par fjällvandrare hade haft en fungerande nödsändare med tvåvägskommunikation, ett meddelande om "fördröjd, men OK" hade sparat mycket resurser för det allmänna.

Hur vet du att den var den mest frustrerande för dem?

Tycker inte att det är vandrarnas fel att andra letar efter dem. De hade inte bett om det, men de borde inte sagt så detaljerat till anhöriga när de skulle va tillbaka, men det borde de lärt sig nu till nästa gång, att planera mer skissartat och vara noga med vad man kommunicerar.

 

[ds7243]

Hur vet du att den var den mest frustrerande för dem?

Tycker inte att det är vandrarnas fel att andra letar efter dem. De hade inte bett om det, men de borde inte sagt så detaljerat till anhöriga när de skulle va tillbaka, men det borde de lärt sig nu till nästa gång, att planera mer skissartat och vara noga med vad man kommunicerar.

Citat nedan från den ovan länkade artikeln i utemagasinet. Det står inte uttryckligen "mest frustrerande" men andemeningen är väl ungefär det:

Har svenskar tappat fjällvettet?

I somras rapporterades i media om ovanligt många och svåra fjällräddningar. Har vi svenskar tappat fjällvettet? Utemagasinet pratar med Fjällräddningen.

www.utemagasinet.se

Vi minns till exempel det försvunna paret i 30-årsåldern som efter ett par dygn visade sig inte vara försvunna alls, utan bara hade väntat ut regnväder i sitt tält utom mobiltäckning.

– Då var det ju dessutom vad vi kallar ett eftersök, de var anmälda försvunna. Då blir det en ännu större apparat än om vi gör en utryckning till någon som ber om hjälp och kan uppge var de befinner sig. Det var enorma resurser som sattes in under de dygnen, berättar Stefan Källström.

När paret dök upp välbehållna var alla förstås glada. Men det fanns också en liten irritation.

– Det är klart att det är lite provocerande att se dem stå och le i tv och berätta att de sett en helikopter och skämtat om att den kanske var ute och letade efter dem. Det var den ju. Och det är enorma pengar en sådan insats kostar.

 

[Still Alive]

Det är ju oavsett etik och orsak betydligt billigare att undsätta en person innan ett nödläge har utvecklats till en olycka.

De som skriver kritiskt om att använda Fjällräddningen är egentligen inte emot kostnaden. Det handlar om helt andra saker.

 

[Elvah]

Intressant att läsa att Fjällräddningen Norrbottens samordningsansvarige Stefan Källström ansåg att utländska fjällvandrare överlag är bättre förberedda än svenska dito.

Man möter ju e-n-o-r-m-a mängder utländska turister i just Sarek. Många är väldigt kunniga. I somras träffade jag en tysk som turar i Sarek flera gånger om året, alla årstider.

Att de orutinerade blir fler har kanske inget med just härkomst att göra. Men det riskerar bli fler och fler, både svenskar och andra, men just nu är det väl särskilt svenskar som tar steget från Kungsleden ut i vildmarken - alltså de som gjorde sin första fjällvandring under pandemin.

 

[Totteman]

En nödsändare kan rädda liv, även om man är erfaren. Jag tror inte att många ser fjällräddningen som en sista utväg om man råkar bli lite trött. Det skulle bara vara pinsamt tror jag.