Allemansrätten

Egendomsrätt kan vara krångligt. Jag tror att ödmjukheten förutsätter kunskap om och förståelse för ordledet "rätt" i egendomsrätt. Annars blir det lätt att man hamnar i föreställningen att "Allt du ser är mitt och det gör jag vad fan jag vill med!" Så har det nog aldrig funkat någonstans, i något rättssystem i någon stat.

Det är väl just det som är rätt i egendomsrätt, ifall vi ska hårdra det. Alltså rätten till sin egendom! Om andra ska bestämma över mina rättigheter på min egendom, kan det ju diskuteras om det verkligen är min egendom och inte ett arrende!

Ett arrende innebär ju att någon mot avgift lånar marken för ett visst ändamål och således har klart mindre rättigheter än markägaren.

F.ö. så vore det på plats om myndigheter m..fl. började tillämpa en viss ödmjukhet i sitt agerande mot oss markägare .
/Niklas
 
Många historiker, arkeologer, kulturgeografer etc skulle inte hålla med dig. Vill man ta en helt irrelevant diskussion så kanske man kan hävda att de vilar på någon slags gemensam grundföreställning, men att fornminneslagen är beroende av allemansrätten är ett rätt halsbrytande påstående - fornminneslämningar kan beses in situ och på välsorterade muséer).

Det är ju just tack vare allemansrätten, som fornlämningar kan ses in situ av andra än markägaren.

Även om man skulle acceptera påståendet så verkar det som att du bara kan peka ut skador som indirekt och mer eller mindre långsökt beror på allemansrätten. Det känns lika långsökt som att det förhållandet att du inte får ta betalat av bärplockare innebär ett brott mot dina mänskliga rättigheter..

Det gäller att se helheten i markägarnas situation idag, alltså hur bitarna hänger samman och interagerar med varandra. Inte bara enstaka isolerade bitar, som du tycks göra i denna diskussion.
/Niklas
 
Du är medveten om att de rättigheter du kräver idag tillhör någon annan? Det känns lätt surrealistiskt att du kräver att de utan vidare skall överföras till dig.

Känns märkligt att dessa rättigheter togs av staten, utan att drabbade markägare fick någon ersättning. Hög tid att markägarna åter får dessa rättigheter igen.

Har LRF eller någon annan lobbyorganisation drivit linjen att allemansrätten måste ändras för att den strider mot FN:s mänskliga rättigheter?

Jag vet att frågorna har diskuterats här och var bland markägarkretsar, t.ex. på skogsforum. Dessutom är ju inte alla markägare med i LRF.
/Niklas
 
Niking, jag tycker du har så intressant syn på det mesta av vad som debatterats i den här tråden att jag tycker du bör försöka nå ut via massmedia eller på annat sätt torgföra dina åsikter så att de når en större del av Sveriges röstberättigade.

Jag tror att det skulle vara jättebra för folks syn på markägares problem med allemansrätten.

Kör hårt, och så tackar jag för mig i den här tråden!
 
Niking, jag tycker du har så intressant syn på det mesta av vad som debatterats i den här tråden att jag tycker du bör försöka nå ut via massmedia eller på annat sätt torgföra dina åsikter så att de når en större del av Sveriges röstberättigade.

Jag tror att det skulle vara jättebra för folks syn på markägares problem med allemansrätten.

Kör hårt, och så tackar jag för mig i den här tråden!
+1

Kan man öppna mina ögon så kan man öppna många andras också.

Jag tackar också för mig.
 
Forminneslagen bygger ju på att vi idag har allemansrätten. Varför skulle det annars sådan hysteri på att bevara fornminnen, om inte folk hade rätt att besöka dem?

Och ja, i min skog finns restena av åtminstone 6 gamla torp/gårdar + 13/17 av en gammal "tattarstad". Därtill ytterligare några småställen, där boställena av avstyckade, men den gamla åkermarken är på min mark. Marken är alltså nerlusad med odlingsrösen, stenmurar och dylikt, vilket avsevärt försvårar ett rationellt skogsbruk. Inte ett öre i ersättning :(.
/Niklas

Stenrösen och dylikt har varit på marken under lång tid och det kan inte ha kommit som en överraskning för dig att de ligger där. Att man köper mark som har fornminnen så får man skylla sig själv. Fornminnen gör skogsbruk och jordbruk svårare men jag tycker det är helt rätt att de är skyddade och att markägaren inte får ersättning för att bevara dem. När man skapar naturreservat och naturskydd tycker jag i alla fall att markägaren ska få någon typ av ersättning med tanke på värdet på marken minskar ordentligt. Betesmark som är naturskyddad är mycket billigare att köpa än betesmark som inte är skyddad och det är markägaren som förlorar när skyddet infördes.

Jag har stenrösen, stenmurar, stenhögar, diken, myrmark, och vattendrag och det försvårar rationellt skogsbruk men det är något man får tar. Det skulle vara bra ur skogsbrukssynpunkt att dika ut myren men det är något man inte får ur naturhänsyn.

Jag letar för tillfället efter mer mark att köpa och är noga med att kolla upp vilka naturskydd och fornminnen som finns på marken. Jag vill inte köpa mark som jag inte kan använda på så sätt som jag har tänkt. Det är en sak att köpa mark med naturskydd och en helt annan sak om det bildas ett naturreservat på marken man redan äger.
 
+1

Kan man öppna mina ögon så kan man öppna många andras också.

Jag tackar också för mig.

Jag tycker tråden har varit intressant att följa men jag tror inte det kommer fram så mycket till. 20 sidor är mycket i en tråd. Det var större skillnad i åsikter än jag trodde om allemansrätten och jag blev förvånad. Jag trodde att Utsidans medlemmar var hyfsad positiva till allemansrätten men det verkar inte gälla alla. Man kan bara tänka hur åsikterna är exempelvis på ett skogsforum eller jordbruksforum där många inte är intresserade av friluftsliv utan är mer intresserade av en ekonomisk avkastning från skogen.

Jag tar oxå en paus från denna tråd och väntar tills utredningen om allemansrätten är klar
 
Stenrösen och dylikt har varit på marken under lång tid och det kan inte ha kommit som en överraskning för dig att de ligger där. Att man köper mark som har fornminnen så får man skylla sig själv. Fornminnen gör skogsbruk och jordbruk svårare men jag tycker det är helt rätt att de är skyddade och att markägaren inte får ersättning för att bevara dem. När man skapar naturreservat och naturskydd tycker jag i alla fall att markägaren ska få någon typ av ersättning med tanke på värdet på marken minskar ordentligt. Betesmark som är naturskyddad är mycket billigare att köpa än betesmark som inte är skyddad och det är markägaren som förlorar när skyddet infördes.

Jag har stenrösen, stenmurar, stenhögar, diken, myrmark, och vattendrag och det försvårar rationellt skogsbruk men det är något man får tar. Det skulle vara bra ur skogsbrukssynpunkt att dika ut myren men det är något man inte får ur naturhänsyn.

För att fritt citera några av dina tidigare inlägg.: Nya regler tillkommer successivt, vilket innebär att de stenmurar och dylikt man tidigare fick flytta på, köra över och utnyttja som fyllnadsmaterial, måste man nu köra runt. Detta utan att berörda markägare fick någon ersättning för intrånget.

Samma sak med dikningen. Det idiotiska markavvattningsförbudet i södra Sverige bör ju definitivt plockas bort från kapitel 11 i miljöbalken. Markavvattningsförbudet har ju inget som helst existensberättigande, när all ny markavvattning ändå ska kräva ett särskilt tillstånd... Jag har ännu inte fattat vitsen med att få dispens från markavvattningsförbudet, om man sedan inte erhåller ett tillstånd för markavvattning.

Jag letar för tillfället efter mer mark att köpa och är noga med att kolla upp vilka naturskydd och fornminnen som finns på marken. Jag vill inte köpa mark som jag inte kan använda på så sätt som jag har tänkt. Det är en sak att köpa mark med naturskydd och en helt annan sak om det bildas ett naturreservat på marken man redan äger.

Lycka till med framtida markköp och hoppas att du slipper otrevliga överraskningar, ifall du hade tänkt att avverka skog som en del av finansieringen av fastighetsköpet. Det är ju först i samband med avverkningsanmälan, som eventuella restriktioner klargörs för markägaren.
/Niklas
 
Senast ändrad:
Otrevlig ton du har. Läs hela akten om V Dalbosjöns naturskyddsområde.
Ingen kompensation och från början felaktigt beslut av Lst.
god läsning

Ja din åsikt om tonen får stå för dig. men du kommer med långa inlägg utan substans. utan att exemplifiera, då får man nog räkna med att bli ifrågasatt (det är ju mer eller midre standard procedure här på utsidan som du vet)

akt? vilken akt? upprättad av vem`?
 
@Niking: -Med tanke på de rättigheter du vill ha på din mark, hade det nog varit bättre om du skaffade ett eget kungadöme. :)
 
Forminneslagen bygger ju på att vi idag har allemansrätten. Varför skulle det annars sådan hysteri på att bevara fornminnen, om inte folk hade rätt att besöka dem?

Och ja, i min skog finns restena av åtminstone 6 gamla torp/gårdar + 13/17 av en gammal "tattarstad". Därtill ytterligare några småställen, där boställena av avstyckade, men den gamla åkermarken är på min mark. Marken är alltså nerlusad med odlingsrösen, stenmurar och dylikt, vilket avsevärt försvårar ett rationellt skogsbruk. Inte ett öre i ersättning :(.
/Niklas

Fornminneslagen härstammar från 1600-talet och är världens äldsta i sitt slag. Den är alltså avsevärt äldre än allemansrätten. Att vi värnar vår kulturhistoria har nog en väldigt liten koppling till allemansrätten. Fornminnen i sina olika former tillhör vår gemensamma historia som de flesta anser har ett egenvärde att bevara. Att just du äger en markplätt där det finns fornminnen innebär ju inte att du äger dem, eller dess historia. Den är en del av vår gemensamma kulturhistoria. Ur ett rent pragmatiskt vetenskapligt perspektiv så anser man också att vi har en skyldighet att bevara fornminnen till kommande generationer. Nya metoder utvecklas, nya teorier skapas. Dessutom förhindrar kulturminneslagen att fornlämningar tas upp, säljs och på det sättet dränerar vårt gemensamma kulturarv och försvårar för forskare att skapa en bild av vår historia.

Ett intressant exempel är Uppåkra utanför Lund, till för omkring 15 år sedan helt okänt men som visat sig vara Skandinaviens fyndrikaste och mest betydelsefulla järnåldersstad, avsevärt större än Birka. Jag tror att de flesta är överens om att de fantastiska fynd som grävs upp inte tillhör markägaren utan är en del av en gemensam historia.

Dock är det ju också så att du har rätt att ansöka om att flytta/avlägsna ett fornminne om det hindrar din verksamhet på något sätt. Detta ansöker man om hos länsstyrelsen. Om du påträffar en fornlämning på din mark som kommer hindra din verksamhet har du även rätt att ansöka om ersättning.
 
Fornminneslagen härstammar från 1600-talet och är världens äldsta i sitt slag. Den är alltså avsevärt äldre än allemansrätten. Att vi värnar vår kulturhistoria har nog en väldigt liten koppling till allemansrätten. Fornminnen i sina olika former tillhör vår gemensamma historia som de flesta anser har ett egenvärde att bevara. Att just du äger en markplätt där det finns fornminnen innebär ju inte att du äger dem, eller dess historia. Den är en del av vår gemensamma kulturhistoria. Ur ett rent pragmatiskt vetenskapligt perspektiv så anser man också att vi har en skyldighet att bevara fornminnen till kommande generationer. Nya metoder utvecklas, nya teorier skapas. Dessutom förhindrar kulturminneslagen att fornlämningar tas upp, säljs och på det sättet dränerar vårt gemensamma kulturarv och försvårar för forskare att skapa en bild av vår historia.

Ett intressant exempel är Uppåkra utanför Lund, till för omkring 15 år sedan helt okänt men som visat sig vara Skandinaviens fyndrikaste och mest betydelsefulla järnåldersstad, avsevärt större än Birka. Jag tror att de flesta är överens om att de fantastiska fynd som grävs upp inte tillhör markägaren utan är en del av en gemensam historia.

Dock är det ju också så att du har rätt att ansöka om att flytta/avlägsna ett fornminne om det hindrar din verksamhet på något sätt. Detta ansöker man om hos länsstyrelsen. Om du påträffar en fornlämning på din mark som kommer hindra din verksamhet har du även rätt att ansöka om ersättning.

Problemet är att även stenmurar från 1800-talet räknas som fornminnen, inte bara diverse stenhögar från stenålder, bronsålder och järnålder.

Mina fornminnen är i de flesta fall från slutet av 1800-talet och är ju faktiskt ett resultat av att stenar, som då låg i vägen för dåtidens rationella lantbruk, flyttades! Nu ligger dessa stenar i vägen för ett rationellt skogsbruk.

Vad har du egentligen för belägg att "de flesta" anser att markägarna ska tvingas tåla fördyrande skötselkostnader för att bevara "fornlämningar" från 1900-talet på sin mark utan någon egentlig ersättning? Är det bara för att lagen idag råkar säga så, eller har du några objektiva undersökningar att luta dig på och i så fall vilka undersökningar?
/Niklas
 

Liknande trådar


Fjälledarens tips: Så packar du lätt och når längre

Ibland får man ut mer av naturupplevelser när man tar ut svängarna. Fjälledaren Oskar berättar hur han hittar en större frihetskänsla utomhus.