Stigen blev mer svårcyklad och efter ett par hundra meter så gick det ej att cykla mer. Jag var bra hungrig och bestämde mig för att äta på plats och sedan vandra vidare. Låste cykeln vid ett träd och gick ner till ett vackert ställe vid en bäck. Riggade upp stormköket och tog fram maten - var är maten ? - var var min pasta som för några timmar sedan låg i mitt kylskåp, jo - den låg kvar i kylskåpet - ca: 2 mil därifrån.
Spelar mycket schack....
Användarnamn: thegeddIntressen: Friluftsmat, Expeditioner, Fiske, Vandring, Långfärdscykling, Litteratur, Navigering, Foto
2019:
Juli
2018:
September
2017:
Januari, Juni, Juli
2016:
Februari, April, Augusti, September, Oktober, December
2015:
Januari, April, Augusti, September, Oktober
2014:
Mars, April, Juli, Oktober, November, December
2013:
Februari, Mars, Juli, September
2012:
Maj, Juli, Oktober, December
2011:
Januari, Mars, Maj, September, Oktober
2010:
April, Juni, Augusti, September, November, December
2009:
Augusti, December
2008:
Juni, Juli, Augusti, September, Oktober, November, December
Juli
2018:
September
2017:
Januari, Juni, Juli
2016:
Februari, April, Augusti, September, Oktober, December
2015:
Januari, April, Augusti, September, Oktober
2014:
Mars, April, Juli, Oktober, November, December
2013:
Februari, Mars, Juli, September
2012:
Maj, Juli, Oktober, December
2011:
Januari, Mars, Maj, September, Oktober
2010:
April, Juni, Augusti, September, November, December
2009:
Augusti, December
2008:
Juni, Juli, Augusti, September, Oktober, November, December
Var är min mat ?
Glad i hågen vaknade jag häromdagen och solen sken - några lätta moln svepte förbi däruppe. Intog frukost och packade sedan ner det nödvändigaste för en strövdag i Kilsbergen. Satte mig på cykeln och trampade upp de ca: 2 milen till ett ställe som heter Bocksboda - väl där träffade jag på en man och små ord utbyttes. Fortsatte på stigen som så småningom leder till ett fint ställe som heter vargkitteln - där tänkte jag slå mig ner för vila och kontemplation. På vägen stötte jag på ett äldre par som satt och åt lunch i det fria.
Ett ögonblick i evigheten........
Ute i det oändligt svarta, sterila universum - i en upplyst gränd en höstnatt - där breder galaxen vintergatan sig ut. Dess storlek svårbegriplig med flera hundra miljarder stjärnor. I detta domän hänger det nio planeter varav en avviker. Denna lilla blågröna planet är vackrare, stoltare, märkligare än alla de andra....
En enorm stor stjärna som bara sprutar ut energi möjliggör för just detta klot att upprätthålla myriader av livsformer. En av dessa livsformer är du och jag - människan - stjärnstoft, atomer, miljarder år i ålder....
Toppdagen !
Klockan sju vaknade jag efter en bra sömn, öppnade tältet i förhoppning om bra väder. Helt vindstilla och inte ett moln på himlen. Tvekade inte en sekund vart jag skulle denna dag. Mitt inre kompass styrde mot Kebnekaisemassivet. Hade det varit molnigt (som dagen innan) hade jag varit på väg åt andra hållet.
Trepassleden !
Av någon outgrundlig anledning hade jag under natten haft en ganska orolig sömn - kanske för att jag sov i en stuga - skulle ha slagit upp tältet istället - vad vet jag ?
När jag öppnade dörren på Unna Räita-stugan och blickade upp mot det första passet så var dimman tät - snöbyar drog in från väst.
Vistasstugorna - Nallo - Unna Räita !
En vandrare som sakta tog sig upp för slänten vid sjöns västra ände var det första jag såg när jag klev ur tältet denna morgon. Mannen hade dagen innan - på kvällen vid åtta tiden - kommit till mitt tält. Han "mumlade" då om att kvinnorna säkert skulle klara sig över passet - även fast vädret var det sämsta tänkbara. Någon timme efter detta möte - hör jag på håll ett gäng finska människor föra en livlig diskussion.
Efter oväder kommer alltid solen fram och detta stämde även denna gång. Jag hade tältat i slutet av sjön Vássaloamijávri på dess västra sida. Packade ihop och lämnade ett mycket vackert område. Fortsatte västerut och det dröjde ej lång stund - innan jag var uppe på krönet och kunde blicka ner i Visttasvággi med b.l.a bergen Räitatjåkka och Nallo i bakgrunden.
