Om att bygga tält, och diverse funderingar kring att vara en halvlat medelsvenssonfrilufsare med längtan efter friheten, lugnet och njutningen, snarare än strapatserna.

Har börjat bli vuxen och lärt mig att uppskatta naturen och dess oerhörda rikedomar mer och mer. Jobb, barn och andra intressen inkräktar dock ganska mycket på den lilla tid man har, så jag kommer inte ut så ofta som jag skulle vilja. Har blivit mycket inspirerad av "Fjäderlätt vandring" av Jörgen Johansson.
Drömmer just nu om att vandra genom Liechtenstein, i Slovenien och i Norge.
Jag har också fastnat i Gör-det-själv-träsket. Det är ju roligt både att skapa, och om detgår, spara pengar på att göra själv istället för att köpa dyra märkesprylar. Har under vintern 2007-08 lyckats sy mitt eget lilla tvåmanstält, och är mäkta stolt. Under kommande vinter kanske det blir en lättviktsryggsäck. Vi får se.

Användarnamn: Öhrnell

Intressen: Friluftsmat, Fiske, Vandring, Foto, Utförsåkning, Resor, Styrdans, släktforskning, gör-det-själv

Mer på profilsidan


Vad vore skogen utan stigar?

På semestern tillbringade jag en tid i mina gamla kvarter i Odensala, Östersund. Ni som inte är uppväxta där vet inte vad ni gått miste om. Det är ett bra ställe. Tur att svärföräldrarna bor kvar så att man fortfarande har någonstans att bo när man vill åka dit. Den här gången passade jag dessutom på när de inte ens var hemma, och maken var kvar i Sundsvall och jobbade...

En kväll, när barnen var uttröttade efter en heldag ute med kusinerna, använde jag bokstavligt talat TV:n som barnvakt. Barnen fick bänka sig i TV-soffan och välja en film. Sedan ställde jag timern på mobilen så att den räknade ner tiden tills Tintinfilmen var slut, och så gav jag mig ut i skogen på en rask vuxenpromenad i den sena sommarkvällen. Hemmaskogen ropade på mig, och vädret var för vackert för att ignoreras!

Man behöver en flora!

Med ett vetgirigt sinne men med minne som en guldfisk, har jag länge varit på jakt efter en bra och enkel fjällflora att kunna ta med på fjällvandring. Problemet var ju (som så ofta) att hitta något som passade in på kravspecen.

Som ni förstår har jag inte hittat någon som uppfyller samtliga dessa skall-krav. Så vad gör man då. Jo, eftersom man ändå har med sig en stor, tung och otymplig karta upp på fjället, så får man väl ta kort på de blommor man inte vet vad de heter, och så får man slå upp dem när man kommer hem.

När Sytertoppen förvandlades till Mount Doom.

En liten berättelse om hur en toppbestigning på ett enkelt sätt förvandlas till ett filmäventyr.

Toppen som hägrade var Norra Sytertoppen. Med sina modiga 1768 meter över havet är det Västerbottens läns högsta topp.

Sida: Första Föreg. 1 2 

Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.