Bloggar > Glamping inget för oss > Skåneleden från ...

Glamping inget för oss

Vandring kort eller långt, stadsnära eller ödemark. Nyfiket och äventyrligt med folkbildande kunskap. Lika gärna solo som i trevligt sällskap.

Skåneleden från Ängelholm till Båstad

Start i Sibirien

- Ni är ett gäng vandrare, frågade en man vid Ängelholms strand.

-Hur kan man komma med i ert gäng, ni verkar ha så roligt, fortsatte han.

- Roligt, vi har precis börjat gå...fråga oss i morgon när vi är blöta och leriga, sade jag naturligtvis inte.

- Du är så välkommen. Vandringarna finns på våra facebook grupper, svarade jag.

Jubileum

För exakt fem år sedan inledde arrangören Sven, sitt engagemang i facebookgruppen, Vandring Skåne. Tillsammans med två (då okända vandrare) gick de från Sibirien till Skälderviken.

Det blev upptakten till mängder av vandringar runt hela Sverige och massor av nya bekantskaper.

Detta jubileum måste ju firas, med en vandring på exakt samma sträcka.

Ufo-monumentet i Ängelholm. Replika av tefat.

Pollenkungen

Ett tjogtal förväntansfulla ryggsäckar möttes upp en dimmig morgon i Ängelholm.

Vi tog oss söderut längs med strandskogen till mytomspunna Ufo-monumentet i Sibirien (Ängelholms strandskog).

Det var 1946 som en Ängelholmsbo blev bortrövad av aliens. Dock blev han senare släppt och de gav honom ett recept på bi-pollen, som kunde hjälpa mot allehanda krämpor.

Receptet på bi-pollen blev en succé och han själv miljonär, i folkmun kallad Pollenkungen. Han tackade sina utomjordingar genom att uppföra en modell av tefatet, på platsen för bortförandet.

Landningsplatsen kompletterades senare med graven av  två döda utomjordingar. När vi besöker Ufo-monumentet är graven tyvärr uppgrävd och plundrad.

Blomsterkungen

Vi vänder om och beger oss norrut längs med Skäldervikens strand. Och nej, att gå med full packning på sandstrand rekommenderas icke.

Den vackra sandstranden höll på att begrava Ängelholm. Carl Von Linné larmade om faran och anlade gräs och träd för att binda flygsanden. Klimatåtgärder á la 170-talet.

Skåneleden fortsätter åt nordväst längs med guldkusten. Strax innan Lervik lägerplats (kanske den finaste på hela Skåneleden) svänger vi av inåt land.

Trist vandring utmed landsvägen till Förslöv (inte okej, Skåneleden).

Hålehall

Utsikt Hålehall

Målet, Hålehall lägerplats, nåddes strax innan solnedgången. Fort upp med tält och hammock. Partylampor, chips och vuxendricka. Festen kan börja. Skratt och mer allvarliga berättelser skapade en finstämd fond till utsikten över Förslöv.Men 29 km vandring med full packning hade till slut gjort sitt. Det skulle sovas gott.

Demokratin 100 år

 Åstarpe Mosse

Paus i daggvått gräs.

- Jag tycker det är fantastiskt att vi kan skapa vandringsevent över flera dagar med omfattande logistik, trots att vi inte är en förening i vanlig bemärkelse, sade M.

Påsar med chips och nötter gick laget runt.

- Det kanske beror på att vi alla här idag, har en grundutbildning i demokrati och kan ta gemensamma beslut, sade A1.

- Dock är föreningsteknik och demokrati något som vi fortfarande behöver öva på, tillfogade, A2.

No go zone

Minnessten över rånade postiljoner.

Ingen vandring är komplett utan en true crime story.

Hallandsåsen var ett utsatt område och befolkningen led svårt av våldsdåd från både soldater och kriminella.

Tvärsöver åsen gick den viktiga Riksvägen vilken lockade till sig Spring Jan och Gubbkarlen.

En oansenlig sten vill påminna oss om vilket farligt jobb postiljoner hade.

Vägen där stråtrövare härjade

- En morgon hittades traktens postiljon och en löjtnant ihjälslagna i diket vid gamla riksvägen.

- I löjtnantens mun hittades ett avbitet finger, vilket skulle bli ett viktigt bevis i jakten på rånarna.

Misstanken föll direkt på den ovanligt snabbfotade rånaren, Spring Jan.

Men misstanken riktades snart mot socknens kronobefallningsman eftersom han var den ende som visste att postiljonen hade en dyrbar last med sig.

När befallningsmannen började förhöra invånarna hade han den ena handen i ett stort bandage.

Han skyllde på ett fall i trappan, men ingen trodde honom. Innan polisen kunde gripa befallningsmannen var plötsligt försvunnen och kroppen hittades aldrig.

Historien om kronobefallningsmannen visar hur lätt korruption får fäste hos en fattig befolkning.

100 år senare skulle en stor summa pengar transporteras över åsen med hjälp av traktens postiljon.

Dock hade postiljonen lejt ut transporten till en fattig torpare som skulle få ett par stövlar för besväret.

Torparen antog uppdraget men saknade den sedvanliga uniformen för postiljoner.

- Plötsligt fick torparen sällskap av en annan ryttare som betedde sig märkligt.

- Han hade danska kläder och långt stripigt svart hår, var det sista torparen kom ihåg innan han slogs medvetslös.

Torparen överlevde mirakulöst nog men säcken med pengarna blev aldrig funnen.

Det blev en stor utredning men någon gärningsman gick inte att finna.

Dock berättas enligt folksägnen om en lönnkrögare som senare skulle ha avrättats för rånet.

För att skydda sig mot överfall började postiljoner och kuskar att beväpna sig. 

Jag såg ofta hur diligensförarna laddade sina pistoler, berättade, dottern till en postiljon.

Med pistoler i högsta hugg åkte postiljoner och diligenser i konvojer genom de täta skogarna på Hallandsås. 

- Väl framme, i skydd av Gästgivaregården, var det många resenärer som tog sig en styrketår, fortsatte dottern. 

Totalt gick vi ca: 46 km på två dagar.

Stort tack till Sven som arrangerade trippen. Tack även till Friluftsfrämjandet för den vackra lägerplatsen, Hålehall. Och tack till Postmuseum som levandegjorde postiljoners öden.

Text och foto: Anders Hermansson

Inlagt 2021-11-02 21:05 | Läst 1479 ggr. | Permalink
Logga in för att kommentera
 Glömt namn/lösen?
» Visa även betygsättningar utan kommentar

Logga in

Tips!