Dundret runt

Igår åkte vi traditionsenligt runt Dundret,Gällivare.

Solen sken och vinden ven..

Drevsnö blandat med alldeles toppenfina glidarsträckor.

Hela parkeringen på Dundret var proppfull av bilar när vi kom.

Norrbottens största motionslopp.

Tycker 3milen är alldeles lagom lång,och så får man äta och dricka gott längs vägen.

Trots kylan känns nu även våren vara i antågande här,och jag uppskattar verkligen omställningen till sommartid;längre ljusa kvällar att vara ute och leka!

Åkte lite skidor i mycket sakta mak med gammelhunden när jag kommit hem och duschat.

Sen hade jag inte alls lust att anstränga mej,men gärna fortsätta vara ute i solen.

Skoterrunda med lite partier av för mej extremt avancerad körning,fastnade bara en gång.

Mötte några stora hundspann med turister som såg ut att må jättegott där de satt på slädarna.

Idag snöar det lätt,men det kanske blir nån fikautflykt ändå,skönt om det kommer lite nysnö som mjukar upp det hårda föret.

För övrigt har jag lyckats greja mej riktigt taskigt i ryggen med en liten löjlig bakåtknyck i ryggen när jag satte upp skidorna på taket tidigare i veckan;sitta still,eller luta lite framåt och bakåt är inte lätt,men skidor och skoterkörning går an.

Sambon säger att det verkar vara en typisk sjåp-skada.

Eländiga isföre!

En helg med många minusgrader på nätterna och strålande sol från klarblå himmel-och isföre efer fredagens blåst och blida.

Ingen som preparerat skidspåren,halkade runt igår runt elljusspåret med tillägg och önskade mej stålkanter på skejtskidorna.

En runda med skoter i omgivningarna för att hitta hundkörbara platser.

Fin kvällstur på skoterleden upp till Norrvijaur blev det,hunden sprang på bra i vanlig ordning.

Idag på morgonen försökte jag underhålla slalomkunnandet i Kåbdalis,rätt fint men hårt och rutschigt;kanta,kanta för att inte klanta,klanta...

Promenad med gammelhunden längs ett skoterspår vi inte brukar följa,nyfiken vart det gick.

Till sjön där vi brukar börja åka skridskor på hösten,och ibland haft skidspår.

En gång i tiden rejsade vår lilla hund i full fart när vi åkte skidor där,nu är farten maklig i värdig trav.

Och så hundkörningen då;följde skoterleden mot Karats och sen upp ett slädhundsspår till nåt som kallas VIP-tjärn,soligt,härligt -och alldeles för isigt.

Stackars vovve,blodspår från alla tassar,men det verkade dock inte bekomma honom;smorde in sprickorna med tassalva.Hoppas det snabbt läker ihop.

Tyvärr funkar inte hundsockor så bra för honom,det skulle ha behövts en dag som denna.

Får hoppas på att det kommer snö som mjukar upp isen,men nu är vårvintern igång!

Varför fly det vackra?

Läste att flickorna flyr Norrbotten.

Trist tycker jag.

Visst ska man ut och se världen,det är jätteviktigt att komma hemifrån och vidga sina vyer och uppleva andra saker än de man växt upp med för att få perspektiv på tillvaron.

Det finns massvis med vackra och intressanta områden runtomkring på vårt jordklot,men det är väl kanske inte där man sen blir kvar för att försörja sej och leva större delen av livet.

De vackraste ställena är inte de tätast befolkade.

De som ger mest harmoni i vardagen inte de där mest människor flockas och saker kan köpas.

Så viktigt att "hela landet  får leva"!

Ändå så dras så många till de tätt befolkade områdena,till stor del beror det ju på möjligheterna att försörja sej,som ju nu blir allt kärvare,men även på intresseinriktning.

Sorgligt att inte fler upptäcker naturen som ett starkt vägande skäl till val av bostadsort.

OK,under en period av livet är det nog helt naturligt att andra intressen tar överhand,men sen då.

Nyttjas all närhet till krogen,det kulturella utbudet så mycket när familjelivet och  arbetet tar över "ungkarls/ungflickslivet"?

Har exempel på unga vuxna med familj som bor väldigt nära Stockholm men inte varit in på flera år;allt man behöver finns på plats i förorten och köpcenter.

Är det allt som blev kvar av "se världen,vidgade vyer, nöjes och kulturutbud?

Betyder skog,vatten,snö så väldigt lite för så många som ändå växer upp med  ständig tillgång till den,till förmån för "billig shopping"?

Låter väldigt ytligt,men jag hör det ändå rätt ofta.Och det av de som är mer än vuxna sedan länge.

Hundutflykt med skotertross.

En vilsam och avkopplande helg i Kvikkjokk till ända.

Att bara komma upp och vara där är balsam för själen,ett ålderstecken kanske?

Elda  i spisen,men framförallt fara på utflykt.

En liten korsnäbb råkade ut för en flygolycka på lördagmorgon.

Efter en stund inne i värmen med lite sockervattenblandning piggnade den till och kunde flyga igen.

Suddig bild;svårt hålla och plåta samtidigt.

Skejtade med draghunden upp i Tarradalen;så fint och lite trafik.Håkan hade fika och renskinn i skotern.

Några skidturister och en del med hund tom.

Läger ovanför Njunjes med utsikt mot Tarra,solen kom fram och molnen skingrades.varmt och vindstilla.

Vovven trivdes och åt tom kanelbulle lite långsammare än vanligt.

Ja,han höll ned tempot i galoppen redan från start,som om han visste att det nu var långdistans och inte race.men galopp var det mest hela tiden i mer än 35km.

Stockelden i öppenspisen värmde gott.

Dagens färd gick upp längs Kungsleden norr till Tata-sjön.

Gammelhunden åkte skoter och det gick faktiskt rätt bra att ha med henne,det gick ju fort utan ansträngning.

Lika lite trafik idag med,skidturister,en snöskovandrare.

Väldigt lugnt och skönt!

Skulle gärna stannat ett bra tag till,det här kallas livskvalitèt!

Fasen vad det gick undan.

Den fina draghunden hade släpat kärring två mil på redigt kuperad bana igår,så då hade han kunnat vila idag.

Men eftersom han ju inte kunde undgå att lägga märke till orättvisan att två andra jyckar kom ut och sprang så måste jag ju låta han springa runt 6km:banan.

13 minuter på 6km-jag bara måste få skryta om honom.

Hur skulle han ha sprungit om han tränat ordentligt från det ha var unghund!