Vilka leder i fjällen är i behov av fler stugor eller annan infrastruktur?

Som rubriken så vackert lyder undrar jag vilka leder eller sträcker som är behov av förstärkt säkerhet, skydd eller bekvämlighet. Kanske bara förbättringar i en stuga längs Kungsleden, en större fjällstation vid Kebne eller en utkiksplats vid ett berg eller vattenfall?

Anledningen till att jag frågar är att jag är i uppstarten av mitt examensarbete inom arkitektur. Då jag själv är en hängiven vandrare och (inte för att skryta) äventyrare söker jag utmaningar längs det häftigaste vi har här i Sverige: fjällvärlden. Jag ser gärna att arbetet går mot ett enkelt och anspråkslöst utseende och gärna med naturen hand i hand. Kanske kan den här biten arkitketur som jag tänkt skapa användas av djuren till något gott under vintern, eller när människan befinner sig på långt avstånd.

Är tråden otydlig kan jag självklart förfina och förklara!
Er input är guld!

Tack och bock

Emil
 
Det är en jättesvår fråga, För om man tar en sträcka som kan behöva ytterligare en stuga samt kanske en bro över ett besvärligt vad för att bli mera lättillgänglig,. Så är det kanske också avsaknaden av sagda stuga och bro som gör den till en juvel för andra.
 

Lästips

Europas okända pärlor – 10 vandringar bortom turiststråken

Sugen på att packa väskan och vandra utanför Sverige? Då är den här listan för dig!

Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken

STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.

Prisade prylar: här är vinnarna av Scandinavian Outdoor Award

Bland de vinnande produkterna finns bland annat en slittålig lättviktsryggsäck och en designklassiker i rostfritt stål.

Vinn skor och startplatser till Merrell Göteborg Trailrun för två!

Delta i Göteborgs stora trailfest den 6 september! Nu har du chansen att vinna både startplatser och nya MTL ADAPT från Merrell åt dig och en vän.
Det är en jättesvår fråga, För om man tar en sträcka som kan behöva ytterligare en stuga samt kanske en bro över ett besvärligt vad för att bli mera lättillgänglig,. Så är det kanske också avsaknaden av sagda stuga och bro som gör den till en juvel för andra.
Jag vet att frågan är svår, det är själva utmaningen med min frågeställning. Går det att inskränka på naturen, för att ge naturen en chans? Vad är det som är "natur" idag? Är det "det orörda"? Vad är orört idag? Är samernas aktivitet i fjällen genom årtusenden sedda som "ett med naturen"?

Tänker att det blir lättast att genomföra på en sträcka som på riktigt är i behov av något. Sarek går ju fetbort av förklarliga anledningar, men kanske finns det en led där stugorna ligger för med för stora avstånd emellan, eller en fjällstation som är bitvis fullständigt överbelastad (kebne), eller nödstugor som har sett sina bättre dagar.

Alla tips och tankar är välkomna, verkligen alla!
 
Padjelantaleden, det behövs kanske inte fler stugor, men "annan infrastruktur": fungerande spänger och en och annan bro mellan Kvikkjokk och Tarralouppal. Kanske något som förenklar att gå över hala klippor? Det är en välgången led, och den annonseras ut som "lämplig för nybörjare", och det ska den vara, men som den såg ut i somras var den inte det.

Den här leden finns ju redan och räknas nog inte som något "orört äventyr" för dem som vill ha det så. Många åker helikopter för att slippa gå där, och det är ju verkligen ett ingrepp i naturen. Med en mer lättgången och inbjudande led skulle kanske fler vilja gå där, även som transportsträcka till Sarek.

Sen är det ju ett vanligt resonemang att finns det leder så håller sig de flesta på dem och naturen blir mindre förstörd än om alla går på lite olika ställen. Då inskränker man ju på en liten del av naturen för att rädda så stor del som möjligt av den.
 
Många fjällstugor är ju byggda ganska vackert medan nödstugor/halvvägsstugor i allmänhet är byggda väldigt tråkigt.

Kan du inte rita en vacker nödstuga? Om den kan lyftas eller släpas på plats och inte behöver platsbyggas så ökar nog chanserna för att vi ska få njuta av dem i fjällterräng på riktigt.
 
Många fjällstugor är ju byggda ganska vackert medan nödstugor/halvvägsstugor i allmänhet är byggda väldigt tråkigt.

Kan du inte rita en vacker nödstuga? Om den kan lyftas eller släpas på plats och inte behöver platsbyggas så ökar nog chanserna för att vi ska få njuta av dem i fjällterräng på riktigt.

Jag håller med dig om att hyddorna ser väldigt tråkiga ut men jag misstänker att här har funktion fått gå före det estetiska. Pyramidformen används över hela världen där man vill säkerställa att vädret/vinden inte skall förflytta eller förstöra skyddet.

Vid vindskyddet i Lunndörrspasset (som är pyramidformat) hade man placerat ett konventionellt utformat uthus innehållande dass och förrådsutrymmen. Vid mitt besök i somras så låg dasset ca 100 meter längre bort upp och ner, delvis sönderslaget. Detta trots att det varit förankrat med wirar.

Det är nog viktigt att tänka på i vilken miljö en nödbivack skall placeras om man försöker hitta en ny utformning av dom. En bra utmaning för TS om han ger sig på det.
 
Två förslag på nya stugplatser som alltid återkommer när liknande frågeställningar väcks är följande:

1. längs leden mellan Staddajåkkå och Pieskehaure (29 km),
2. längs leden mellan Vistas och Nikkaluokta (34 km).

#1 innebär kalfjäll och #2 björkskog, så det blir olika förutsättningar som kanske kan vara intressanta att dra lite mer i.

Annars har vi förstås stora delar av Kungsleden mellan Kvikkjokk och Ammarnäs, som nu mer eller mindre kräver tält, liksom delar av Nordkalottleden (t.ex. nordväst om Vaisaluokta). Slutligen beror svaren som sagt på vad som egentligen utgör ett "behov" och vad som mer sorterar under "önskemål".
 
För mig personligen som en som visiterar fjällen bara på sommaren, är stugorna inte av intresse. Men broar kunde man bygga tex över Gamajåhkå i Kvikkjokk, och nånstans i Teusadalen, samt över Sitoädno i Rinim.
 
Hur är det vid vissa båtplatser utmed Kungsleden som exempelvis Laitaure vid Aktse och Svijnne strax norr om? Jag har sett byggnader men vet inte om man får använda dem som rast- eller övernattningsskydd. Sådana skydd byggdes för några år sedan vid Kvikkjokk, både för Padjelantaleden och Kungsleden. Bra om man behöver vänta.

Sedan finns det sträckor på Kungsleden söder om Kvikkjokk där det är ont om stugor. Men där har jag inte gått så de som är mer kunniga än jag om de sträckorna kanske har något att säga. Om inte STF vill ha fler stugor så kan ändå rastskydd vara en idé.
 
Padjelantaleden, det behövs kanske inte fler stugor, men "annan infrastruktur": fungerande spänger och en och annan bro mellan Kvikkjokk och Tarralouppal. Kanske något som förenklar att gå över hala klippor? Det är en välgången led, och den annonseras ut som "lämplig för nybörjare", och det ska den vara, men som den såg ut i somras var den inte det.
Senast jag gick mellan Kvikkjokk och Darrelouppal var 2016 och då var spängerna söder om Laponiagränsen i ett uselt skick. Däremot åtgärdade och mycket bättre inne i Laponia. Här är det mest akuta att spängerna byts så att de inte är farligare än själva terrängen (som man även vill skydda från att bli söndertrampad). Inte så innovativt kanske, det handlar väl mest om pengar.
 
Tänker att det blir lättast att genomföra på en sträcka som på riktigt är i behov av något. Sarek går ju fetbort av förklarliga anledningar, men kanske finns det en led där stugorna ligger för med för stora avstånd emellan, eller en fjällstation som är bitvis fullständigt överbelastad (kebne), eller nödstugor som har sett sina bättre dagar.
Kanske har du tänkt på det redan men att kontakta länsstyrelserna i Norrbotten och andra län kan ge något. De kan mycket väl ha planer på nya rastskydd mm. Varifrån de hämtar sina idéer och ritningar vet jag inte men de kanske är beredda att lyssna.
 
Vid vindskyddet i Lunndörrspasset (som är pyramidformat) hade man placerat ett konventionellt utformat uthus innehållande dass och förrådsutrymmen. Vid mitt besök i somras så låg dasset ca 100 meter längre bort upp och ner, delvis sönderslaget. Detta trots att det varit förankrat med wirar.

Inte så viktigt kanske, men vindskyddet i Lunndörrspasset är väl mer av prismatyp än pyramidformat, vilka är mer vanliga i Lappland.

Ulf-Bertil
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips