Varför vandra?
- Trådstartare Totteman
- Start datum
Lästips
ANNONS
Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken
STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.
Ända sedan gymnasietiden har jag haft ett stort behov av att vara ute i naturen och frågan är om det uppkommit därför att jag vuxit upp i städer. Dock var min farfar bonde och mina föräldrar släpade tidigt ut hela familjen på både skidturer och svampexkursioner så naturupplevelser annat än vandring fanns tidigt för mig. Men den här frågan om "moderniteten" är ju väldigt intressant. Folk har ju bott i städer i tusentals år så om behovet att förflytta sig i naturen har uppkommit som en följd av det så är det ju inte så modernt. Redan på 1800-talet tyckte vissa stadsbor att stadsmiljön var plågsam, vi har ju t ex Thoreau. Och ett århundrade tidigare vår egen Linné som reste ofantliga sträckor och upplevde folk och natur i olika delar av landet. Är det då stadslivet som producerat naturbehovet eller går det ännu djupare? Det är ju heller inte alla stadsbor som har något naturintresse, många är som vi vet totalt likgiltiga.
Härlig formulering: konfrontera sig själv! Skapar massa tankar😊
"Many men go fishing all of their life without knowing its not the fish they are after"
Jag har sedan barnsben varit en riktig skogsmänniska. Det började med ett fiskespö och en massa gäddrag vid sommarstugans sjö. Jakten på gäddorna lockade fram jakten på nya sjöar, ju mer otillgängliga de var desto mer spännande. Det blev att man vandrade från sjö till sjö på jakt efter gammelgäddan kan man säga.
Jag älskar att fiska än idag, 24 år gammal, och kan fortfarande ge mig ut efter nya sjöar och fiskar. Men idag vet jag att det inte bara är fisk jag är ute efter. Sinnesron och lugnet som naturen ger mig är den stora fångsten.
Fisket var min inkörsport till naturen. Idag njuter jag med eller utan fiskespö med gäddrag.
Jag har sedan barnsben varit en riktig skogsmänniska. Det började med ett fiskespö och en massa gäddrag vid sommarstugans sjö. Jakten på gäddorna lockade fram jakten på nya sjöar, ju mer otillgängliga de var desto mer spännande. Det blev att man vandrade från sjö till sjö på jakt efter gammelgäddan kan man säga.
Jag älskar att fiska än idag, 24 år gammal, och kan fortfarande ge mig ut efter nya sjöar och fiskar. Men idag vet jag att det inte bara är fisk jag är ute efter. Sinnesron och lugnet som naturen ger mig är den stora fångsten.
Fisket var min inkörsport till naturen. Idag njuter jag med eller utan fiskespö med gäddrag.
Hälsa, terapi och upplevelser!
Det finns många anledningar till att vandra. För mig är det ett viktigt sätt att koppla ifrån sig från vardagen.
Jag arbetar inom IT där vi konstant pratar i termer som digital transformation, innovation mm. Det är otroligt spännande! Men ibland är det skönt att bara lämna ”bubblan” och gå tillbaka till något mer primitivt.
Jag gillar verkligen reflektionen som en annan gjorde i tråden, att ”vandring är en del av våra rötter”.
Det finns många anledningar till att vandra. För mig är det ett viktigt sätt att koppla ifrån sig från vardagen.
Jag arbetar inom IT där vi konstant pratar i termer som digital transformation, innovation mm. Det är otroligt spännande! Men ibland är det skönt att bara lämna ”bubblan” och gå tillbaka till något mer primitivt.
Jag gillar verkligen reflektionen som en annan gjorde i tråden, att ”vandring är en del av våra rötter”.
Det är kul att leva några dar med bara det man har i ryggsäcken. Lämna skärmar och jobb hemma och fokusera på de primära behoven istället. Göra en mindre reset av hjärnan och återkoppla till en annan verklighet. Samtidigt så är det kul att testa de nya prylarna och se vad de går för, samt att se vad man själv går för, om man orkar pressa sig 2-3 mil om dan som man tänkt, eller om man blivit en gammal gubbe som checkar in i första bästa fjällstuga för att knäna värker.
...eller så har man som jag-blivit en gammal (76) gubbe! Då har man tappat intresset för att pressa sig utan njuter enbart av tillvaron och är glad att man får vara frisk och har tid att leva i naturen. Värkande knän och bristande ork lyser med sin frånvaro. Materialutvecklingen har gått så långt att trots åldern kan jag bära en veckas förnödenheter utan att behöva bunkra. En stuga kan vara bra när man varit ute regnet några dagar men inget slår möjligheten att stanna på det smultronställe man hittat för att slå upp tältet.
Allt detta har jag nu trots ett liv med "bara" måttlig motion och ett helt arbetsliv bakom mig. Att bli gammal behöver inte innebära att man är fysiskt (eller mentalt) handikappad. 2-3 mil om dagen är fortfarande en möjlighet men intresset för det är noll - i vart fall för mig.
Vistelsen i naturen gör att jag kommer i balans och folk i min omgivning står (förhoppnigsvis) ut med mig!
Själv hoppas jag -bland annat- på att fördomarna om gamla människor skall minska/försvinna.
Grymt bra nedpräntat och igenkänning från mig, även om jag ligger 25 år efter dig... #kärlekfrihetraggsockar
Tack för att du ger hopp! (20 år upp till dig)
Elak satir på temat av sociologen Johan Alfonsson i dagens DN, med (som all god satir) några drabbande korn av sanning. Känner igen mig på gruppnivån, om än inte personligen på så många punkter. Klipper in lite skärmdumpar för er som inte har DN.
Bilagor
HasseQ
Temp. avstängd
Även om jag vet att dom är elaka med flit för att skapa debatt så hatar jag sådana artiklar. Kommer aldrig att betala en spänn till DN, ingen annan bör göra det heller. Så säg upp prenumerationen.
