Turskidor, vallningsfritt eller vallningsbara??

Hej!

Är på jakt efter ett par nya turskidor. Jag skulle vilja veta vad ni tycker om man bör köra på vallningsfritt eller vallningsbara?

Går oftast på tur i ospårad terräng med ryggsäck. Pulka är jag inte intresserad av att dra.

Vilket tycker ni fungerar bäst? För och nackdelar?

Mvh
Christoffer!
 
Vallningsbara med korta hudar (Åsnes). Mkt bättre glid och bättre fäste också, vallningsfria fäster dåligt i hårda fören. Brukar ha 3 burkar med mig + en liten skrapa. Ett klister i nödfall. Edit, kloss också såklart...

//J
 

Lästips

Helgelandskusten – Tio äventyr längs Norges dolda pärla

Helgelandskusten räknas till världens främsta destinationer för havskajak. Här är tio höjdpunkter för dig som vill utforska den norska kustskatten.

Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro

Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...

Månadens fråga: Värmebölja under vandringen - hur gör du?

Hur tänker du om höga temperaturer väntar under din planerade långtur: genomför vandringen, planerar om – eller ställer in?

Paddla i sommar: Tips och inspiration från Utsidans medlemmar

Utsidans redaktion tipsar om fem bloggar och forumtrådar som får oss att längta efter att färdas fram på vattenytan.
Vallningsfritt för mig. Bara att köra oavsett före, utan att behöva klura ut vilken valla som behövs för tillfället. Vid branta stigningar (läs: toppbestigningar) och riktigt hårt, glatt underlag av märkbar uppförskaraktär har jag stighudar. Att glidet kanske inte är i yppersta toppklass är sällan något som ens märks, då man i regel inte behöver/vill ha för mycket fart ändå med en vällastad ryggsäck. Sedan måste man ändå ha mätt spannet med sagda ryggsäck på för att det ska spela någon större roll -- de extra 10-20 kilona trycker ner rätt bra.

På vårvintern är vallningsfritt fullständigt överlägset. Det kan vara femton olika fören på en kilometer och man behöver aldrig stanna och valla om under yttrande av svordomar. När dagsmejan slår till på allvar brukar jag kunna gå rätt uppför vilka sluttningar som helst. Besteg t.ex. Gåsen, Helags, Sylarna (delvis) och Getryggen utan vare sig stighudar eller minsta tillstymmelse till bakhalt i påskas.

Fischers Crown-belag är riktigt bra, men är det hårt och slipat får man som sagt se upp lite grann.
 
Hej!
Går oftast på tur i ospårad terräng med ryggsäck. Pulka är jag inte intresserad av att dra.

Menar du i fjällmiljö eller i skog?

Själv kör jag vallningfria turskidor sedan drygt tio år, av exakt de skäl som LRC anger ovan. För motionsåkning har jag ett par vallningsfria fulskidor och ett par som behöver vallas - på dem har jag vallatejp och det funkar bra.
 
Min synpunkt baserat på mina ytterst begränsade erfarenheter, 2,5 dagar över nyår, där jag åkte på ett par lånade Åsnes med deras eget system för hudar i fästzonen och där mitt sällskap åkte på vallningsfritt:
Om (när) jag köper egna turskidor så blir det nästan säkert vallningsfria och precis som LRC gör så skulle jag kombinera det med stighudar (kicker skins) att ta till om det verkligen behövs.
Åsnesskidorna hade dåligt glid och var svårhanterliga som tusan utför med hudarna på. Och att stanna och ta av och sätta på hudarna hela tiden känns inte så tilltalande.
 
Finns rätt många

trådar med liknande spörsmål tidigare. Håller med LRC helt och hållet men vill också slå ett slag för att ha flera olika utrustningar för lite olika ändamål.

För dagsturer i flack terräng kan det vara oslagbart med skatingskidor när det är skare.

För fjällturer med topptursinslag så är det trevligt med lite kortare och lite bredare skidor med midja om man gillar utförsåkning. Jag är förtjust i mina Fischer BCX 109.

Om man turer i flackare terräng så har Fischer en trevlig stålkantad modell som heter E89 som även går hyggligt bra i maskingjorda spår.

Black Diamonds Kickerskins är mycket trevliga.

Läste nånstans att en riktig norrman har ca 30 par skidor i garderoben. Jag är inte där än men jobbar på det.

Thure
 
Tack för svaren!

Turerna är tänkta i fjällmiljö. I år blir det en tur över påsken till sylarna. Där jag hoppas kunna komma upp på lite höjd och njuta av utsikten om vädret tillåter!

Då lutar det nog åt ett par Fischer E109 crown vallningsfria och komplettera med korta stighudar.

Låter det som ett klokt val? Eller finns det något som är bättre i samma prisklass?

Hur långa bör turskidor vara? Jag är själv 181 lång och väger 80kg.

/Christoffer!
 
Längden

är en kompromiss. Mina Fischer BCX 109 med crownbelag är 188 cm långa vilket är bra för fina telisar utför men ger aningen sämre glid på flacka utförslöpor än lite längre 109:eek:r.

Jag är 175 cm lång och väger ett par kg mer än dig.

Thure
 
Vallningsfritt för mig. Bara att köra oavsett före, utan att behöva klura ut vilken valla som behövs för tillfället. Vid branta stigningar (läs: toppbestigningar) och riktigt hårt, glatt underlag av märkbar uppförskaraktär har jag stighudar. Att glidet kanske inte är i yppersta toppklass är sällan något som ens märks, då man i regel inte behöver/vill ha för mycket fart ändå med en vällastad ryggsäck. Sedan måste man ändå ha mätt spannet med sagda ryggsäck på för att det ska spela någon större roll -- de extra 10-20 kilona trycker ner rätt bra.

På vårvintern är vallningsfritt fullständigt överlägset. Det kan vara femton olika fören på en kilometer och man behöver aldrig stanna och valla om under yttrande av svordomar. När dagsmejan slår till på allvar brukar jag kunna gå rätt uppför vilka sluttningar som helst. Besteg t.ex. Gåsen, Helags, Sylarna (delvis) och Getryggen utan vare sig stighudar eller minsta tillstymmelse till bakhalt i påskas.

Fischers Crown-belag är riktigt bra, men är det hårt och slipat får man som sagt se upp lite grann.

Alla har nog olika tolerans när det gäller fäste. Undertecknad klarar sig med tre burkar i 99% av normalfören. Är det omväxlande glatt och löst kan tunt klister täckas med kallvalla. Eller så går jag på med hudar.

Spannet är inte så svårt att få till, ett enkelt sätt är att prova sig fram med utgångspunkt i trampet (turskidor är i det avseendet inte lika känsliga som löparskidor). Förläng framåt tills fäste. Behöver bara göras en ggn...

...med vanliga belag kan man staka på flacka partier utan fästvalla, helt överlägset i fart :).

//J
 
Kommer tältning att ingå i dessa vinterturer? Samtal med vana vintertältare har fått mig att tänka att valla kan upplevas som asjobbigt när allt är kallt och blött...

Men, men diskussionen är för många lika laddad som Palestinafrågan... ;o)

Att tänka på är dock att vallningsfria inte går att kombinerea med kickerskins/fellelås...

Själv har jag ett par vallningsfria. Skulle dessa ersättas skulle jag förmodligen köpa ett par Åsnes vallningsbara med fellelås, tex Ingstad, priset till trots.
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips