Bullret från vallningsfria gör att jag gärna väljer bort dem. Att sätta på lite fästvalla uppför är inget märkvärdigt och skall man dra pulkan gäller stighudar. Mina Tegsnäs och gamla björksulade med stålkanter duger länge än. Trätjära är underskattat liksom Lappglid....
Turskida: vallat eller vallningsfritt?
- Trådstartare Spinspider
- Start datum
Det här är en evighetsdebatt. Man får nog antingen känna sig för (=prova båda), eller välja utifrån de argument som tilltalar en.
Själv har jag ett par av varje, det har helt enkelt blivit så. Visst låter vallningsfria mer på skare eller is och visst har de något sämre glid, men man slipper kleta med vallor (allvarligt, hur lätt är det att valla ett par kalla skidor "i fält"?) och underfrysningsrisken är så mycket mindre. Glidet saknar jag inte så mycket, eftersom man oftast ändå har pulka eller ryggsäck eller båda och därför ändå lämnat glid-åkningen hemma.
F.ö. drar jag iväg i eftermiddag, mot Lunndörrstugan. Avis, någon?
Själv har jag ett par av varje, det har helt enkelt blivit så. Visst låter vallningsfria mer på skare eller is och visst har de något sämre glid, men man slipper kleta med vallor (allvarligt, hur lätt är det att valla ett par kalla skidor "i fält"?) och underfrysningsrisken är så mycket mindre. Glidet saknar jag inte så mycket, eftersom man oftast ändå har pulka eller ryggsäck eller båda och därför ändå lämnat glid-åkningen hemma.
F.ö. drar jag iväg i eftermiddag, mot Lunndörrstugan. Avis, någon?
Lästips
ANNONS
Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken
STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.
Gissa tre gånger.
det hoppas jag verkligen inte att det är många som lärt sig.
när det gäller usprungsfrågan tycker jag också man kan fundera på, och om det står och väger 50-50 mellan dom olika alternativen låta, den tid på säsongen man oftast använder skidorna få fälla avgörandet.
i ny snö/ganska ny snö som hela tiden hållit sig på minus sidan = tidigt + mitten av säsongen, tycker jag det är lätt att få fäste med det mesta. = vallningsfria
gammal snö / växlande temperaturer / is / skare = mitten av säsongen + vår vintern > valla
jag upplever att det finns två läger, med väldigt få därimellan. dels dom som inte åkt så mycket och som gör vallningen till ett oöverstigligt hinder. sen dom som ägnar timmar i vallaboden.
kan man skruva av korken på tandkrämstub, och få på innehållet på borsten, tycker jag man kan i alla fall hjälpligt kan klara sig hyfsat också som vallare. man behöver inte göra det till en vetenskap och inte heller behöver man nödvändigtvis värma/göra rent var eviga gång man ska iväg.
sen finns det ju "tejp" också
en sak till att ta hänsyn till är ju om man ofta åker med varierande vikt. den vallningsfria går ju inte att kompensera därfäter. har men en skida som ska vallas är det ju bara att dra ut reps minska fästzonen alltefter vikt.
sjunger det för mycket om fiskfjällen är skidorna för mjuka i spannet.
"Rugg-skidor" är iofs utmärkta för vanliga dödliga motionärer oxå, men kruxet är att de fungerar bra bara i ett väldigt smalt temperatur- och nederbördsspann. Det ska vara kring noll, hög luftfuktighet och fallande, fet nysnö för att ruggskidor ska gå bättre än vallat. Just såna förhållanden som eliten hade på förra vasan...
Har själv ett par gamla skidor som jag kör "ruggat" på och det är inte många ggr per säsong som dessa tas fram...
För att återknyta till ursprungsfrågan, så skulle jag själv köra valla-skidor. Fiskfjäll funkar ok i nysnö men ganska dåligt i hårda fören. Att få hyfsat fäste genom vallning är inte alls svårt, när man börjar pröva sig fram.
...när jag åker längd i spår klarar jag 90% av all vallning med 4 burkar...använder i princip bara 2 klister och med denna lilla samling vallor klarar jag nästan allt. Och kör man inte i spår så blir vallningen ännu enklare...på tur skulle jag ta med max 2 burkar och ett klister...
...Vita blixten fungerar för övrigt kanonbra i kallföre helt utan någon annan vallning än grundvallningen
. Ta med två korta remmar och sätt runt skidan bakom hälen om det är brant uppför, så kan man knalla rakt upp. Funkar ju oxå på plastskidor...vita blixten i varmföre däremot är inte bra. Tjäran rinner bort och man åker på trävita belag efter några dagar...//J
Tack för alla svar. Det blev till slut ett par vallningsbara skidor, dvs utan fiskfjäll. Tänkte på alla gånger jag blev gravt ifrånåkt avmina kompisar förra året vid Sylarna. Det ska inte upprepas i år.
En annan fråga: Ska turskidor - liksom "spårskidor" - vara uppruggade vid vallningszonen för att fästvallan ska fästa bättre eller kan man låta dem vara som de är vid köptillfället?
En annan fråga: Ska turskidor - liksom "spårskidor" - vara uppruggade vid vallningszonen för att fästvallan ska fästa bättre eller kan man låta dem vara som de är vid köptillfället?
Vad rekommenderas, vallningsbara eller vallningsfria (med "räfflor") turskidor?
Ska nu köpa turskidor och skulle behöva lite tips kring detta. Förra året åkte jag på tur vid Jämtlandstriangeln. Hyrde då vallningsfria skidor vid Storulvån. Gillade enkelheten på dessa skidor, och att enkelt passera mina kompisar i uppförsbacke ...
Har sett ett par riktigt snygga vallningsfria skidor i grått och sobert utförande. Åsnes? (Minns inte.) Gillar inte alla färgranna skapelser som just nu verkar vara på modet.
//O
Samma här, finns hur många trådar som helst om detta "ämne". Prova sökfunktionen, den är enkel.
"Vallningsfria" måste ju ändå pysslas om lite, så att belagen inte torkar. Och så att inte snön klabbar fast under skidorna! Vilket det börjat göra på mina nu eftersom jag misshandlat dem ganska grovt och INTE pysslat om dem.
Skönt med fiskfjällen som ger bra fäste uppför och att inte behöva trixa med vallor.
Minus för sämre glid och det trista "väsandet" som uppstår om man åker på hårt underlag!
Men jag gillar mina skarpt, ett par Fischer E109. Hel stålkant och fiskfjäll. I bredaste laget, de passar inte alls i vanliga skidspår, men funkar utmärkt på knöliga skoterspår och hård skare och jag åker oftare på sånt än i preparerade spår.
Skönt med fiskfjällen som ger bra fäste uppför och att inte behöva trixa med vallor.
Minus för sämre glid och det trista "väsandet" som uppstår om man åker på hårt underlag!
Men jag gillar mina skarpt, ett par Fischer E109. Hel stålkant och fiskfjäll. I bredaste laget, de passar inte alls i vanliga skidspår, men funkar utmärkt på knöliga skoterspår och hård skare och jag åker oftare på sånt än i preparerade spår.
Det blev ett par vallningsbara Madsus Glittertind, med stålkanter. Prissänkta från drygt 2000 kr till 1500 kr.
Funderar nu bara på om jag borde har låtit rugga upp vallafästzonen innan jag lämnade butiken ...
Funderar nu bara på om jag borde har låtit rugga upp vallafästzonen innan jag lämnade butiken ...
grattis till skidorna! Kul!
glöm inte att rapportera efter premiär åket.
angående din fråga, om det är helt vanliga vallningsbelag brukar i alla fall jag "rugga" även lite bredare skidor.
å andra sidan är det inte hela världen om du inte gör det, det som händer är att vallan sitter något sämre och framförallt klistervalla får ökad tendens att smetas bakåt.
om du ska göra det kan det ju vara bra att ta det nu när skidan är ren, annars möter det inga som helst hinder att rengöra dom och ta det vid ett senare tillfälle. tänk bara på att inte dra ut området du slipar för långt, om du inte är helt säker på hur stort området är i praktiken
det jag däremot skulle göra direkt nu när du har en ny och ren skida är att märka ut fästzonen med ett par egna markeringar. det kanske inte blir den exakta zonen men det är väldigt bra att ha ett par fasta referenspunkter att utgå ifrån, som man kommer ihåg, när du senare ska lägga på mer eller kanske mindre valla från gång till gång.
om du gör "papperstricket" tänk då på att golvet ska vara plant och fritt från smuts. lite smuts under skidan + ett parkett eller plank golv som diffar någon millimeter = att ett tunt papper kan diffa 10cm framåt/bakåt.
har du jätte ogynsamma underlag kan man prova på tre ställen och ta ut ett medlevärde, sen får man i alla fall prova ute och se hur stor fästzonen är i praktiken, men som sagt ett par uppmärkta referesn punkter är alltid bra.
ruggar gör du med smärgelduk (sandpapper) jag brukar ta korn 120, 100_180 går bra och dra ett par drag tvärs emot längdriktningen. du ska alltså inte slippa mycket, bara matta ner lite
glöm inte att rapportera efter premiär åket.
angående din fråga, om det är helt vanliga vallningsbelag brukar i alla fall jag "rugga" även lite bredare skidor.
å andra sidan är det inte hela världen om du inte gör det, det som händer är att vallan sitter något sämre och framförallt klistervalla får ökad tendens att smetas bakåt.
om du ska göra det kan det ju vara bra att ta det nu när skidan är ren, annars möter det inga som helst hinder att rengöra dom och ta det vid ett senare tillfälle. tänk bara på att inte dra ut området du slipar för långt, om du inte är helt säker på hur stort området är i praktiken
det jag däremot skulle göra direkt nu när du har en ny och ren skida är att märka ut fästzonen med ett par egna markeringar. det kanske inte blir den exakta zonen men det är väldigt bra att ha ett par fasta referenspunkter att utgå ifrån, som man kommer ihåg, när du senare ska lägga på mer eller kanske mindre valla från gång till gång.
om du gör "papperstricket" tänk då på att golvet ska vara plant och fritt från smuts. lite smuts under skidan + ett parkett eller plank golv som diffar någon millimeter = att ett tunt papper kan diffa 10cm framåt/bakåt.
har du jätte ogynsamma underlag kan man prova på tre ställen och ta ut ett medlevärde, sen får man i alla fall prova ute och se hur stor fästzonen är i praktiken, men som sagt ett par uppmärkta referesn punkter är alltid bra.
ruggar gör du med smärgelduk (sandpapper) jag brukar ta korn 120, 100_180 går bra och dra ett par drag tvärs emot längdriktningen. du ska alltså inte slippa mycket, bara matta ner lite
