Jag lyssnade precis på ett radioprogram där de sa att det finns nog ingen seriös människa nuförtiden som inte tror på att människans koldioxidutsläpp har orsakat klimatförändringarna, men de politiska åsikterna om vad vi ska göra åt det går isär.
Låt oss diskutera det istället!
Är det mer värt att bekämpa fattigdomen i världen? Kan vi acceptera mer extremväder mot att världen blir mer jämlik och alla får lika stor chans att skydda sig mot oväder?
Hur får man alla människor att känna sig delaktiga i besluten om vad som görs i klimatfrågan?
Är det viktigare att ta hand om plastskräpet i haven? Eller fosforbalansen? Eller något annat miljöproblem?
Eller för all del, för det handlar väldigt mycket om det: Hur mycket vill jag inskränka på min bekvämlighet för kommande generationers skull?
Du skrev
Låt oss diskutera det istället
Är det viktigare att ta hand om plastskräpet i haven? Eller fosforbalansen? Eller något annat miljöproblem?
Svar ja ,men det är ej någon klimatfråga
Hur får man alla människor att känna sig delaktiga i besluten om vad som görs i klimatfrågan?
Först måste vi vara överens om det är ett problem
Kan vi acceptera mer extremväder
Har vi mer extremväder nu än förr?
Orkanen Milton i oktober förra året var en av de kraftigaste de senaste 50 åren. Den klassades i kategori 5 med vindhastigheter upp emot 240 km/h. Media och vissa institut ville se det som en varningssignal där de kraftiga stormarna bara ökar i mängd och styrka p.g.a. klimatförändringen. Är det så?
TD = Tropical depression TS = Tropical storm Länk:
NASA
Likt serpentiner av stänkt färg väver sig spåren av nästan 150 år av tropiska cykloner över jordklotet på den här kartan. Kartan är baserad på alla stormbanor som finns tillgängliga från National Hurricane Center och Joint Typhoon Warning Center fram till september 2006. Ackumuleringen av spår avslöjar flera detaljer i orkanernas klimatologi, till exempel var de allvarligaste stormarna bildas och de storskaliga atmosfäriska mönster som påverkar orkanernas bana.
Med tiden skapar den upprepade passagen av starka stormar genom samma regioner tydliga färgmönster: ljusrött i västra Stilla havet nära Filippinerna, där många kategori 5-stormar har färdats; orange och guld i Karibien och Mexikanska golfen, där stormar i kategori 3 och 4 ofta passerar. De blå och ljusgula färgerna avslöjar stormar i ett svagare tillstånd: nära ekvatorn, i sina första utvecklingsstadier; över land, när de får slut på ånga; på mellanbreddgraderna, där de möter kallare vatten.
Dr.
Roger Pielke Jr. har studerat ämnet och sammansatt intressant material som visar lite statistik över hur starka stormar och orkaner har varierat i antal och styrka de senaste årtionden.
Förra året var ett mycket aktivt år för tropiska cykloner av orkanstyrka – med totalt 24 landfall (S/S Kategori 1+), varav 11 var stora orkaner (S/S Kategori 3+). Faktum är att 2024 såg tredje flest landfall runt om i världen under något år sedan 1970, efter endast 1971 (30) och 1996 (25), som du kan se i figuren nedan.
Källa: Uppdaterad från
Weinkle et al. 2012.
Figuren nedan visar trender sedan 1970 för mindre (S/S kategori 1 och 2) och större (SS kategori 3+) landnedfall.
Källa: Uppdaterad från
Weinkle et al. 2012.
Sedan 1970 finns det ingen trend för landnedfall i kategori 1 och 2, men en uppåtgående trend i kategori 3+. Återspeglar den uppåtgående trenden sedan 1970 en förändring i den globala statistiken över tropiska cykloner – och därmed en förändring i klimatet? Och om så är fallet, är denna förändring ett resultat av utsläppen av koldioxid?
Klimatpanelens vetenskapliga avdelning
IPCC AR6 svarar nej och nej:
"Det finns lågt förtroende för de flesta rapporterade långsiktiga (flera decennier till hundraåriga) trender i TC-frekvens- eller intensitetsbaserade mätvärden . . ."
Hur är det då med det ofta framförda påståendet att stormar kanske inte är vanligare, men att enskilda stormar blir mer intensiva?
Om de blir mer intensiva har det inte heller visat sig i stormdata. Siffrorna nedan – via
Colorado State University – visar intensitet (tekniskt sett ACE eller Accumulated Cyclone Energy) per storm för Nordatlanten (1900 till 2024, övre panelen) och jordklotet (1980-2024, nedre panelen).
