Tråd för klimatdebatt

Enligt FAO (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation) definieras skog idag av följande:

  • Mark > 0,5 hektar (5 000 m²).
  • Träd över 5 meter (eller förväntas nå den höjden).
  • Minst 10 % trädkronetäckning.
  • Primärt inte jordbruks- eller stadsmark.
Detta ändrades för drygt 25-år sedan och innebar t.ex. att där det ”tillfälligt” inte är träd över 5 meter ändå räknas som skog. Det betyder i praktiken att vi i Sverige skulle kunna hugga ner samtliga träd i Sverige idag och fortfarande i morgon säga att vi har 70% av vår landyta med skog.

Har för mig att kravet på trädkronetäckningen också minskade vid förändringen. 10% är mycket lågt. Uppsala kommun har t.ex. som mål att Uppsala stad skall ha en täckning på 30%.
 
Var hittar du den? Kruxet är ju att bokstavligen alla som bor på den här planeten har ett intresse av att ta ställning. (oavsett om slutsatsen är att klimatföärändringarna är ett globalt hot eller inte)

Obs, jag käftar inte bara emot här. Upprktigt intresserad av vad du och andra räknar som tillförlitliga datakällor.

Det är ett underskott på tillförlitliga källor. Vilket gör den här frågan riktigt svår. Jag har ingen bra lösning.

Ett bidrag kan jag dock komma med: Verkligheten.
Hur vädret har förändrats under ens livstid. Källor före milleniumskiftet litar jag i regel på som opåverkade av polariseringen. Framtiden kan jag observera själv. På samma sätt kan jag titta på levnadsförhållandena för människor och naturen på planeten för att studera konsekvenserna av en eventuell klimatförändring.

Att filtrera information från media som nu är starkt vinklat kan vara mycket svårt eller näst intill omöjligt.

Jag delar uppfattningen att det kan vara bra att ta ställning. Har funderat på detta under 10 år med mycket låg intensitet.

Vi käftar inte. Vi diskuterar och resonerar.
 
En liten fundering, när jag nu inte ska lägga mig i så mycket, men jag undrar lite vad man kan anse vara tillförlitliga datakällor när man diskuterar klimat, klimatförändringar och det som diskuterats i de två närliggande trådarna där det diskuterats mycket.

Jag lägger ingen värdering i detta inlägg, utan undrar bara hur man kan anse att information som man använder, och kanske hänvisar till, är trovärdig.

En liten fundering som sagt.
 
En liten fundering, när jag nu inte ska lägga mig i så mycket, men jag undrar lite vad man kan anse vara tillförlitliga datakällor när man diskuterar klimat, klimatförändringar och det som diskuterats i de två närliggande trådarna där det diskuterats mycket.

Jag lägger ingen värdering i detta inlägg, utan undrar bara hur man kan anse att information som man använder, och kanske hänvisar till, är trovärdig.

En liten fundering som sagt.
Det trovärdiga informationen är den som stämmer med ens egna uppfattningar. Allt annat är fake
 
Det är ett underskott på tillförlitliga källor. Vilket gör den här frågan riktigt svår. Jag har ingen bra lösning.



Att filtrera information från media som nu är starkt vinklat kan vara mycket svårt eller näst intill omöjligt.

Om man med källor tänker forskare så gör nog de allra flesta ett tillförlitligt jobb sett till uppdraget.
Ett problem där att uppdraget förefaller att vara ganska entonigt och monotont.

Hur stor budget i procent har forkningen om klimatförändringars possitiva effekter för Norden, jämfört med forkningen kring klimatförändingars negativa effekter ?

Det kan faktiskt vara så att vi här i Norden kan gynnas av en global uppvärmning sett till växtsäsong o.s.v.
(Inget som gärna förs på tal de flesta Svenska media)

När det gäller Svensk media så har Svenska jornalister kraftig slagsida jämfört med Svenska folket när det gäller partisympatier, så har det varit länge och naturligtvis färgar det rapporteringen.

 
Senast ändrad:

Aktuellt

Vinn två par handskar från Hestra!

Vi tävlar ut två härliga vinstpaket med två par handskar vardera: ett i juniorstorlek och ett par av Hestras populäraste skidhandske i vuxenstorlek.

Grattis Utsidan – en av Sveriges äldsta webbplatser har fyllt 30!

2025 fyllde Utsidan 30 år. I årets sista intervju pratar vi med grundaren Christer Lindh om hur sidan kom till, dess historia – och framtid. 8 kommentarer

Svenskt Friluftsliv mobiliserar inför valet – och poddar hos Utsidan!

Friluftslivet är Sveriges tredje största folkrörelse men glöms bort i den politiska debatten. Det vill organisationen Svenskt Friluftsliv ändra på.
Enligt FAO (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation) definieras skog idag av följande:

  • Mark > 0,5 hektar (5 000 m²).
  • Träd över 5 meter (eller förväntas nå den höjden).
  • Minst 10 % trädkronetäckning.
  • Primärt inte jordbruks- eller stadsmark.
Detta ändrades för drygt 25-år sedan och innebar t.ex. att där det ”tillfälligt” inte är träd över 5 meter ändå räknas som skog. Det betyder i praktiken att vi i Sverige skulle kunna hugga ner samtliga träd i Sverige idag och fortfarande i morgon säga att vi har 70% av vår landyta med skog.

Har för mig att kravet på trädkronetäckningen också minskade vid förändringen. 10% är mycket lågt. Uppsala kommun har t.ex. som mål att Uppsala stad skall ha en täckning på 30%.
Det finns flera olika definitioner på skog och beroende på vilken definition som används, så erhålls (föga förvånande) olika resultat.

I Sverige har vi (enligt officiella siffror) ca 28,3 miljoner ha skog, varav ca 5,8 miljoner ha räknas som skogsimpediment (lägre medeltillväxt än 1 m3sk per ha och år). Resten av skogen är då s.k. produktiv skog (högre medeltillväxt än 1m3sk per ha och år).

Då skogsimpediment är skyddat mot skogsbruk enligt lag, så bör de dessa ca 5,8 miljoner ha och räknas in i andelen skyddad skog. Något som den s.k. miljörörelsen totalvägrar att göra, då det sabbar deras argument för att "skydda" ännu mer skog.
/Niklas
 
Senast ändrad:
Det är inte bara bätre tillväxt utan arialen har nästan förubbltats.

Idag skogsareal: Cirka 28 miljoner hektar, eller nästan 70 % av landets yta.

År 1881 hadde vi ca 17 miljoner ha skogareal

Visa bilaga 47954
Saxat ur wikströms handbok för kolare.

Utöver effekter p.g.a. olika definitioner, så beror ju arealökningen på flera olika faktorer:

1. Runt 1880 fick ca 95% av Sveriges befolkning sin huvudsakliga utkomst utav jordbruk. Runt 1930 var motsvarande siffra ca 50% och idag är siffran någon eller några få procent.

Vad som hänt är alltså att stora delar av folket flyttat från landsbygd in till städer och andra tätorter och då skaffat sig helt andra arbeten. I vissa fall har befintliga åkrar och betermarker kunnat läggas ihop till större och rationellare enheter. I andra fall har de tvångsplanterats igen med skog.

2. Varmare klimat (naturliga orsaker eller mänsklig påverkan?) har gjort att trädgränsen nu har flyttat upp på fjällen och skogen omfattar nu även tidigare trögväxta områden.

Sedan ska man nog ta siffran 33 miljoner tunnland (ca 16,5 miljoner ha) skog år 1880 med en viss nypa salt, då man inte alls hade samma fina övervakning som idag (inga flygplan, satelliter etc.).
/Niklas
 
Graylingman & Totteman med era senaste in lägg #653 & #657:

Kika på inlägg #645. Det handlar bl.a. om det ni tar upp (om att föredra källor som bekräftar ens redan gjorda val.) Sök gärna på de två olika tankesätten som nämns i inlägget och läs på om ni vill förstå.
 
Graylingman & Totteman med era senaste in lägg #653 & #657:

Kika på inlägg #645. Det handlar bl.a. om det ni tar upp (om att föredra källor som bekräftar ens redan gjorda val.) Sök gärna på de två olika tankesätten som nämns i inlägget och läs på om ni vill förstå.
Ser inte att jag kan lära mig så mycket i denna tråd. Fortfarande stor komik i inlägget 🙂 #653
Kommer sova gott när jag tänker på den.
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips