Tråd för klimatdebatt

"Usch vad politiskt vinklat! De skriver ju inte som jag vill..."

Nej, efter som det sällan är objektivt angående Sveriges roll gällande co2 utsläpp i världen så gör dom oftast inte det.

Dom lyfter med förkärlek gärna fram det som är dåligt men väger det inte lika ofta mot det som vi gör bra.
Betraktaren kan lätt få en skev uppfattning om man inte snokar reda på hur det ligger till i sakfrågan själv.
 
Senast ändrad:
Det är det som lyser med sin frånvaro i mainstreem media och som jag har efterlyst flera gånger tidigare i tråden.
Hm, "Main stream media" innebär ju bokstavligen att det är media som följer huvudfåran. Dvs de som åtminstone försöker att inte vara biased åt endera hållet.

Jag lovar att för varje obskyr bloggare du kan leta upp som presenterar argument (eller vilda spekulationer) kring att klimatfrågan är... övertolkad/en bluff/en konspiration/någon annans problem så finns det lika många icke-mainstream-media som brer ut sig om hur LITE plats klimatfrågan får i MSM. Om hur SVT/SR/DN etc inte vågar publicera de tillräckligt radiklala analyserna. Om hur man bara ingjuter falskt hopp närt man skriver om de åtgärder som görs etc etc.
 
Jag lyssnade precis på ett radioprogram där de sa att det finns nog ingen seriös människa nuförtiden som inte tror på att människans koldioxidutsläpp har orsakat klimatförändringarna, men de politiska åsikterna om vad vi ska göra åt det går isär.

Låt oss diskutera det istället!

Är det mer värt att bekämpa fattigdomen i världen? Kan vi acceptera mer extremväder mot att världen blir mer jämlik och alla får lika stor chans att skydda sig mot oväder?

Hur får man alla människor att känna sig delaktiga i besluten om vad som görs i klimatfrågan?

Är det viktigare att ta hand om plastskräpet i haven? Eller fosforbalansen? Eller något annat miljöproblem?

Eller för all del, för det handlar väldigt mycket om det: Hur mycket vill jag inskränka på min bekvämlighet för kommande generationers skull?
 
Jag lyssnade precis på ett radioprogram där de sa att det finns nog ingen seriös människa nuförtiden som inte tror på att människans koldioxidutsläpp har orsakat klimatförändringarna, men de politiska åsikterna om vad vi ska göra åt det går isär.

Låt oss diskutera det istället!

1 Är det mer värt att bekämpa fattigdomen i världen? Kan vi acceptera mer extremväder mot att världen blir mer jämlik och alla får lika stor chans att skydda sig mot oväder?

2 Hur får man alla människor att känna sig delaktiga i besluten om vad som görs i klimatfrågan?

3 Är det viktigare att ta hand om plastskräpet i haven? Eller fosforbalansen? Eller något annat miljöproblem?

4 Eller för all del, för det handlar väldigt mycket om det: Hur mycket vill jag inskränka på min bekvämlighet för kommande generationers skull?

1.Nej, går inte att ställa dem mot varandra. Sverige ska tänka mer på Sverige och det som händer här. Vår skuld är liten.

2. Ser ingen poäng med att sträva efter det, då det inte finns nåt som säger att det skulle blir bättre klimat för att alla svenskar springer runt och försöker visa sig duktiga. Jag tror det vore bättre vi chillade och börjar njuta av livet istället. Skit i saker istället och protestera mot allt skit storebror försöker tvinga oss till.

3. Men ta rätt på ens egen skit, tycker jag är viktigt. Fler papperskorgar på stan istället för som nu att de tas bort.

4. Jag känner noll klimatskuld för kommande generationer.
 
Jag lyssnade precis på ett radioprogram där de sa att det finns nog ingen seriös människa nuförtiden som inte tror på att människans koldioxidutsläpp har orsakat klimatförändringarna, men de politiska åsikterna om vad vi ska göra åt det går isär.

Låt oss diskutera det istället!

Är det mer värt att bekämpa fattigdomen i världen? Kan vi acceptera mer extremväder mot att världen blir mer jämlik och alla får lika stor chans att skydda sig mot oväder?

Hur får man alla människor att känna sig delaktiga i besluten om vad som görs i klimatfrågan?

Är det viktigare att ta hand om plastskräpet i haven? Eller fosforbalansen? Eller något annat miljöproblem?

Eller för all del, för det handlar väldigt mycket om det: Hur mycket vill jag inskränka på min bekvämlighet för kommande generationers skull?
Du skrev
Låt oss diskutera det istället

Är det viktigare att ta hand om plastskräpet i haven? Eller fosforbalansen? Eller något annat miljöproblem?
Svar ja ,men det är ej någon klimatfråga

Hur får man alla människor att känna sig delaktiga i besluten om vad som görs i klimatfrågan?
Först måste vi vara överens om det är ett problem

Kan vi acceptera mer extremväder
Har vi mer extremväder nu än förr?

Orkanen Milton i oktober förra året var en av de kraftigaste de senaste 50 åren. Den klassades i kategori 5 med vindhastigheter upp emot 240 km/h. Media och vissa institut ville se det som en varningssignal där de kraftiga stormarna bara ökar i mängd och styrka p.g.a. klimatförändringen. Är det så?






ree


TD = Tropical depression TS = Tropical storm Länk: NASA



Likt serpentiner av stänkt färg väver sig spåren av nästan 150 år av tropiska cykloner över jordklotet på den här kartan. Kartan är baserad på alla stormbanor som finns tillgängliga från National Hurricane Center och Joint Typhoon Warning Center fram till september 2006. Ackumuleringen av spår avslöjar flera detaljer i orkanernas klimatologi, till exempel var de allvarligaste stormarna bildas och de storskaliga atmosfäriska mönster som påverkar orkanernas bana.



Med tiden skapar den upprepade passagen av starka stormar genom samma regioner tydliga färgmönster: ljusrött i västra Stilla havet nära Filippinerna, där många kategori 5-stormar har färdats; orange och guld i Karibien och Mexikanska golfen, där stormar i kategori 3 och 4 ofta passerar. De blå och ljusgula färgerna avslöjar stormar i ett svagare tillstånd: nära ekvatorn, i sina första utvecklingsstadier; över land, när de får slut på ånga; på mellanbreddgraderna, där de möter kallare vatten.



Dr. Roger Pielke Jr. har studerat ämnet och sammansatt intressant material som visar lite statistik över hur starka stormar och orkaner har varierat i antal och styrka de senaste årtionden.



Förra året var ett mycket aktivt år för tropiska cykloner av orkanstyrka – med totalt 24 landfall (S/S Kategori 1+), varav 11 var stora orkaner (S/S Kategori 3+). Faktum är att 2024 såg tredje flest landfall runt om i världen under något år sedan 1970, efter endast 1971 (30) och 1996 (25), som du kan se i figuren nedan.



ree


Källa: Uppdaterad från Weinkle et al. 2012.





Figuren nedan visar trender sedan 1970 för mindre (S/S kategori 1 och 2) och större (SS kategori 3+) landnedfall.



ree


Källa: Uppdaterad från Weinkle et al. 2012.



Sedan 1970 finns det ingen trend för landnedfall i kategori 1 och 2, men en uppåtgående trend i kategori 3+. Återspeglar den uppåtgående trenden sedan 1970 en förändring i den globala statistiken över tropiska cykloner – och därmed en förändring i klimatet? Och om så är fallet, är denna förändring ett resultat av utsläppen av koldioxid?



Klimatpanelens vetenskapliga avdelning IPCC AR6 svarar nej och nej:

"Det finns lågt förtroende för de flesta rapporterade långsiktiga (flera decennier till hundraåriga) trender i TC-frekvens- eller intensitetsbaserade mätvärden . . ."



Hur är det då med det ofta framförda påståendet att stormar kanske inte är vanligare, men att enskilda stormar blir mer intensiva?



Om de blir mer intensiva har det inte heller visat sig i stormdata. Siffrorna nedan – via Colorado State University – visar intensitet (tekniskt sett ACE eller Accumulated Cyclone Energy) per storm för Nordatlanten (1900 till 2024, övre panelen) och jordklotet (1980-2024, nedre panelen).



ree
 
Vad gäller blåsväder, så orsakas de utav lufttrycksgradienter. Å enligt de lufttryckmätningar vi har, så blåste det mer i Sverige på 1800-talet än vad det gör idag. Något att ha i åtanke när det t.ex. diskuteras Johannes-stormen.

Att det sedan fälls mer skog idag än på 1800-talet, beror ju helt enkelt att dagens skogar är betydligt virkesrikare än vad de var förr! Vi har ju aldrig haft så mycket skog som idag. Bl.a. tack vare ökad koldioxidhalt i atmosfären (= mer mat till träden).
/Niklas
 

Aktuellt

Svenskt Friluftsliv mobiliserar inför valet – och poddar hos Utsidan!

Friluftslivet är Sveriges tredje största folkrörelse men glöms bort i den politiska debatten. Det vill organisationen Svenskt Friluftsliv ändra på.

Streamade naturupplevelser: Tre tips för lata mellandagar

Under året som gått har många nya naturfilmer och -serier släppts. Vi tipsar om några härliga äventyr att följa med på från soffan!

Vinn ”Turskidåkning” av Oskar Karlin!

Med sin nya bok vill Oskar Karlin inspirera fler att upptäcka den svenska fjällvärlden på turskidor. Här har du chansen att vinna boken!
Vad gäller blåsväder, så orsakas de utav lufttrycksgradienter. Å enligt de lufttryckmätningar vi har, så blåste det mer i Sverige på 1800-talet än vad det gör idag. Något att ha i åtanke när det t.ex. diskuteras Johannes-stormen.

Att det sedan fälls mer skog idag än på 1800-talet, beror ju helt enkelt att dagens skogar är betydligt virkesrikare än vad de var förr! Vi har ju aldrig haft så mycket skog som idag. Bl.a. tack vare ökad koldioxidhalt i atmosfären (= mer mat till träden).
/Niklas

Ja, Svensk skogs biomassa har inte varit större än den är nu modern tid.
Det är en av orsakerna till att Sverige i runda slängar redan nu är co2 neutrala.
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips