Stort knivintresse - välj din favoritkniv

Angående Mora Garberg i kolstål.

Kolstål är ju trots allt enklare att slipa än de flesta "rostfria" stålen. I Sverige tycks det finnas ett överdrivet intresse för märkvärdiga ståltyper - kanske beror det på den långa stålverkstradition som finns i landet?

Men ett hårt blad bryts lättare av och är svårare att slipa.
Esee ger ingen livstids garanti på sina rostfria blad.

Den påstådda rostbenägenheten i kolstålet finner jag för övrigt överdriven. Det räcker att ta på bladet för att det ska få lite rostskydd av hudfettet. Dessutom har man väl inte kniven liggande ute i ur och skur.

Jag har lite rost på min Mora Basic 511, men den har ju också legat ute, kvarglömd i trädgården under någon regnig vecka. (Hela byggknivsortimentet synes för övrigt nyligen ha blivit uppdaterat hos Mora. Nya handtag, nya fodral.)

Slipvinkeln på Garberg är väl vad den är. Vissa finner den användbar, andra inte. Det värsta, som jag ser det, är ju i vad mån det finns en brynegg på skandi-eggen. Kaka på kaka. Men den är ju enklare att slipa bort den om det är kolstål. Tyvärr ryker ju svärtan med slipningen.

Det optimala hade givetvis varit en Garberg i kolstål utan svärtat blad, vilket borde vara enkelt för Mora att ordna. Men man är väl rädda för kundreaktioner om rostbenägenhet...
 
Hav

Skillnad på mängd rost hör mycket ihop med vart man är. Bor på torr plats och har en koja nära en sjö i inlandet. Märker tydligt hur olika saker rostar mellan sjönära och icke även under tak. Till frågan.

Jag är från inlandet och vill höra hur ni vid havet har för tankar. Någon har sagt att bräckt vatten ger mer korrosion än saltvatten.
 
1. Kolstål är ju trots allt enklare att slipa än de flesta "rostfria" stålen.

2. I Sverige tycks det finnas ett överdrivet intresse för märkvärdiga ståltyper

3. Men ett hårt blad bryts lättare av och är svårare att slipa.

4. Den påstådda rostbenägenheten i kolstålet finner jag för övrigt överdriven.

5. Det räcker att ta på bladet för att det ska få lite rostskydd av hudfettet.

6. Dessutom har man väl inte kniven liggande ute i ur och skur.

7. Slipvinkeln på Garberg är väl vad den är. Vissa finner den användbar, andra inte.

8. Det värsta, som jag ser det, är ju i vad mån det finns en brynegg på skandi-eggen. Kaka på kaka.

9. Tyvärr ryker ju svärtan med slipningen.

10. Det optimala hade givetvis varit en Garberg i kolstål utan svärtat blad, vilket borde vara enkelt för Mora att ordna. Men man är väl rädda för kundreaktioner om rostbenägenhet...
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------

1. Generellt ja. Det finns dock som vanligt undantag.

2. Tycker du det verkligen?? Personligen så uppfattar jag att det för de mesta handlar om Sandvik 12C27 i samband med rostfritt och om 10XX-ståltyper i samband med kolstål.

3. Här handlar det om plastisk deformation. Ett hårt stål är starkare än ett motsvarande mjukare. Personligen föredrar jag en kniv där bladet går av än ett annat som böjs och därefter rätas ut. Ett sådant blad är ju ändå värdelöst i det långa loppet.

4. Håller med. Det gäller att använda huvudet och sköta om kniven.

5. Det är nog snarare tvärtom. Svett och andra kemikalier i huden/på fingrarna bör inte komma i kontakt med kolstålsknivblad och därefter förvaras.

6. Det tycker nog de flesta av oss. Du skulle dock bli förvånad om du visste hur folk i allmänhet brukar sina knivar ;).

7. Visst men det finns vissa fysiska lagar som bl a har med bladgeometri och skäreffektiviteten att göra. Ett tunt blad med en minimal övergång mellan slipfas och bladkropp går igenom organiskt material mycket effektivare än ett tjockt blad med stor slipfasvinkel, samt med en utpräglad axel/övergång mellan slipfas och bladkropp (läs Garberg).

8. På en redan trubbig/stor slipfas är ju förstås varje typ av vinkelns ytterligare ökning (genom att aptera en ännu större eggvinkel) ödesdiger för skäreffektiviteten.

9. Kanske inte så mycket att gråta över? ;)

10. Vet inte om det handlar om kundreaktioner eftersom man trots allt tillverkar knivar i kolstål för utebruk. Håller däremot med om att den aktuella modellen borde också kunna köpas med ett blad utan beläggning.

~Paul~
 
1. Skillnad på mängd rost hör mycket ihop med vart man är.

2. Någon har sagt att bräckt vatten ger mer korrosion än saltvatten.
1. Så är det förstås. Den största boven är luftfuktigheten i samspel med typen av andra partiklar/kemikalier.

2. När man tvingar patina på kolstål så går det avsevärt fortare med en mer mättad saltlösning. Så detta påstående från "någon" låter åtminstone "i mina öron" konstigt.

~Paul~
 
Jag har inte märkt av någon rost eller korrosion p.g.a. hudfett. Fett som fett, kanske... och jag antar att mängden frätande "kemikalier" är minimalt förekommande på hudytan, givet att det inte rör sig om tvålrester efter otillräcklig tvagning eller om after shave.

På en exponerad fulltånge kommer ju stålet i konstant kontakt med hudfettet. Det är sällan som rost uppkommer på den knivytan.

Enligt vissa ska man införskaffa exklusiv japansk olja, enligt ryktet avsedd för samurajsvärd, i syfte att underhålla sina kolstålsknivar.
 
1. Jag har inte märkt av någon rost eller korrosion p.g.a. hudfett. Fett som fett......

2. På en exponerad fulltånge kommer ju stålet i konstant kontakt med hudfettet. Det är sällan som rost uppkommer på den knivytan.

3. Enligt vissa ska man införskaffa exklusiv japansk olja, enligt ryktet avsedd för samurajsvärd, i syfte att underhålla sina kolstålsknivar.
1. Fast det säger ingenting om korrektheten i mitt påstående ;). Huden/handflatorna består som bekant inte av fett allena. Personligen så undviker jag att t o m ta på rostfritt stål i onödan.

När du ändå tar upp katanor/samurajsvärd så kan du läsa angående skötseln: "It is extremely important that the blade remain well-oiled, powdered and polished, as the natural moisture residue from the hands of the user will rapidly cause the blade to rust if not cleaned off".

https://en.wikipedia.org/wiki/Katana

2. Allt stål påverkas av fuktigheten i handflatorna, liksom de kemikalier dessa lämnar på stålet. Så också tången.

Att dina knivar eventuellt inte rostar på tången kan ha att göra med att händerna sliter bort ytrosten i samband med brukandet av kniven innan det hinner bildas ett allvarligare rostangrepp/gropfrätning.

En annan faktor kan ha med själva stålet att göra, dvs vilken typ det handlar om. En del kolstål är som bekant mer reaktiva än andra.

3. Ja, olja eller fett av lämplig kvalitet är bra att skydda sina blad med. Det behöver dock inte vara specifikt den japanska sorten ;). Själv kör jag på Militec 1 och det har funkat i många år för både mina fiskerullar liksom knivar.

~Paul~
 
Militec är väl en vapenolja?

Knivar används inte sällan även i matberedningssyfte. Kanske mindre bra att ha en vapenolja på bladet i så fall?

Jag vill minnas att det var kameliaolja som förespråkades för samurajsvärd. Även för japanska kockknivar. Tydligen kan den även användas för matlagning - och hudvård.
 
1. Militec är väl en vapenolja?

2. Knivar används inte sällan även i matberedningssyfte. Kanske mindre bra att ha en vapenolja på bladet i så fall?

3. Jag vill minnas att det var kameliaolja som förespråkades för samurajsvärd. Även för japanska kockknivar. Tydligen kan den även användas för matlagning - och hudvård.

1. Det är en kombo mellan vapenolja och medel till att behandla metall med (på molekylär nivå). Den går ut på att värma metallen, t ex med hårfön för att sedan applicera oljan och när det har svalnat så torkar man av densamma. Detta kan man upprepa några gånger, på samma sätt som när man steker in en gjutjärnsstekpanna.

Efter detta är det bara till att torka av metallen med en trasa. Man har då en skyddshinna som utan att kladda eller smeta skyddar metallen från korrosionsangrepp, samt att den ger kontaktytorna en friktionsfri skarv. Detta är något man gärna utnyttjar i samband med fällknivar.

2. Ämnar man använda sin kolstålskniv till matprepp så bör man välja en annan olja, t ex en blandning av linfröolja, paraffinolja och bivax.

Själv använder jag aldrig kolstålsknivar (med skandinavisk slipfas) för utomhusbruk till matprepp/jakt/fiske. Dessa uppgifter lämnar jag till mina rostfria pjäser med flatslipade blad ;).

3. Så är det :).

~Paul~
 
Om man bara vill ha en "universalkniv" med sig uppstår det slags perspektiv som jag kanske försöker uttrycka. Här kan man verkligen börja fundera på ståltyper, etc.

Med en obegränsad tillgång till olika knivar och redskap så finns det inga givna prioriteringar.
 
Om man bara vill ha en "universalkniv" med sig uppstår det slags perspektiv som jag kanske försöker uttrycka. Här kan man verkligen börja fundera på ståltyper, etc.

Med en obegränsad tillgång till olika knivar och redskap så finns det inga givna prioriteringar.
En universalkniv, dvs en kniv som är bra på allting finns tyvärr inte.

Alla knivar är antingen specialanpassade till specifika arbetsuppgifter eller kompromisser som utför de flesta arbetsuppgifter ganska OK dock inte någon arbetsuppgift helt överlägset. Det är av denna anledning som vi fortfarande, så här många år efter denna tråds skapande diskuterar samma frågor som i början ;).

~Paul~
 
Hav

Skillnad på mängd rost hör mycket ihop med vart man är. Bor på torr plats och har en koja nära en sjö i inlandet. Märker tydligt hur olika saker rostar mellan sjönära och icke även under tak. Till frågan.

Jag är från inlandet och vill höra hur ni vid havet har för tankar. Någon har sagt att bräckt vatten ger mer korrosion än saltvatten.
 

Liknande trådar


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.