Stövlar i Sarek

[duvillno]

Som sagt, beroende på vad man skall göra så har ju stövlar och kängor olika fördelar. Jag är stark förespråkare av kängor, och skulle aldrig ens komma på idéen att bege mig till Sarek med ett par gummistövar. Men då rör jag mig väldigt mkt på blockmark, snöfält och gör en massa toppturer. Att gå på blockmark med en stövel som ger betydligt sämre grepp och stadga, än en känga, ser jag som idioti. Men gör man en tur då man mestadels håller sig nere i dalarna i de stora tråken, typ Routesvagge och Rapadalen, så funkar säkert stövlar alldeles utmärkt.

Men detta är ju bara min åsikt. Vad man gör i fjällen är ju olika, så även smaken.

Mvh

Jimmy Andersson

 

[Malindo]

Re: Re: hej svejs i káng-debatten

Subjektiva synpunkter:
- Att en typ känga har lâng eller kort livslängd än andra typer av kángor beror mer pà tillverkare, typ av användning, skötsel etc. än om den skulle vara fodrad eller ofodrad.

MVH /Mats

Men det är lättare att byta socka än att byta foder. Och det är lättare att tvätta en socka än att tvätta ett foder.

... men det var vál knappast det som saken gällde, Klager. För övrigt det láttare att byta ett foder án att gà in en ofodrad cellgummikänga för vissa ömfotade typer som jag.

Dock: personligen är det mig totalt wurst om folk vill gâ i gummistövlar, läderkángor, Lundhagskängor med strumpor, träskor eller badtofflor utan strumpor när de ár ut i skog och mark. Var och en gör som han han tycker är bást, och allt är frid och fröjd.

 andra sidan, nár man ser rena fakta-fel listas upp sà màste man väl fà öppna mun utan att omgâende fà dessa ständigt àterkommande äckliga gamla strumpor nerkórda i halsen! ;-p Bäh

MVH /Mats

 

[bjornw]

Jag visst inte att tillverkare (vilka?) åtog sig att byta goretex fodret i en känga, det var ju bra men man frågar sig vad det kostar? Alla ärenden är ju inte garantiärenden. Jag har flera bekanta som har problem med läckande membran i 2-3 år gammla skor (som för övrigt är ok) men har fått till svars att de inte går att göra något åt (normalt slitage = ingen garanti) och följdaktligen tvingats köpa nya.

Så påståendet om relativt kort livslängd kommer alltså av att membranet inte går att laga och förmodligen är väldigt dyrt att byta om man inte lyckas få det på garanti. Man kan fortfarande använda kängan men dess funktion är ju nedsatt.
Sedan så är fodret känsligare för nötning än lädret i en cellgummikänga, där det är sockorna som får ta den smällen, och på så sätt finns det relevans i KLAGERs kommentar. Överlag så brukar materialen i en membrankänga vara ganska tunna (eller porösa) eftersom de skall andas.

Om du tycker det är svårt att gå in en cellgummikänga pga känsliga fötter så har du köpt/provat fel storlek eller läst på kängan. Jag har övermedel tåjos och problem med skavsår i princip alla skor men hade inga problem att gå in mina. Rätt sockar och rätt storlek/läst avgör resultatet mer än dina fötter. Det är numer de ända skor jag inte får skavsår av. Jag köper inte det argumentet längre, innan jag köpte ett par trodde jag mer på det. Se till att gå till en butik där de vet vad de pratar om eller stanna hos Lundhags i Järpen påväg till eller från en trevlig semester.

De objektiva och praktiska skillnaderna är just torktid, livslängd och vattentäthet. Membrankängorna funkar bäst så länge de är torra och hela men då de går sönder eller blir blöta önskar man att man hade en cellgummikänga. På turer där man bor i stuga med jämna mellanrum funkar de bäst eftersom man kan torka dem men vid 14 dagar i tält så är det bättre med cellgummi. Det är bara att välja utifrån den typ av vandring man håller på med.

macpac: Stövlar mer stabila??? Vad har du provat för promenadskor?? En hög känga är ca 30 cm och ger stöd upp till halva vaden ungefär. Efter några dagars trampande med 25-30kg på ryggen blir man fruktansvärt trött (framförallt fötterna blir det) på markkontakt och det är tillslut inget kul att räkna gruskornen i Sarek. Ska man prompt ha stövlar kan det vara vettigt att titta efter stötdämpande och anatomiska sulor som höjer komforten.

/Björn

 

[Malindo]

Björn,

jag hàller i princip med om allt som du ságer, och áven Klager brukar ju ha sina ljusa stunder ;-).

Jag vet âtmindstonde en fabrikant som byter membran: bàde som garanti och som service (kostar ett par-trehundra kronor + frakt).

Dessutom vet jag en typ av känga som skulle passa dig: hög modell samt har med en styv men kurvad sula som gör att ovanläder/foder inte böjer/viker sig i steget: vilket naturligtvis ökar bàda dessa komponenters livslángd avsevärt.

Slutligen skulle jag vilja vända mig mot bruket att máta kängors livslángd i antal âr: precis som en bil beror livslángden (om man bortser frân 1000 faktorer som t.ex tillverkarens kvalitets-politik i allmänhet, kvaliteten i de olika komponenterna i kängan, eventuella màndagsexemplar etc) pà antal gàngna kilometer, typ av terráng samt skötsel, skötsel och skötsel.

Med soliga hálsningar frân Mats

 

[bjornw]

jo jag håller med om att det är lite oexakt att referera till kängors ålder eftersom vi alla sliter och sköter dem olika under ett år men tills att tillverkarna bygger in stegräknare eller kilometermätare så kommer jag nog fortsätta med det.

Det verkar som om membrankängorna börjar komma ikapp de 50 år gamla cellgummikängorna i funktion, hållbarhet osv. Nu gäller det bara för tillverkara att få dem att torka också. Inbyggda fläktar eller kondensavfuktare?

Förutsättningarna i Spanien och andra delar av sydliga Europa är förståss andra än här i Norden varvid membranen kanske passar bättre där nere.

/Björn

 

[Malindo]

Här nere i Spanien sà existerar ju ingen debatt om membran typ Gore-Tex är bra eller dâligt, det tar man fór självklart, och gummistövlar alt. cellgummi-boots kommer aldrig pâ fràga som alternativ för vandring. I Spanien sáljs varje âr ca. 250.000 trekking-kángor och 50.000 jakt-kängor med GTX.
Naturligtvis är terrángen annorlunda hár, framför allt inte sà sumpigt som i de svenska fjällen. Dáremot kan det bli nog sà blött (snö och regn) i de delar av Spanien dár man mest anvánder bootsen (Pyreneerna, Picos de Europa, Baskien, Galicien, Sierra Nevada etc etc). Man använder ofta damasker alternativ byx-knäpp för att undvika att vattnet kommer in "uppifràn" när man pulsar i snön.

Själv brukar jag ha mina GTX-kängor pà nár jag under vintern gâr och letar efter musslor vid strandkanten (jag vet: det är fórkastligt och här vore naturligtvis gummistóvlar det enda rátta). Fossingarna fórblir dock torra ända tills det kommer en överaskande vâg och sköljer ned lite vatten in i skon. Fodret brukar dock torka pà 1-2 timmar. Jag har GTX med láderfoder, vet ej om textil-fodret torkar lângsammare.

Oj: detta var nog ganska làngt frân ámnet: Stövlar i sarek! Ursákta och trevlig sommar! /Mats