Skötsel av grönländsk kajak?

@Robert: Tack för erbjudandet, Arboga är iallafall betydligt närmare än Skåne för mig!

@Anders: Heh, kalla mig Jacqueline, C Elegans (som är en rundmask) är ett standardnick jag använder på dataspelssiter...Jag vet inte vad kajaken på bilden väger eller hur lång den är, men den är kortare än vad kajakerna på Västgrönland brukar vara - jag tror inte den är 5 m - och den kan inte väga mycket mer än 15 kg eftersom jag kunde lyfta den upp och ned och bära den utan svårigheter. De tidigare regionala byggstilarna på Grönland har spridit sig och blandats med varandra, men fortfarande bygger många Thulejägare, speciellt de äldre, kortare kajaker än Väst- och Sydgrönlänningarna.

@Björn: Det låter fantastiskt att en 555 cm kajak bara väger 13,5 kg! Jag måste se till att jag prova en Black Pearl senare.
 
Grönlandskajak i Stockholm

Hej,

Jag hade en grönlandskajak byggd med skelett av ek och linoljad bomullsduk. Linoljan blandades först med pigment och slitstyrkan var jättebra.
Hade den i två-tre år utan att behöva göra om behandlingen. Förvarade den på balkongen en vinter med presenning över, sedan i en kajakbod i vaxholm.

Har aldrig prövat en kajak som har gått så bra i vattnet som den gjorde. Tävlingskajaker kanske men de är inte lika stabila. Min grönlandskajak var stabil som en riktigt stabil havskajak, men oerhört lättpaddlad och smidig.

Mvh, Per Nyberg.
 

Lästips

Vinn skor och startplatser till Merrell Göteborg Trailrun för två!

Delta i Göteborgs stora trailfest den 6 september! Nu har du chansen att vinna både startplatser och nya MTL ADAPT från Merrell åt dig och en vän.

Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken

STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.

Prisade prylar: här är vinnarna av Scandinavian Outdoor Award

Bland de vinnande produkterna finns bland annat en slittålig lättviktsryggsäck och en designklassiker i rostfritt stål.

Tänk säkert i Sarek – fjällräddarens bästa råd

Sareks vackra natur lockar många. Men här är civilisationen långt borta. Utsidan har frågat fjällräddaren Mikael Oja om råd för en säker Sarektur.
Hej Per!
Kul att du skrev om dina erfarenheter. Har du gjort dig av med kajaken eller har du den fortfarande kvar?
Låg presenningen mot kajaken eller hade du gjort det som ett litet tak?

Jacqueline: var det många fler än din bekanta som jagade med harpun och flottör? Jag är lite nyfiken eftersom jag mest fått intrycket att de som fortfarande jagade med kajak använde sig av gevär? Många använder fortfarande harpun till träning/tävlingar, men jag har själv ingen aning om hur ofta det används till jakt? Det stämmer nog bra att kajakstilarna blandats friskt på Grönland. Vad som finns att läsa om Thule så hade de en gång i tiden glömt bort kunskapen att bygga kajaker (epidemier/sjukdomar?). När de väl började bygga igen så var det efter influenser av kanadensiska kajaker som var betydligt bredare och lite klumpigare. Spanten var inte heller basade utan oftare i 3 delar (även sittbrunnssargen - vilket också gjorde det svårare att t.ex rolla). Jag tror inte (kan minnas fel) att det var förrän en bit in på 1900-talet som de började bygga igen på det sättet som man kan se idag. Även här i Sverige har man faktiskt jagat säl med kajak och harpun. Det var med lite klumpigare kajaker, men ganska intressant ändå tycker jag...
Lycka till med din kajak och hoppas att du får många års glädje av den!
 
Tyvärr så har jag sålt den, önskar att jag hade den kvar.
Jag hade kajaken på två träbockar med presenningen lagd över kajaken och fastspänd under bockarna så att det var tätt mot vind och snödrev.
Men jag hade inga distanser från presenningen ovantill.

Mvh, Per Nyberg.
 
OK, men den höll sig tydligen i fint skick ändå. Jag har hört av andra som förvarat sina utomhus att det bästa vore om presenningen inte kom i direkt kontakt med kajaken, men det går uppenbarligen bra även så som du har gjort. Nuvarande grönlandskajaken jag har förvaras i en bod, men bygger jag en till så kommer jag att få förvara den ute. Efter vad jag hört nu från alla andra som gjort det verkar det inte vara något större hinder. I släkten har vi faktiskt en gammal dukklädd canadensare som duken har hållt på i 20 år. Vi paddlade mycket med den som barn och det är först nu som duken har blivit borttagen. Träskelettet är fortfarande OK och det är egentligen bara att duka om den. Vad jag vet så förvarades den canadensaren hela tiden utomhus på ett par bockar (tror inte ens den hade något tak som skydd).
 
@Per: Intressant att höra om dina erfarenheter! Jag har ingen balkong, men planen är att åtminstone i början förvara kajaken i garaget på landet.

@Bertil: Alla som jagar val i Thuleområdet jagar med harpun från kajak. De har själva beslutat att inte tillåta valjakt med motorbåtar och gevär, eftersom detta riskerar att störa valarnas parningsbeteende. Inglefeld Bredning, fjorden där Qaanaaq (den största byn) och flera andra bosättningar ligger, är parningsområde för narvalen. Många som jagar narval med harpun jagar också säl med harpun från kajaken, men andra jagar säl med gevär - det är tillåtet. På vintern jagas valross antingen med harpun eller gevär, oftast till fots med hundsläde över isen.
Det stämmer att Thuleborna vid en tidpunkt glömde bort kajaken såväl som pil och båge. Det finns ju väldigt mycket mindre drivved i Thule än övriga delar av landet, och enligt sägnen skall kajaken ha fallit i glömska därför att två familjer trätte och i konflikten dödades alla vuxna män som visste hur man konstruerade och använde kajak samt pil och båge. Under en tid, ca 3 generation tror jag, jagade man bara landdjur. Sedan kom en grupp kanadensiska inuiter från Baffin Island och lärde Thuleborna att använda kajak och pil och båge igen. Jag vet inte heller exakt när man övergick till att bygga på det sätt man gör idag, men det var iallafall en tid senare, när man kommit i kontakt med Västgrönlänningarna som ju aldrig glömde kajaken.
 
svarar på gammal tråd...

Jag börjar med att citera mig själv från en annan paddeltråd...

"Jag har varit med om att det varit svårt att komma ur kajak en gång i hela mitt liv. Det var i min X´s hemgjorda grönlandskajak. Sådana byggs ju efter egna mått, och hennes mått var inte riktigt samma som mina. Att jag överhuvudtaget kom in i kajaken var en gåta. Sen blev det hela inte bättre då grönlandskajaker är gjorda med tunna spant, och mina hälar klämdes effektivt fast framför ett sådant spant. Mitt enda sätt att komma ur kajaken var faktiskt att gå runt så jag fik en lättare vinkel. Då jag något år senare gjorde min egen grönlandskajak var det för det första efter mina mått, men jag la lite glidskenor av plywood ovanpå spanten så hälarna inte fastnade i onödan. Jag gjorde i och för sig detta på stora delar, så även packningen inte ska fastna så lätt mellan spanten."

Dessa glidskenor har jag upplevt som bra. Jag micklade lite själv och byggde in ett hembygt roder med roderfotpinne. Detta gjorde jag då jag upplevt det jobbigt med drift vid paddling bl a vid lofoten i hård vind.

Nånstans har jag urgammal bok om grönlandskajakbygge, den är på grönländska/danska/engelska. Sen har jag en urraspig kopia på nån dansk snickare som var tidig med att bygga dessa kajaker. Han hade vissa bra lösningar som inte var med i boken.

Fick en reva i min kajak här om året. Men det är ju bara att trockla på en ny lapp och impregnera med linolja och ny linoljefärg. Detta går ju även bra att laga ute på tur. Men nu var troligtvis revan gjord på land, så jag bytte till glasfiberkajak efter en snabbt sjunkande start hemifrån viken. Jobbigaste var att mobilen inte var vattenskyddad...

Visst är dukkajaker lite tyngre och glider lite trögare i vattnet. Men känslan av att sitta i en sådan (hemgjord?) är vida bättre än glasfiber tycker jag.

Jag har inte dukat om min kajak på 10 år, och orkar nog inte göra det på några år än.

Lasse
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips