Sarek (andra halvan av september)

Hej

Jag och en vän planerar att vandra i Sarek under andra halvan av september. Vi är båda unga och spänstiga och ganska vana fjällvandrare. Har vandrat flera gånger i bl.a. Abisko-Kebnekaisefjällen och Jotunheimen och går lätt 2-3 mil per dag. Vi har dock aldrig varit i Sarek tidigare eller gått långa sträckor oledat. Jag ber därför om tips och råd.

Själv är jag särskilt sugen på att se Rapadalen i höstprakt, medan min vän är väldigt taggad på glaciärer och höga toppar. Vi är också intresserade av flora och fauna (mest fauna i det här fallet, med tanke på årstiden). Vi vill försöka få ihop en tur på 14 dagar där vi får allt detta.
Med tanke på buss- och båttider är Kvikkjokk den enda möjliga slutpunkten och det går inte att starta i Änonjalme. (Vi använder kollektivtrafiken.)

Jag har övervägt tre alternativ:

1. Kvikkjokk alt. Saltoluokta - Aktse - Buovdajågåsj - Jilajåhkå - Topptur(er) Låddebakte/Bielatjåkkå - Skarja - Alggavagge - Niejdariehpvagge - Luohttolahko - Topptur(er) Pårte/Ryggåsberget/Tsähkkok/Nåite - Sähkok - Pårek - Kvikkjokk

2. Suorva - Guhkesvakkjåhkå - Topptur(er) Vuojnestjåkkå/Sarektjåkkå/Ähpar - Skarja - Jilajåhkå - Buovdajågåsj - Aktse - Pårtestugan - Kvikkjokk
(Här hänger det på hur länge roddbåtarna vid Laitaure ligger ute.)

3. Kvikkjokk - Pårek - Gadokjåhkå - Topptur(er) Gadoktjåkkå/Bielloriehppe/Pårte/Ryggåsberget/Tsähkkok/Nåite - Njoatsosvagge - Tarraluoppal - Padjelantaleden till Kvikkjokk (alternativt via Vallevagge)

Vilket av ovanstående skulle ni rekommendera? Eller har ni kanske några andra idéer?
 

Lästips

Vinn skor och startplatser till Merrell Göteborg Trailrun för två!

Delta i Göteborgs stora trailfest den 6 september! Nu har du chansen att vinna både startplatser och nya MTL ADAPT från Merrell åt dig och en vän.

Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken

STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.

Prisade prylar: här är vinnarna av Scandinavian Outdoor Award

Bland de vinnande produkterna finns bland annat en slittålig lättviktsryggsäck och en designklassiker i rostfritt stål.

Tänk säkert i Sarek – fjällräddarens bästa råd

Sareks vackra natur lockar många. Men här är civilisationen långt borta. Utsidan har frågat fjällräddaren Mikael Oja om råd för en säker Sarektur.
Hej, jag tror första alternativet är finast, där får ni verkligen se bästa delarna av Sarek enligt mitt tycke. Risken med andra halvan i september är att det kan dumpa snö, vilket det gjorde för mig i början av oktober en gång. Men jag tror inte det skulle vålla er några allvarliga problem då ni har väldigt gott om tid då ni är vana vid långa dagsetapper.
 
Rutt nr 1 är ju helt klart en kaxig tur, men ni kommer nog få slita ganska hårt för den. Att gå oledat tar mycket mer av både tid och energi. Detta säger jag inte för att jag inte tror att ni är starka, men jag har själv jobbat som militärpolisjägare för några år sedan och var kaxig nog att tro att jag skulle kunna hålla samma tempo i busken som på stig. Det blev en uppfostrande fjällvandring som slutade med löparknä och ödmjukhet.
Men det är givetvis beroende på terräng, och på fjällhed eller dylikt så kan ni nog hålla nästan samma hastighet som på en stig. Jag brukar numera räkna med 3km/h när jag går oledat, vilket ger en hyffsad genomsnittshastighet för olika terrängtyper för mig.

När ni går genom Rapadalen så vill jag uppmuntra er till att ta er tid och söka efter vilt, mitt sällskap såg björn med kubbar där för några veckor sedan. Marken där är helt full med spår av viltet om man bara är uppmärksam och kan tyda tecknen. Nammatj är även en topp som är väl värd att bestiga, en av de mest värda toppbestigningar som jag gjort faktiskt och bättre än Skierfe.
Glöm inte heller att besöka Alkavare Kapell (Sveriges ödslighetspunkt) om ni går genom Alggavagge.
I övrigt kan jag inte uttala mig så mycket om rutterna, jag har bara gått delar av dem. Suorva tycker jag är en utmärkt start/slutpunkt som ger en enkel och snabb entré till fjällvärlden och som inte kostar något till skillnad från båtskjuts till t.ex Saltoluokta. Vägen från Suorva in till Guhkesvagge är enkel och kan nog gås på en dag om man pinnar på.
Vallevagge är stenblocksterräng. Särskilt när man kommer över krönet och börjar gå nerför mot Habres blir terrängen besvärlig med mycket stora stenar att hoppa mellan. Vallevarre är däremot en lättgången fjällhed, men jag är inte säker på hur länge båtskjutsen över Gamajåhkå går, så att ni kan ta er till bussen i Kvikkjokk.

Trevlig tur!
 
Instämmer i föregående inlägg, det går betydligt långsammare att gå oledat och väljer man fel väg och hamnar i vide eller stenskravel går det mycket långsamt. Att dessutom leta säkra vadplatser I högre vattenföring kan kosta många extra timmar utan att man kommer en enda km längre.
Alternativ 1 och 2 bygger båda på att ni går via Skarja vilket inte fungerar när bron är avlyft för säsongen, så både dessa alternativ går tyvärr bort andra halvan av september.
 
Om bron är borta så borde det gå att gå upp i routhesvagge, korsa mihkajåkken via glaciärstungan och gå upp så långt en behöver? Typ 1 dag extra eller mindre beroende på tempo?

På 1a alternativet är det mest avancerade vadet avrinningen från nuortap luotthojiegna tror jag. Men det är inte jättesvårt. Och håller ni stigen någorlunda i rapadalen är det bara snårigt i slutet av algavagge och i njoatosvagge, men det är inga långa sträckor.
 
Om bron är borta så borde det gå att gå upp i routhesvagge, korsa mihkajåkken via glaciärstungan och gå upp så långt en behöver? Typ 1 dag extra eller mindre beroende på tempo?

Är inte det ett rätt så avancerat alternativ som kräver mycket gedigen kunskap och erfarenhet och inte bara pigga och raska ben (med all respekt för TS kunskap och erfarenhet)?
 
Om bron är borta så borde det gå att gå upp i routhesvagge, korsa mihkajåkken via glaciärstungan och gå upp så långt en behöver? Typ 1 dag extra eller mindre beroende på tempo.

Jag har en stor respekt för jokkar och specifikt för mihkajåkkå. Flödet har fått sitt namn av att samen Mihka drunknade där. Jag har dock aldrig sett flödet eller omgivningen med egna ögon och kunnat göra en bedömning, utan istället valt att planera rutterna förbi platsen.
 
Om bron är borta så borde det gå att gå upp i routhesvagge, korsa mihkajåkken via glaciärstungan och gå upp så långt en behöver? Typ 1 dag extra eller mindre beroende på tempo?

På 1a alternativet är det mest avancerade vadet avrinningen från nuortap luotthojiegna tror jag. Men det är inte jättesvårt. Och håller ni stigen någorlunda i rapadalen är det bara snårigt i slutet av algavagge och i njoatosvagge, men det är inga långa sträckor.

Alternativ 1 är redan väldigt tidspressat om vi vill hinna med toppturer, så det börjar luta mot att jag får glömma den rutten.

Instämmer i föregående inlägg, det går betydligt långsammare att gå oledat och väljer man fel väg och hamnar i vide eller stenskravel går det mycket långsamt. Att dessutom leta säkra vadplatser I högre vattenföring kan kosta många extra timmar utan att man kommer en enda km längre.
Alternativ 1 och 2 bygger båda på att ni går via Skarja vilket inte fungerar när bron är avlyft för säsongen, så både dessa alternativ går tyvärr bort andra halvan av september.

Skrev fel. Alternativ 2 innebär att vi går via Pielaslätten ner i Rapadalen, förbi Skarja men inte över bron alltså.
 
Senast ändrad:
Är det någon som gått ner i Rapadalen söder om Rapaädno via Gådokbuollda och sett utsikten från Gådokvarasj eller Lavnnem?
 
Skrev fel. Alternativ 2 innebär att vi går via Pielaslätten ner i Rapadalen, förbi Skarja men inte över bron alltså.

Betyder det att ni ränkt vada Smailajåhkkå? Jag har inte hört om att någon gått den vägen och vadat Smailajåhkkå nere i dalen vid utloppet i Rapaätno, tveksam till att det överhuvudtaget är möjligt?
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips