Proviant och färdväg i Padjelanta?

[Klaus]

Vi tänker vandra i Padjelanta i augusti - i stort sett följer vi leden från Akka till Kvikkjokk - och undrar därför om någon har färsk info om var (och vad!) man kan proviantera längs sträckan.

Söder om Staloluokta tar vi gärna emot tips på alternativ färdväg. Vi funderar på mot Alkajaure och söderut till Tarraluoppalstugorna och därefter via Vallevagge till Kvikkjokk.

Tack på förhand!
Gunilla & Jürgen

 

[pery]

Övre Njåtsosvagge

Jag förmodar att ni har tält. Staloluokta - Alkavagge - Tarraluoppal är ju en bra bit!

Mitt förslag är ta ut Sareksvängen lite. Gå genom Njåtsosvagges övre del, den är vacker. Gå sedan upp mot Goabrekjávrásj, västra sidan av ravinen Tjuoldagårsså, tvära över Tjuoldavagge och sedan Vallesvagge.

Per

 

[jogrim]

Sommarlappa

Om info'n är så färsk vet jag inte, men när jag var i Padjelanta för 3 år sedan, fanns det en kiosk med relativt god sortering i Sommarlappa. Annars har ju samerna tagit över stugvärdskapet nu och jag kan gott tänka mig att du kan handla både här och där av dem.

 

[fjällbiten]

Jag vandrade mellan Akka och Kvikkjokk förra sommaren längs leden. Mellan Akka och Staloloukta är det samerna som sköter om stugorna och båtservice. Vi kunde flera gånger köpa färskt bröd i stugorna en gång kom det precis ur ugnen!! Man kunde köpa renkött och fisk också vad jag minns. Dessa stugor var mycket välskötta och det var trevliga, hjälpsamma stugvärdar som gärna berättade om renskötsel och annat som hör trakten till.
Däremot mellan Staloloukta och Kvikkjokk var det sämre med färsk proviant. Där var det i alla fall förra året STF som skötte stugorna och det var gammal vanlig proviant i torrform. Varierande utbud mellan stugorna förstås men ganska trist i jämförelse.

Go tur!
Helena

 

[nidob49]

Söder om Staloluokta

Hej!

Ett förslag söder om Stalo, är att gå mot Staddajokkstugorna. Därifrån är en dagstur upp till Sårjåsjaure är inte helt fel. Eller varför inte en bestigning av Jeknaffo, ett botaniskt mycket rikt fjällmassiv, med imponerande utsikt mot Sulitelmamassivet och vid extra klart väder ända ut i Atlanten.

Vidare söderut mot Varvek (ej användbara stugor), till STF-stugan i Vaimok och sedan ner till Tarrekaisestugorna och vidare mot Kvikkjokk. På denna sträcka såg vi järv för ett par år sedan. Tält är bra att ha. Det är rätt drygt mellan Staddajåkk och Vaimok. Ett par alternativa vägar finns också på sträckan.

Hör av dig om Du vill veta mer om detta område.

Mvh Bert

 

[Love Dalén]

Mat

Mat finns i sommar att köpa i Staloluokta och Låddejåkkå. I Arasluokta finns fisk, glödkakor, chokladkakor samt torkat renkött.

 

[pfjell]

Kulturhistoriskt alternativ

En intressant alternativ väg mellan Staloluokta och Tarraluoppal är att gå söder om Kierkevare, genom den gröna och vackra Viejevagge (fotbollsplaner i flera kilometer!!) och sen upp till gruvområdet på Silbbatjåhkkå. Här kan man se gruvhål och andra lämningar efter den brytning av silvermalm som på 1660-talet gav upphov till den första svenska bosättningen i Jokkmokks socken över huvud taget.
Det är rätt fascinerande att stå i det vindpinade passet och försöka föreställa sig vilket helvete det måste varit för de tvångskommenderade knektarna att arbeta här om vintern. Allt, varenda vedpinne, måste fraktas upp på fjället, och malmen fås ner till Kvikkjokk för smältning - transporterna tvingades samerna utföra med ren o akkja (med följd att många flydde till Norge).
Och så kan man skänka en tanke till samen Jon Persson som 1659 mot en redig belöning visade bergmästarna från Stockholm silverfyndigheten. Visst blev allt ett dyrbart fiasko för staten, men hade inte gruvbrytningen här (och något senare även vid Alkavare) kommit till stånd hade Kvikkjokk knappast existerat och inte heller blivit den bekväma start- och slutpunkt på fjällturen som vi nu tar för given.
Från silverfältet går man ner i ONO riktning mot Tarraluoppal. Riggoajvejåhkå kan vadas i östra änden av Riggoajveluoppal men om det är mycket vatten kan det vara lättare att gå norr om Bingitjåkhå ner till nordänden av selet, där jokkarna grenar sig och vadet inte är något problem. Strax därefter kommer man på gamla leden Tarraluoppal-Staloluokta (som dock inte är markerad på nyaste kartbladet). Stigen går ner till bron vid Tarraluoppalstugorna.

/Pär Fjällström