avslutat31783
Avstängd
Det kom mycket trevliga kommentarer publikt, t.ex.: http://www.utsidan.se/forum/showthread.php?p=372365#post372365
Slotte, jag börjar ana både humor och självdistans i dina inlägg, vad är det som händer?
ninapenda, messa fort som fan vad jag ska korta ner i slutet! Jag vill liksom inte att det kommer som en total överraskning för tjejer att jag varit med om endel i privatlivet - varför neka när folk ändå vill veta t.ex. en sådan detalj som barn. Hur går det att bortförklara barn? Jag delar mitt ansvar som pappa, men vill inte heller framstå som någon som inte skulle kunna hinna ge uppmärksamhet till en ny flickvän....tycker fortfarande att den är för brutal och självutlämnande...och jag är en person som är vidrigt självutlämnande som person...gillade dock början betydligt bättre...det är där som du har ändrat...
Ja, ja, ska jag tillägga då att jag inte är akademiker, så det är ödmjukt att erkänna? Jag måste jobba, skulle inte ha råd att studera, och jag måste jobba i augusti-september när terminen redan har jobbat, jag är bunden till det.istället för att tala om att man är vd (jag har också haft egen firma och varit vd och jag tror att många andra har det på samma sätt här på utsidan...de flesta är akademiker)...kan man skriva att man älskar sitt jobb eller nåt sånt...det låter mer ödmjukt...
OK bra, men det är såhär: att jag tänker långsiktigt, därför, fastän det kanske inte verkar så, så är jag seriös och gör inte det här för att flirta utan för att jag behöver någon kvinna långsiktigt.och att vara lite mer ödmjuk skadar faktiskt inte...om du kollar igenom alla profiler på utsidan tror jag faktiskt inte att en enda nämner exakt vilka vänner de har osv...med tanke på pul (personuppgiftslagen) bör man nog tänka lite på hur mycket man lämnar ut om andra också...och att skriva ons...när nästan ingen vet vad det betyder...man brukar inte nämna könssjukdomar i presentationer här på utsidan liksom...det finns som sagt andra forum där det kan vara intressant..ville bara tipsa lite...(du frågade förut om tips ju)
OK, Du är inte bekant med termen. Termen kärleksbarn använder man om ett barn som gjorts när föräldrarna varit kära i varandra, ömsesidigt. Så det har inte med kärleken till barnet att göra. Javisst älskar jag båda lika mycket!Är inte ALLA barn man får sina kärleksbarn. Hur kan du skriva att det första är ett kärleksbarn och inte det andra. Särbehandlar du barnen också? Alla barn har lika rätt att vara älskade från båda sina föräldrar.
Nej, jag befinner mig på jobbet eller på rörlig fot veckan runt och lyckas undvika att konfronteras med henne.Är du fortfarande gift och bor tillsammans med modern till dina barn?
Vi skildes redan i månadsskiftet November/December 2007.I så fall tycker jag inte man ska söka andra partner innan man har rett ut allting hemma och separerat.
Ja, så småningom sedan vintern 2004/2005. Vi har diskuterat precis allt in i minsta detalj.Har ni pratat igenom det hemma?
Ja, vi har gjort upp precis allt in i minsta detalj. All egendom, alla fakturor, alla kostnader. Inget frågetecken kvarstår. Sista förhandlingarna är fullständigt avslutade.Är hon medveten om att du inte vill bo med henne?
Jag håller med Dig. Jag har aldrig trott på att man ska söka nya modeller eller byta. Jag tänker långsiktigt och det har varit en mycket lång process för mig att slutligen lägga bort min exhustru ur tankarna helt. Som jag skrivit i min profil så älskade jag henne länge. Jag har levt utan ömsesidig kärlek väldigt länge nu.Ett förhållande/äktenskap är inte som bilar/cyklar. Man kan inte bara byta till nya modeller hela tiden,
Jag har en mycket god relation till barnen, jag har varit med i de viktiga skedena i barnens liv, och min exhustru har kunnat vägleda med vishet eftersom hon har enormt mycket erfarenhet av barn och har erkända meriter av att ha tagit hand om barn.speciellt inte när barn är inblandade. Så försvarslösa och oförstörda människor som barn förtjänar att få den bästa tänkbara uppväxt och förutsättningar för att klara sig bra i framtiden.
Fram till 03:30 finns inte publikt internet.Sen har jag en sista undring som egentligen inte tillhör din profil. För en man som inte har dator eller internet och brukar smita in på bibliotek så skriver du inlägg på udda tider. Vart hittar man en publik dator kl 03.08 en måndag natt?
Du har fel, jag har ju gång på gång sagt att >>Oftast är det roligast att prata med kvinnor i åldrarna 27-35>>målgruppen för dig är tjejer som är yngre än 23år
Tack, det tål att beundras! ALLT det som jag faktiskt har påstått stämmer. Allt som påstås om mig stämmer inte.jag kan samtidigt inte låta bli att beundra din förmåga att hänga ut dig själv och ta emot denna massiva kritik utan att fullständigt lacka ur, det visar på att en del av vad du skriver om dig själv faktiskt stämmer,
Skitsnack, resultatet är bara bra., att formligen kasta ut linor över allt är lite som att fiska med dynamit, det smäller högt och resultatet blir förrödande.
För att vara Patric tycker jag han har varit riktigt snäll...Har jag gått och hängt ut Dig sådär?
kolla här..
1. skriv mer som ett personligt brev
2. försök att skriva i någon form av kronologisk ordning och inte bara lösrykta känslor, krav och förväntningar blandat med det ena och det andra.
3. dela upp det i stycken: a - berätta om dig själv, vad du varit med om och vem du är. b - tala om vad du söker, egenskaper och liknande. c - berätta varför just du passar en person med tidigare angivna egenskaper. d - avsluta med något nära och rikigt personligt som lämnar avtryck hos den som läst, något positivt..