Kunskapstest?

Nästan varje gång som jag klättrar inomhus så ser jag skräckexempel på hur en del personer säkrar sin kompis (eller tror att de säkrar). De som använder en grigri eller annan manick men inte verkar ha en aning om hur de fungerar... Det är heller inte ovanligt att man ser de som inte kollar att kompisen är korrekt inknuten osv.
Härom dagen så hände det en olycka på en av sthlm inomhusväggar pga just detta. En ung flicka, säkrad av sin far tog ett markfall från ca 5 meter. Hon hade dragit repet genom sin sele, men tydligen inte knutit någon åtta.

Tycker detta är ett stort problem, och det dröjer säkert inte länge innan det händer olyckor som har ännu mer olyckliga följder. Är det inte på tiden att klätteranläggningarna på något sätt ställer lite krav på kunskaperna hos de som klättrar?
 
På stallet i Uppsala gör man det. Om man inte har gått nybörjarkurs via dem måste man göra ett praktiskt och ett teoretiskt prov för att få tillträde till klätterväggen.
 
Svårt med så många människor

Jag håller med, det är ett stort problem att många inte vet vad dom sysslar med. Men vad ska man då göra? Ett skriftligt och teoretiskt prov som ska rättas av vem då? Ni som klättrat på något utav klättergymmen i Stockholm vet säkert också att det varje dag kommer, säkert ett 100tal människor som påstår sig kunna säkra. Att finnas till hand för kunder, ta emot bokningar, utföra de dagliga sysslorna och försöka se till att säkerhetsföreskrifter följs tar mycket tid i anspråk. Hur gör ni i Uppsala för att lösa detta? Om någon har gått en kurs några år tidigare, hur gör ni då? Har ni någon tidsgräns?
Ett stort problem som borde kunna lösas även här i Stockholm. Nu vet jag inte hur det är på Verket men på Karbin så försöker ändå som instruktörerna att regelbundet kontrollera hur de som befinner sig i lokalen säkrar, men man kan ju inte vara överallt på samma gång?
 
Test

Naturligtvis kan man inte ha hundra-koll på alla och även ett teoritest kan man ju fuska till och sedan klättra på, man klättrar ju alltid oavsett regler och plats på egen risk osv. men jag anser nog att ett test är det enda raka i alla fall.

Att låta folk klättra utan någon koll först är att be om problem, det är plättlätt och tillrättalagt med säkerheten inomhus men faller man så gör man och det spelar mindre roll om man landar bland stenblock eller på cementgolv.
Just det jättelätta inomhus tror jag gör att man lätt nonchalerar säkerheten.


Precis så var det för mig på klätterverket i Stockholm när jag började.
Hade provat klättra en gång med en vän som skötte om allt och lite snabbt visade hur jag skulle säkra honom med en GriGri.

Köpte lite blandad utrustning och lånade ihop resten, begav mig till klätterverket med en vän som aldrig klättrat och säkrade honom med en stitch som jag inte hade provat innan.
Han knöt in sig innan jag fått någon rätsida på allt och jag som inte visste bättre trädde först 50 meter rep in genom stitchen, sedan 50 meter ut genom den...
Visste inte ens att man kunde trä igenom repet som en loop och sedan klippa i det i karbinen.
Hur säkert var det?

Bara ren tur att det gick bra.
 
Såhär funkar det på Stallet i Uppsala

I Uppsala har man ett personligt kort som man uppvisar varje gång man klättrar. Detta kort erhåller man då man genomgått grundkursen alternativt visat upp för ansvarig person i receptionen att man kan slå en dubbel8 och säkra samt svarat på några grundläggande frågor. Detta kort är sedan gilltigt framöver.
 
Okej!

Jag börjar förstå, det låter ju bra. Men vad händer med dom som har gått grundkurs men har glömt hur man säkrar?
 
Register

Om man skulle ha en databas med alla klättrare som passerat ett "kunskapstest". Då kan man hålla bra koll på vilka som inte klättrat på länge, och det går dessutom att få fram en massa skojig statistik på vilka som klättrar, hur ofta osv. Om man varje gång man klättrar blir inloggad i ett sådant system så är det ju enkelt att se om klättraren inte varit där på länge och kanske bör göra ett nytt test...?
 
Njae...

david78; sa:
Om man skulle ha en databas med alla klättrare som passerat ett "kunskapstest". Då kan man hålla bra koll på vilka som inte klättrat på länge, och det går dessutom att få fram en massa skojig statistik på vilka som klättrar, hur ofta osv. Om man varje gång man klättrar blir inloggad i ett sådant system så är det ju enkelt att se om klättraren inte varit där på länge och kanske bör göra ett nytt test...?


...det vet jag inte om jag gillar, snacka om att "storebror ser dig". Självklart ska vi göra vad vi kan för att göra klättringen så säker som möjligt, men jag tror att vi kommer långt genom att bara ta lite ansvar för varandra.

Jag har många gånger gått på nybörjare och förklarat hur de ska säkra, man märker snabbt om de fattar eller om man helt enkelt ska be dom gå en nybörjarkurs. Visst riskerar man att bli avsnoppad, men det har aldrig hänt mig, de flesta är tacksamma att någon bryr sig!

Likadant med den jag säkrar - jag har vanan inne från att säkra ungarna: kollar alltid selen och åttan innan jag släpper upp dom på väggen, likadant när jag säkrar vuxna - kan Lynn Hill klanta sig så kan klubbens bästa klättrare göra det, och då vill inte jag stå och säkra.
 
Ansvar och utbildning

Kommer inte ihåg vem som skrev följande, men strunt samma.

"Är det inte på tiden att klätteranläggningarna på något sätt ställer lite krav på kunskaperna hos de som klättrar?"

Håller med till fullo. Det är inte mer än rätt att de ställer krav på kunskaperna hos klättraren. Men ännu viktigare är att de utbildningar de tillhandahåller är av hög kvalitet.
Jag anser mig ha en ganska bra inblick i hur det ser ut på Stockholms två största klättergym och där behövs det förbättringar. Först och främst när det gäller topprepskurser, som förmodligen är den vanligaste typen av kurs. Båda gymen har topprepskurser på 2 timmar och detta anser jag är alldeles för lite.

För att undervisa kvalitativt hur man klättrar på topprep så behöver kursen vara minst 3-4 timmar. Om man ser på hur mycket som en topprepskurs ska innehålla så inser man att det är omöjligt att gå igenom detta på 2 timmar. Att stressa igenom en sådan här kurs leder till bristfällig kunskap hos kurstagaren och detta är oroväckande.
 
Jag håller med. Något som jag skulle velat ha lite information om när jag tog min topprepskurs (som för övrigt var bra, vi höll kvar instruktören 2 tim längre än räknat)- de borde informera om att man som nybörjare ska ta det väldigt lugnt med små grepp, helst undvika helt, i början, så musklerna hinner utvecklas och man inte drar på sig förslitningsskador redan från början..
Det är ju jättekul att klättra och man kör stenhårt! Kan vara en idé att ta upp detta så man blir mer vaksam.
 
Topprepskurser

Visst kan man tycka att topprepskurserna är för korta, det anser även jag. Men min erfarenhet är att familjekurserna är dem kurser som förbereder deltagarna minst. En familjekurs pågår i en timme och målet är att lära förälder/föräldrarna att säkra sina barn. Att lära ut knopar, säkringstekniker på så kort tid när det är små barn med i bilden(som inte alltid är så tålmodiga) ger inte alltid det bästa resultatet.
 

Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.