Kängor eller trailskor?

[joanna]

(...) Det enda problemet jag ser med låga skor är att vristen inte alls er skyddad om man skulle råka halka eller ramla i stenig terräng.

Man behöver inte halka eller ramla för att ha nytta av lite skydd kring fotknölarna
Jag använder lätta mid-approachskor i riktigt alpin terräng, de väger inte mer än många trailskor och går bättre ihop med stegjärn.

Jag hade gärna använda minimalistiska skor i fjällen, men slutsatsen efter ala försök är att jag är alldeles för frusen för det. Nu har jag gett upp och fortsätter med mina lätta ofodrade Lundhagskängor, för på långtur med tält i fjällen hinner inget annat torka över natten.

Förespråkare för "våta fötter"-vandring framhåller gärna hur enkelt det är att bara traska rakt igenom ett vad, men det gör jag faktiskt oftast i Lundhagskängor + regnbyxor; bara att dra åt en spännrem runt skaftet. I svårare fall tar jag av/ut strumpor och innersulor. Kommer det vatten i kängorna är det bara att hälla ut, i med torra sulor, på med torra strumpor och gå vidare.

 

[thureb]

Fallskärmshoppare lär ha kängor för att inte bryta fotlederna vid landningen. Vid gång i blötsnö och liknande är kängor och/eller ändamålsenliga damasker ovanpå skorna rätt funktionellt. Kängskaft hindrar bös att tränga ned i skor eller strumpor.

Vad som passar den enskildes fötter ben och kropp är väldigt individuellt. För och nackdelar med alla val.

Jag väljer enkla lundhagskängor vid tältvandring i Lapplandsfjäll. Det jag är mest rädd för är skavsår som jag har lätt att få om huden är blöt. Jag behöver inte styva kängor runt fotlederna däremot gillar jag skaft enligt ovan samt vid vad.
En nackdel med skaft är att det kan bli väl varmt om fötterna och svettas jag mycket kan det leda till blöt hud och skavsår. På sommarhalvåret vill jag inte ha goretex och liknande membran det blir för varmt och svettigt dessutom luktar det illa. Vid skid och skridsoåkning däremot har jag i stort bra erfarenheter av goretexmembran i läderpjäxor.

Det har funkat med lundhagskängor och tidigare hade jag graningekängor. Har man glada fötter löser sig det mesta.

Thure

 

[Plan]

Jag tror som Thure. Det är väldigt individuellt.
Själv har jag valt bort kängorna mot trailskor de senaste 4-5 åren. Jag upplever det helt enkelt som bekvämare på många sätt. Det extra stöd som kängor anses ge tycker jag bara hämmar rörelsen i fotleden och jag känner mig stelopererad. Skillnaden tycker jag är extra stor när man ska passera steniga fält. Med trailskor kan jag trippa på stenarna men med kängor känns det som osäker balansgång.

Blöt om fötterna blir man givetvis ofta i trailskor och det plågas man säkert olika mycket av. Efter ett vad känner jag mig kall (ofta en skön känsla om man i övrigt känner sig varm) i en minut. Den blöta känslan försvinner på några minuter då min egen värme börjar driva ut fukten.
Jag är antagligen utrustad med konstiga fötter för jag lyckas aldrig dra på mig skavsår.

För mig går skor med GoreTex-skor bort. Jag tycker de har varit irriterande svåra att få torra. Blöt blir man ju oavsett i skon eftersom det är ett stort hål där man stoppar in foten. Då föredrar jag tunna slitstarka meshtyg som binder minimalt med vatten och torkar snabbt.

 

[fyad]

Många som inte håller med dig som bland annat denna tråden visar. Förstår nu inte heller vilka skor du faktiskt pratar om. En riktigt lätt terrängsko blir knappast blöttare eller kallare än en lite rejälare terrängsko (som jag tror många använder sig av). Är det skor typ VJ Irock, inova8 212 och din Salming du inte tror på eller typ Hoka sina terrängskor?

Hur kallt och blött det blir beror självklart på var och när man går. Jag har gått en tur där jag var en del i 10-20 cm nysnö med Irock och tynna strumpor. Det var inget att rekomendera men vanligtsvis går det bra.

Alltså jag springer i terräng cirka 50 km på de flesta loppen och det är en helt annan belastning på fötterna än vandring med packning. Jag har inget som helst behov av att ta mig fram snabbt när vandrar det som folk kallar för trailskor idag är oftast det som förut hette Approach skor det vill säga nån slags mjukisvariant av vandringskänga kombinerat med gympadoja och det är det sent en striktskilt från skor som man faktiskt använder vid terränglöpning

 

[-Fredrik-]

Alltså jag springer i terräng cirka 50 km på de flesta loppen och det är en helt annan belastning på fötterna än vandring med packning. Jag har inget som helst behov av att ta mig fram snabbt när vandrar det som folk kallar för trailskor idag är oftast det som förut hette Approach skor det vill säga nån slags mjukisvariant av vandringskänga kombinerat med gympadoja och det är det sent en striktskilt från skor som man faktiskt använder vid terränglöpning

Och det jag har försökt säga är att jag och en hel del andra faktiskt går fjällturer i skor som du och andra använder för terränglöpning. T.ex VJ Irock, inov8 212, lätta innova och salomonskor etc och lite mer uppbyggda skor som VJ MAXx, VJ extreme är ännu mer vanligt. Detta är inga mjukisvarianter av vandringskängor utan i första hand löparskor och de lättaste har inte speciellt mycket dämpning.

Ja, det är säkert en bra ide att specifisera vilken typ av trail skor folk menar då det är rätt stor skillnad på det som tidigare var rena terrängskor och de väldigt mycket mer uppbygda terrängskorna som är vanligt idag. Approach skor tycker jag är ännu ett steg upp.

 

[Totteman]

Kängor föredrar jag, med stöd för vristen. Kängor har ofta bra sula så att man inte känner stenarna man trampar på. Om de är halvhöga, behöver absolut inte vara höga, så har man bra stöd om man skulle trampa snett. Framförallt så funkar kängorna superbra om jag har en ryggsäck som väger en del. Jag blir stadig som en klippa mot marken. Risken att stuka foten är ganska liten pga kängan.

Jag märer att det är ett "stort intresse" för lättvikt och att man kanske inte alltid har med alla aspekter i valet mellan lätt och något tyngre. Det tyngre kan vara bättre. Jag säger inte att det alltid är det. Det viktigaste för mig är att jag får den funktion jag har tänkt mig. Är prylen dessutom lätt är det bra. Då kanske det är plånboken som avgör vad jag köper.

 

[joanna]

Tänk så olika det kan vara. Jag är betydligt stadigare och säkrare på foten i lätta, tajta skor med mjuka, tunna sulor utan uppbyggnad, "drop" eller dämpning, än tvärtom. Jag får bättre "markkontakt" och balans, proprioceptionen kickar igång, och skulle jag ändå trampa lite snett, så blir vridmomentet så mycket mindre än med en hög och styv sula.
Men detta är en gammal diskussion... och våra fötter och kroppar är som sagt alla olika.

 

[Datpsu]

Alla tycker olika om skor.
Fördelen med kängor är skydd.
Har man slagit i fotknölen, så vet man

 

[bjornbuse]

Alla tycker olika om skor.
Fördelen med kängor är skydd.
Har man slagit i fotknölen, så vet man

Helt klart! Jag gjorde ett försök och körde salomon x-ultra 4 mid gore-tex i sommar, gick helt okej, kompletterade med sealskinz strumpor när det var kallt och Hans härjade.
MEN dom är ju sopslut nu, helt uppnötta.
SÅ dom där 5 tusen för kängor känns plötsligt väldigt billigt kontra att nöta slut på ett par per år a 2000kr

 

[sparcy]

Hej!
Bor sedan några år tillbaka på en fjällsida och går och springer många timmar i veckan året runt (snöskor på vintern) ovan trädgränsen, oftast med minimal säkerhetspackning och tycker att den gamla devisen "kläder efter väder" är något som slår det mesta! Jag har inte gått i gummistövlar på många år men i år är de välslitna efter allt regnande. Trailskor förstås alltid när man springer men även att vandra i när det är sommar och varmt. Nu skulle det aldrig falla mig att vandra i dem, frostnätter men inte frusen mark gör det hela blött och sk*tkallt knappt man klarar sig i gummistövlar med raggsockor... rejäla kängor är helt enkelt bra här och nu!
Blir förstås nån längre tur emellanåt med packning och desto mer packning eller tuffare led upp/ner så klarar jag mina knä och fotleder bättre med kängor.
Tror alltså inte att ett par universiella skodon är bäst på allt oavsett typ av vandring eller vandringssäsong

 

[OddManOut]

I think like Thure. It is very individual.
Personally, I have opted out of boots over trail shoes for the past 4-5 years. I simply find it more convenient in many ways. I think the extra support that boots are supposed to give just inhibits the movement of the ankle and I feel like I've had stiletto surgery. I think the difference is especially big when you have to pass stony fields. With trail shoes I can trip on the stones, but with boots it feels like an uncertain balance.

Of course, you often get your feet wet in trail shoes, and that certainly hurts you a lot. After a bet, I feel cold (often a nice feeling if you otherwise feel warm) for a minute. The wet feeling disappears in a few minutes as my own heat begins to drive out the moisture.
I must be endowed with strange feet because I never manage to get chafing.

For me, shoes with GoreTex shoes go away. I think they have been annoyingly difficult to get dry. Regardless, you get wet in the shoe because there is a big hole where you put your foot. Then I prefer thin, durable mesh fabrics that bind minimal water and dry quickly.

I do not think you have strange feet. Your post describes my experience perfectly. One thing I do is to wash and dry my feet every day and then rub them with a salve (thick, non water soluble ointment). It feels wonderful, provides lubrication to prevent blisters and helps keep water out of you skin.

 

[avslutat_medlemskap_20-11-23]

Helt klart! Jag gjorde ett försök och körde salomon x-ultra 4 mid gore-tex i sommar, gick helt okej, kompletterade med sealskinz strumpor när det var kallt och Hans härjade.
MEN dom är ju sopslut nu, helt uppnötta.
SÅ dom där 5 tusen för kängor känns plötsligt väldigt billigt kontra att nöta slut på ett par per år a 2000kr

Jag hade mina vanliga låga flera år, inte så många fjällturer, men ett par stycken iaf. Slängde de efter kanske 5 år, då de inte höll vattnet ute längre.

Sealskinz däremot är jag inte så imponerad av. Känns som man lika gärna kan ta plastpåsar, för man blir lika blöt av svett.