Hur kliver man i en kajak med mindre/liten öppning??

Re: Barlast

Memme; sa:
Knatte, har Du tillräckligt med barlast? Då blir kajaken mindre rank. Om jag inte har packning använder jag 8 liter vatten i saftdunkar som sänker tyngdpunkten, men jag tror att jag skall testa att ha ännu mer. En annan fråga är hur sjöegenskaperna hos en kajak förändras om man har det mesta av barlasten förut eller akterut.

Detta var min första provfärd med kajaken och den var helt olastad. Ifall jag inte blir betydligt säkrare på i/urstigning i framtiden, så kommer säkert barlasten fram.
Kajaken är rundbottnad. Detta ger ju livliga egenskaper när man väl börja paddla, men vägen dit var lite svår sist..
 
Entré du Strmbrg,

Hej!

Jag har nu i någon månad övat på diverse moment i kajak.

Jag köpte en Point 65N med förlängd sittbrunn. Detta för att jag inte skulle få för mycket problem som nybörjare. (Minns inte beteckningen, men det är flat botten å pilsnerlucka på'n.)

Bland det första jag gjorde (medans båten låg hemma och väntade) var att naja fast två nylonhakar på paddeln.
Detta för att enkelt kunna fästa paddeln i däckslinorna vid behov.

Att komma i:
Nåväl, första entrén försökte jag utföra enligt böckerna: Ena foten rakt framför den andra exakt i mitten, en hand i sargen och den andra på bryggan.
Sen "bara" att glida ner...
Visst, det funkade, men jag insåg snart att det fungerade bättre med fötterna bredvid varandra!

Att äfven komma ur:
Det kändes dock bökigare att komma ur!
Man skall tydligen ta sej upp på samma sätt, fast (lämpligen) i omvänd ordning.
Att hålla i framkant på sargen och häva sej framåt/uppåt funkade inte alls!
Däremot gick det bättre om jag höll båda händerna i/på bryggan! Då kvarstår "bara" att hela tiden hålla korpus enormus sålunda, att tyngdpunkten befinner sej mitt i kajaken, ända tills man kan betrakta greppet säkert förankrat i terra firma!

För att få bättre färdighet i den här fina och viktiga i/ur-biten, så brukar jag lägga till ganska ofta när jag är ute och "slöpaddlar".

Det är lite som att lära sej cykla detta!
Nu, efter någon månad, så har jag fått en såpass avslappnad balans, att jag inte längre spänner mej, vare sej vid paddling i vågor, pauser utan stöd eller vid u/ur-biten.

Jag tror att en stor del av tekniken (oavsett vilken) just handlar om det mentala och att man inte spänner sej!

Strmbrg,
 

Lästips

Vinn skor och startplatser till Merrell Göteborg Trailrun för två!

Delta i Göteborgs stora trailfest den 6 september! Nu har du chansen att vinna både startplatser och nya MTL ADAPT från Merrell åt dig och en vän.

Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken

STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.

Prisade prylar: här är vinnarna av Scandinavian Outdoor Award

Bland de vinnande produkterna finns bland annat en slittålig lättviktsryggsäck och en designklassiker i rostfritt stål.

Tänk säkert i Sarek – fjällräddarens bästa råd

Sareks vackra natur lockar många. Men här är civilisationen långt borta. Utsidan har frågat fjällräddaren Mikael Oja om råd för en säker Sarektur.

Guest

Gäst
Nu kommer mitt svar väldigt sent...men kan ändå vara på plats att delge. Jag har en rundkölad Point 65 med en mindre sittbrunnsöppning. Jag gör nästintill precis så som Kalle Esbo beskrev tidigare i denna tråd.

Vid istigning från en strand där man inte har någonting att hålla sig i så ställer jag mig sidan om kajaken. Därefter sätter jag i ena foten/benet och sätter mig på sittbrunnskanten. Medan jag håller emot med min vänsterarm mot bortre sittbrunnskanten (för att skapa jämvikt) så glider jag ned i kajaken så att jag nu sitter i sittbrunnen. Jag alltså i detta läget i sittbrunnen med det ena benet utsträckt under däck och det andra dinglandes över ena sargkanten. Sedan är det "bara" att hålla lite balans och lyfta in det andra benet i sittbrunnen.

Metoden är betydligt lättare än att först försöka sätta sig på akterdäck för att sedan glida ned i kajaken. Den metod jag beskrev gör att man har en lägre tyngdpunkt, vilket gör att balansen bli mycket bättre.

När man sedan ska ur kajaken går det faktiskt ännu lättare. Vid en grund strand så lyfter man ut ena benet över däck och liksom tippar kajaken lite så det utlyfta benet kan ta mark. Därefter är det bara till att kliva ur kajaken. Smidigt som sjutton och det krävs inte mycket balans för att utföra det. Har man riktigt liten sittbrunn så kan det bli problem. Min sittbrunn är 74 cm lång/kort..och det är precis som Kalle Esbo nämnde inte med mycket marginal metoden går att utföra. Men det fungerar..och då betydligt smidigare än med klassiska metoder trots att jag faktiskt är vig som ett spett!


/Jonas
 
Varför krångla?

Uppriktigt talat har jag lite svårt att förstå varför inte tekniken att ta stöd med paddeln (som Anderas S beskriver i ett föregående inlägg) blir allmänt accepterad. Den krävs när man har liten sittbrunn men fungerar ju på alla kajaker oavsett sittbrunn, och det kvittar också om kajaken är rank eller mindre rank.

Alltså, ställ dig bredvid sittbrunnen (eller grensle, om det är en grund botten). Lägg paddeln bakom dig, utskjuten åt ena sidan. Greppa med en hand om sittbrunnssargen bakom dig och om paddelskaftet. Sätt dig på din egen hand och paddeln, samtidigt som den andra handen lägger vikt på den utskjutande paddeln och tar stöd mot botten/stenen/den låga bryggan.

Behåll vikten (du kan luta dig rejält, var inte blyg!)på handen ute på paddeln, medan du sätter dina fötter i sittbrunnen och glider ner med raka ben. Behåll vikten där ute på paddeln ända till din rumpa är väl förenad med sitsen. Klart!

Kliva ur: Samma manöver fast baklänges. Lägg paddeln bakom dig, ta stöd mot botten/sten/låg brygga, greppa om sittbrunnssarg och paddel, sätt dig upp på den hand som håller om sargen, gå ur.

Vi har på Orust Kajak lärt ut den här metoden till hyrkunder och kursdeltagare i sju år, utan att en enda, säger inte en enda, av dem brutit sönder en paddel. Det torde avfärda farhågorna om att paddlarna inte skulle tåla belastningen.

Självklart finns det paddlar som är känsligare än andra. För mig egen del skulle jag inte drömma om att använda en paddel som inte tål denna belastning - för då tål den inte flottöruppgång heller.

mvh,
Jens
 

Guest

Gäst
Just det!..Varför krångla!?

Jag tyckte det var krångligare att använda paddeln och eventuellt riskera att den gick itu..eller att man skaver sönder den mot stenar och dyligt. Därför valde jag att göra på ett för mig mycket smidigare sätt..

Men det kan hända att det med träning går smidigt med paddeln också. Men jag förstår inte varför man ska träna in en teknik om man upplever att en annan fungerar utmärkt..? Okej..det är inte dumt att kunna så många metoder som möjligt..men det är ju inte direkt nödvändigt.

Varför måste sedan allting vara allmänt accepterat? Är det inte bättre att paddlare själva får avgöra vad som känns bäst för de? De flesta som är intresserade av att veta hur man stiger i och ur en kajak är säkert medvetna om de metoder som anses vara allmänna..men har inte lyckats klara ut det ändå. Genom att visa att det finns andra sätt man kan lösa problemet med i- och urstigningar finns det därför en möjlighet att hjälpa till. Att hänvisa till en metod som paddlaren redan (troligen) har försökt med är som jag ser det inte mycket till hjälp.

"Paddelmetoden" fungerar säkert bra för de flesta..annars skulle den inte vara så allmängiltig som den är. Men för mig fungerar metoden som jag beskrev utmärkt. Jag behövde ingen träning för att någorlunda smidigt ta mig i och ur kajaken. Så du får då ge mig ett skäl till varför jag måste använda mig av den metod ni lär ut på Orust. Är det bara för att den anses allmängiltigt?

Men jag ska testa "paddelmetoden" mer ordentligt imorgon. Det är möjligt att den fungerar fint efter lite övning. Men eftersom man sitter uppe på däck och inte i sittbrunnen (som i den metod jag beskrev) när man ska lyfta in benen så kommer tyngdpunkten högre upp. Det måste i sin tur betyda sämre balans. Det är ju därför man är tvungen att använda sig av paddeln för att stötta sig med, eller hur!?

Synd att jag inte under kajaksymposiet på Orust tog några lektioner i metoden ni lär ut. Fast då hade jag haft en erfarenhet mindre nu eftersom jag aldrig hade brytt mig om att testa andra sätt för i- och urstigning..


/Jonas


[Ändrat av forstheim 2002-08-29 kl 21:59]
 
Ja, varför krångla till det i onödan?

Det är så mycket i tillvaron som krånglar i "nödan" i alla fall! :)
När jag var och kollade efter en kajak, så ansåg jag att det bara fanns fördelar med en lite långre sittbrunn!
Det där med att man skulle få bättre kontakt med båten med en kortare sittbrunn tyckte jag verkade fel, faktiskt.
Alldenstund min båt har nyckelhålsbrunn, så gör det mej ingenting att brunnen är lite längre! Det är ju inte mitt under däcket jag spänner upp knäna!!
Men har man korta ben når man nog inte fram i min båt, förvisso.
Min brunn är såpass lång att jag kan få upp knäna och nätt och jämt "plocka ut" fötterna ur den.

Vore intressant att läsa om andra synpunkter på detta med sittbrunnsstorleken!

Strmbrg,
 
Funkar det, är det bra

Jonas, det var inte meningen att skriva dig på näsan... Självklart är en metod som fungerar för dig en bra metod.

Träffas vi, ska jag gärna visa dig hur vi gör och hur bra det fungerar även under försvårande omständigheter, som t.ex. sjögång.

mvh,
Jens
 
Jag kan bara hålla med Jens.Jag har använt teckniken många gånger på min gamla kajak med liten sitt brunn(58-38)och det funkar kanon
/Robert
 

Guest

Gäst
Det är lugnt Jens!

Metoden du beskrev är som sagt säkert förträfflig med lite övning. Innan vi träffas (om vi nu skulle råka göra det) så har jag nog redan övat in "paddelmetoden" så att den sitter som handen i handske.. :)

Det jag ville ha sagt med mitt förra inlägg var att det inte finns ETT absolut sätt för i- och urklivningar. Istället bör man känna efter vad som passar just mig som paddlare bäst. Inte bara göra som alla andra gör för att lösa ett problem. Dock är det bra att kanske börja med att prova en allmänt accepterad metod eftersom den bevisligen fungerar för många. Men upptäcker man då att det inte känns riktigt bra tycker jag att man kan försöka "gå sina egna vägar" och försöka finna den metod som man upplever är enklast och fungerar bäst för en själv.

Jens, prova gärna metoden för i- och urklivning som jag beskrev. Kanske du finner att den passar dig ännu bättre och att du då vill konvertera över till den... :)


/Jonas
 
Paddelfäste för stabilitet

Ni skriver att man kan pula in paddeln under linorna, eller spänna fast den under sargen.

Man kan även montera två nylonkarbiner på skaftet och häkta fast dessa i däckslinorna bakom sittbrunnen.
Paddeln sitter stadigt och man slipper hålla i den.

Mvh
Strmbrg,
 
Orion

Hej!

Jag har köpt en begagnad P&H Orion LC på Blocket eftersom den var billig samt enligt annonsen hade större sittbrunnsöppning. Har nu kollat upp det och den har föjande mått: 40 x 74.
Är det stort eller litet? Jag är 182 och väger 97kg, nybörjare och är stel som ett kassaskåp. Har bara hunnit paddla den 2 ggr och har haft svårt att komma i och ur den båda gångerna.
Han som jag köpte den av hade aldrig vält med den, jag välte efter 20 sekunder :)

Intressant med tipsen. Antar att det är så här ni menar att man ska stiga i?

http://www.youtube.com/watch?v=dz3ZfraFT_g

Oj då! ser att detta är en väldigt gammal tråd. Hoppas någon svarar iallafall.

Här är en av paddlingsrutterna jag gjort
http://www.funbeat.se/tracks/index.aspx?RouteID=937429
 
Jag tror nog det beror på kroppskonstitution, fysisk status och vana som avgör vad man bör välja. Jag valde bort min Necky havskajak just bara för att jag inte har en chans att ta mig upp ute på öppet vatten om oturen skulle vara framme. Istället blev det en Hobie sit-on-top som jag med lätthet äntrar från vattnet om jag skulle känna för att bada och jag ångrar inte valet en minut och skulle jag välja nåt igen så blev det en likadan. "Safety first" finns det ju något som heter.
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips