Havsöring - utrustning och teknik

Köpte lite flugor nyligen.

Annars har det inte blivit något direkt fiskat det senaste. Men en del pass med flygspö men utan krok. Kastandet går ganska bra numera och jag var på kurs hos Tellis i lördags.

Flugfisket har tagit rätt mycket fart trots att jag inte hunnit göra många seriösa pass. Tre spön och ett gäng linor har det redan hunnit bli.
 

Bilagor

  • 4E618613-4B04-406F-BD92-DF05107367F3.jpeg
    4E618613-4B04-406F-BD92-DF05107367F3.jpeg
    118.6 KB · Visningar: 149
Den här väskan känns bra. Allt jag behöver när jag flugfiskar. Kan fästa den utan på ryggsäcken som har dåligt med organisation. På vadarna som är tanken eller på något snöre.
 

Bilagor

  • ABD55728-7AFD-41E6-A445-7C9BE4359472.jpeg
    ABD55728-7AFD-41E6-A445-7C9BE4359472.jpeg
    407.5 KB · Visningar: 138
  • 278659A3-91F6-4489-A290-E0F0E1632EE7.jpeg
    278659A3-91F6-4489-A290-E0F0E1632EE7.jpeg
    271.1 KB · Visningar: 147

Lästips

Helgelandskusten – Tio äventyr längs Norges dolda pärla

Helgelandskusten räknas till världens främsta destinationer för havskajak. Här är tio höjdpunkter för dig som vill utforska den norska kustskatten.

Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro

Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...

Månadens fråga: Värmebölja under vandringen - hur gör du?

Hur tänker du om höga temperaturer väntar under din planerade långtur: genomför vandringen, planerar om – eller ställer in?

Paddla i sommar: Tips och inspiration från Utsidans medlemmar

Utsidans redaktion tipsar om fem bloggar och forumtrådar som får oss att längta efter att färdas fram på vattenytan.
Den här väskan känns bra. Allt jag behöver när jag flugfiskar. Kan fästa den utan på ryggsäcken som har dåligt med organisation. På vadarna som är tanken eller på något snöre.
Minimala väskor är bra för rörligt fiske. Jag har en midjevariant från Rapala men mest använder jag min väst (en jaktväst från Decathlon i grovt bomullstyg? som har fler fickor än vad jag behöver.
 
Minimala väskor är bra för rörligt fiske. Jag har en midjevariant från Rapala men mest använder jag min väst (en jaktväst från Decathlon i grovt bomullstyg? som har fler fickor än vad jag behöver.
Den här lilla väskan spänner jag fast på min ryggsäck för att ha tillgång till det jag använder mest. Eller på hängslena på vadarna eller i ett snöre kring halsen.

Decathlon har många fina saker.
 
Det har blivit lite fiske under maj men det har varit trögt. Mycket ledig tid har gått åt att pyssla hemma men nu börjar saker falla på plats så nu ska det bli mer tid över.
Fick lite rapport ifrån helgen och havsöringen verkar ha vaknat till liv igen.
 
Vilken betydelse (om någon) har storleken på betet när man fiskar havsöring? Nu menar jag inte vikten utan betets dimensioner, främst dess längd. Att stora havsöringar kan tas på fluga talar ju starkt för att stora bete inte är nödvändiga, men finns det någon optimal storlek? Strömmingsätande fisk borde ju, rimligen, vara präglad på något större (än en typisk fluga) beten och även tobis är ju rätt långa.

Har forumets öringjägare några synpunkter/erfarenheter att bidra med?
 
Dom största öringarna har jag fått på beten mellan 5-7,5 cm i storlek.
Jag har också fått fisk som haft samma storlek som betet mer eller mindre. Men då kanske det rört sig om något revirhävdande? Eller att dom inte vet hur små dom är.

Dom stora fiskarna har de gånger dom haft något i magen ofta haft större fiskar än mitt bete i magen, men några gånger mindre också.

En tanke som dök upp när jag såg frågan om storlek på bete var att en sak som gjort dessa mindre beten mer framgångsrika än mina större beten är att dom helt fått plats i munnen på fisken och därmed gett större sannolikhet att kroka fisken.
 
Min generella teori är att man fångar mest fisk på de beten man använder mest. Vid kustfiske efter havsöring brukas mest kompakta (=små) drag då man ju vill ha lättkastade beten. Med de lätta spön (-20 g) som används till västkustfisket landar man då på drag i den storlek Ahvenet anger medan man på ostkusten oftast använder snäppet grövre (-30 g) spön och då gärna något större beten. Nu kan det förstås vara så att dessa betesstorlekar sammanfaller med fiskens preferenser men det vore i så fall en ren tillfällighet, Eller så har storleken ingen betydelse.
 
Min generella teori är att man fångar mest fisk på de beten man använder mest. Vid kustfiske efter havsöring brukas mest kompakta (=små) drag då man ju vill ha lättkastade beten. Med de lätta spön (-20 g) som används till västkustfisket landar man då på drag i den storlek Ahvenet anger medan man på ostkusten oftast använder snäppet grövre (-30 g) spön och då gärna något större beten. Nu kan det förstås vara så att dessa betesstorlekar sammanfaller med fiskens preferenser men det vore i så fall en ren tillfällighet, Eller så har storleken ingen betydelse.
Ja betet som oftast sitter på är ju det som kommer fånga mest och troligtvis störst fisk.

Kom att tänka på det här inlägget nu:https://www.utsidan.se/forum/threads/har-nagon-provat-att-meta-havsoering.40851/post-273592
 
Hastighet på betet är något jag funderar en del på. Speciellt sedan flugfiske kom in i bilden.

Jag kan börja med tankar kring hastighet vid spinnfiske. Förra säsongen fiskade jag mestadels med två rullar. En Daiwa i storlek 2500 och en Daiwa i storlek C3000 med hög utväxling.
Där upplevde jag att jag fick mer fisk med den långsammare rullen. Även att det vissa gånger hjälpte att sakta ner ordentligt med den snabba rullen.
Jag har heller inte upplevt att en liten rulle i storlek 2000 skulle vara för långsam.

Det finns dock en till skillnad mellan rullarna som kan ha påverkat. Med högutväxlade rullen så blir det svårare att fiska djupare. Så fort det blir lite mer motstånd i vattnet så blir den tråkigare att fiska med. Trögare att veva in och det börjar låta lite om rullen. Ett fenomen jag upplevt på två olika högutväxlade.
 
Att en rulle, allt annat lika, kräver mer kraft att veva runt ju högre utväxlingen är beror på fysiska/mekaniska lagar vi fick lära oss i skolan (även om jag glömt detaljerna). Min uppfattning är att dagens rullar generellt har för hög utväxling för vårt nordiska fiske men här, liksom när det handlar om antal kullager och annat man kan sätta siffror på förvandlas (?) vi konsumenter till lättlurade idioter.

Jag lärde mig fiska med rullar som hade utväxling runt 3:1 och att med dessa få mina drag att gå lagom fort i alla fiskesituationer. Ännu idag tycker jag att det känns knepigt att använda rullar med högre utväxling (eftersom man för det mesta måste veva så onaturligt långsamt).

Visst kan havsöringen, om den måste, simma ikapp ett snabbt byte men det kostar energi och åtminstone de flesta bytesfiskar jag ser står mer eller mindre stilla i vattnet om inget skrämmer dem. Små kräftdjur och ammat rör sig också långsamt eller inte alls. Mete med räka, som bara hänger där under flötet, lockar ofta öringen till hugg.
 
Att en rulle, allt annat lika, kräver mer kraft att veva runt ju högre utväxlingen är beror på fysiska/mekaniska lagar vi fick lära oss i skolan (även om jag glömt detaljerna). Min uppfattning är att dagens rullar generellt har för hög utväxling för vårt nordiska fiske men här, liksom när det handlar om antal kullager och annat man kan sätta siffror på förvandlas (?) vi konsumenter till lättlurade idioter.

Jag lärde mig fiska med rullar som hade utväxling runt 3:1 och att med dessa få mina drag att gå lagom fort i alla fiskesituationer. Ännu idag tycker jag att det känns knepigt att använda rullar med högre utväxling (eftersom man för det mesta måste veva så onaturligt långsamt).

Visst kan havsöringen, om den måste, simma ikapp ett snabbt byte men det kostar energi och åtminstone de flesta bytesfiskar jag ser står mer eller mindre stilla i vattnet om inget skrämmer dem. Små kräftdjur och ammat rör sig också långsamt eller inte alls. Mete med räka, som bara hänger där under flötet, lockar ofta öringen till hugg.
Fler kullager, lägre vikt, högre brottstyrka och kraftigare broms ska alla ha utan att veta varför. Gällande broms så tror jag det är få tillfälle man behöver mer än ett kilogram i motstånd där. I Sverige. Men se råkar jag heller aldrig ut för att fisken slutet av linan för mig.

Utväxling, eller mer exakt, hur snabbt rullen tar in linan tror jag många gånger är för hög. Ett tillfälle jag kan tänka mig att lite högre fart kan vara nödvändig är i strömmande vatten. Men då bör normal hastighet om 75 cm/varv räcka i de flesta fall.

Men åter tillbaks till havsöring och hastighet. Ett bete som fungerade väldigt bra förra säsongen, ett vanligt skeddrag, noterade jag idag att det gör lite mer motstånd i vattnet vilket gjorde att jag fiskade hem det lite långsammare än många andra beten.
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips