Döv eller nedsatt hörsel?

Hej
Har förstått att här finns en del döva eller med nedsatt hörsel. Själv tillhör jag den gruppen. Skulle vara roligt att veta om det medför några extra problem när ni är ute och äventyrar, och i så fall hur löser ni det då?

Problemet för egen del är väl som störst när man träffar någon liksinnad där ute i busken och inte kan kommunicera. Är själv dålig på att läsa på läppar och hörapparaten fungerar inte att ha på sig utomhus då det låter som en mindre orkan så fort det blåser lite. Att gå någon kurs är också snudd på omöjligt om man inte har egen (privat) instruktör. Sen saknar jag fågelsången, porlande vatten, eldens knastrande och alla de andra ljuden som hör till naturen.

Ända fördelen är kanske att jag slipper alla trafik- och/eller motorljud när jag är i närheten av vägar eller skogsarbetsplatser, och när är man inte det om man som i mitt fall håller sig mest i södra sverige.

Hur är det med er andra?

/g
 

Lästips

Vinn skor och startplatser till Merrell Göteborg Trailrun för två!

Delta i Göteborgs stora trailfest den 6 september! Nu har du chansen att vinna både startplatser och nya MTL ADAPT från Merrell åt dig och en vän.

Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken

STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.

Prisade prylar: här är vinnarna av Scandinavian Outdoor Award

Bland de vinnande produkterna finns bland annat en slittålig lättviktsryggsäck och en designklassiker i rostfritt stål.

Tänk säkert i Sarek – fjällräddarens bästa råd

Sareks vackra natur lockar många. Men här är civilisationen långt borta. Utsidan har frågat fjällräddaren Mikael Oja om råd för en säker Sarektur.
Håkan K; sa:
Min fru menar att jag hör vad hon säger åt mig, men det tjatet brukar jag inte lyssna på :)

Har du mailat Nermander?

/Håkan

Håkan, det är stor skillnad på att lyssna och att höra. Min egen fru säger alltid att jag bara hör det jag själv vill höra när vi pratar.

Nermander dyker nog upp, eller...

/g
 
Vadå? Varför skulle jag dyka upp? :)

Jag upplever inte direkt några problem, förutom kommunikationsbiten. Det handlar ju inte bara om att man har svårt att förstå folk, ofta uppmärksammar man ju inte heller att de säger nåt och riskerar att upplevas som en "dryg jävel" som inte svarar på tilltal. Fast det problemet finns ju även i vardagen.

Att inte kunna använda kommunikationsradio saknar jag (jag är radioamatör men sen jag blev av med hörseln har jag inte direkt varit aktiv....). Med mobilen kan man ju alltid skicka SMS.

Att inte behöva öronproppar är trevligt, nackdelen är ju att man inte vaknar av alarmet på en vanlig arbandsklocka. Men jag kör med mobilen hängande runt halsen (Nokia 5210 i vibratorläge) eller ibland den lilla vibratorväckarklocka som finns på Clas O (liten svart sak med clips, går på ett R03).

Slippa trafikbruset är som sagt var en stor fördel. Jag kan slå läger 30 meter från motorvägen och bara jag vänder ryggen till så märker jag den inte:) (Ok, vibrationerna från stora bilar känner man kanske.)

Men man märker ju heller inte om någon kommer gåenda bakom, oavsett hur mycket de prasslar och knäcker kvistar. Det kan kännas lite obehagligt ibland tycker jag, särskilt när man är ensam ute. Ligga inne i ett tält och inte höra vad som finns utanför är inte bra om man är mörkrädd... Särskilt inte om man ser en massa mystiska skuggor.

Problemet med kurser känner jag igen. Jag kan ju visserligen teckenspråk hyffsat (har pluggat med tolk) men ska man ha tolk för såna kurser måste man (såvitt jag vet) betala själv och det kan bli rätt dyrt... (tolkarna är alltid två som turas om)
 
Hej Peter, att du skulle dyka upp i denna tråden var väl inte en alltför vild gissning :)
Du har ju varit ganska flitig här på utsidan, och dessutom har jag förstått efter läsning av din rapport från prylträffen att även du har problem med hörseln. Tycker det är tufft av dej att våga dra igång något sådant i ditt läge, synd att det tydligen inte blev större uppslutning än det blev. Själv upplever jag möten med andra som mer och mer jobbiga, kanske just av den anledningen du själv anger: att upplevas som en ”dryg jävel”.

Har aldrig lärt mej teckenspråk (blir nästa projekt) eftersom jag fortfarande har ”ledhörsel” men den håller på att avta mer och mer. Det innebär ju alltid problem vid möte med andra. Det är inte alltid det går att undvika, och visst är det kul att byta åsikter med liksinnade. Och bästa sättet att lära sej känna trakten och framförallt dess historia är många gånger genom möten med lokalbefolkning som man springer på inne i skogen eller på annat ställe. Då är det inte det första man säger: hej jag har nersatt hörsel så du får prata högt! Utan då går man kanske närmar och uppfattas som påträngande och lite skum typ. Det blir lätt missuppfattningar, särskilt om personen är av motsatta könet.

Även det du skriver om att inte märka när någon kommer bakifrån är obehagligt. Men jag har aldrig varit rädd för att vara ute själv. Inte ens under jakttider. Jag kan höra när det smäller om det är någotsådär i närheten. Problemet är att lokalisera varifrån det kom. Men det har alltid löst sig genom att vara extra försiktig vid sådana tillfällen.

Det är också ständigt problem när man själv ska smyga. Tycker det är roligt att plåta- och även spana på djur. Men det är mer regel än undantag att man skrämmer bort bytet genom att trampa på kvistar, prassla med jackan eller föra annat väsen som man inte själv hör.

Man borde kanske kolla upp det där med ersättning vid hjälp av tolk eller annat privat lärare när man deltar i någon kurs eller annat aktivitet. Kanske är det någon annan som känner till något? Här borde ju vara fler med samma problem.

/g
 
Jag blev av med hörseln plötsligt (hjärnhinneinflammation) och blev det ju rätt naturligt att man kom ihåg med en massa rehabilitering och sånt.

Jag är helt beroende av att läsa på läpparna (sanning med modifikation, jag KAN uppfatta enstaka ord med hörsel, alltså ett ord i en mening, men då beror det inte direkt på att jag hör själva ordet utan att jag kan gissa rätt).

Med bara hörseln uppfattar jag (diskrimination kallas det om jag förstått saken rätt) mindre än 10% även om jag för ljudet förstärkt så mycket jag vill.

Nivåmässigt har jag inte så kraftig nedsättning, det ligger mellan 65 och 75 dB. Men då skadan sitter på hörselnerven så är ljudet "förstört" på andra sätt.

Ett av de första minnena jag har av hur jag märkte det var när jag på skoj provade på pianot hemma. Ungefär en meter av klaviaturen låter exakt likadant. Jag kan alltså höra att det låter, men hör ingen som helst skillnad på tonerna. De låter exakt likadant.

Jag har också problemet att jag är ganska bra på att läsa på läpparna och har dessutom talet i behåll. Så ofta verkar jag vara hörande (jag beter mig ju också väldigt ofta som hörande eftersom jag var hörande i över 20 års tid innan jag blev döv).
 
Angående frågan om rätt till tolk vid kurser och liknande hittade jag detta om Hälso- och sjukvårdslagen på HRF:s hemsida.

Hälso- och sjukvårdslagen (§ 3 b) från 1994 säger att landtinget ska erbjuda dem som är bosatta inom landstinget tolktjänst för vardagstolkning för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade.

Begreppet vardagstolkning avser tolk vid:
läkar- och tandläkarbesök
kontakter med myndigheter
olika ärenden till affär, apotek, bibliotek osv.
fackliga möten och information på arbetsplatsen
dop, konfirmation, vigsel och begravning
fritidsaktiviteter
rekreation
föreningsliv
grundläggande tolktjänst i arbetslivet (20 tim/månad)

Annan tolkning som förekommer är tolk i utbildning inklusive kommunal vuxenutbildning.

Tolkcentralerna i Sverige tillhandahåller teckenspråkstolkar, dövblindtolkar och vuxendövtolkar.
Verksamheten samordnar tolkuppdrag med anlitande av fast anställda tolkar, men också arvoderade tolkar och entreprenörer. Tolkservice är kostnadsfri!


Eftersom det gäller både fritidsaktiviteter och rekreation så du borde ha rätt till kostnadsfri hjälp av tolk. Vet inte vem det är du ska vända dig till, men det vet säkert du. Själv har jag ingen nytta av detta, som jag nämnt innan kan jag inte teckenspråk än. Är född med nedsatt hörsel men klarade mig hjälpligt utan hjäpmedel under skoltiden. Men den håller på att försvinna mer och mer, särskilt nu under sista åren. Då måste det vara värre att förlora den på en gång. Kan tänka mig att det tog lång tid innan du accepterade ditt handikapp (om du nu har gjort det, men det verkar så).
 
Tyngre..

Jag har själv en rätt ordentlig hörselnedsättning efter en dykarolycka. Jag känner att jag inte skulle klara mig utan hörapparater. Har ställt till det rätt ordentligt för hörcentralen, men till slut hittade de hörapparater som passar mig. Problemet som jag har är att nästan alla hörapparater verkar vara tillverkade för "gamlingar" som sitter hemma och tittar på tv. Jag fick byta ut min 2-3 ggr/år för att de slutade att fungera.

Jag ensamvandrar en hel del. Mitt "problem" är att jag måste ha med mig en massa extra saker för att ta hand om mina öran (örondroppar, topps, öronskölj, fetvadd mm.mm) och saker för att hålla mina hörapparater i fungerande skick (batterier, filter, avfuktare mm). Jag har också en rätt högljudd tinitus som gör att jag aldrig får det riktigt tyst, men konstigt nog så besvärar den inte mig när jag är ute på fjället eller långt inne i skogen.

Jag fick vänta i närmare 5 år på att få mina hörapparater (vårdkö) så jag har väldigt stor förståelse för er med kraftig hörselnedsättning och som inte kan få hjälp med hörapparater. För visst uppfatas man som en "dryg", "arrogant" och ibland som en "idiot" bara för att man inte hör eller hör fel.

Jag kommer ihåg när jag hade fått mina hörapparater och promenerade i skogen med min flickvän. Att hon inte blev galen på mig? "Lyssna! Fåglar!" eller "Hörde du? Kvisten knäcktes när jag klev på den!" Att kunna höra varenda steg som man tog på en grusgång! Jag var nästan i tårar i en veckas tid.

Nu har jag fjärrkontroll till mina hörapparater. Tjötar damen för mycket så sänker jag volymen, eller stänger av dem helt! Nästan som en fjärrkontroll till hennes(s) mun.
 
Problemet med att hitta en bra hörapparat och allt strul på hörcentralen med provningar av olika apparater har jag också gått igenom. Har fortfarande ingen som jag accepterar i alla lägen. Jag har i stort sett stora problem med att bli vän med den. I skogen eller när jag vandrar har jag den alldrig, får in för mycket brus. Det känns också ”friare” utan, men jag förstår din glädje av att höra fågelsång igen.

Fjärrkontrollen har jag aldrig hört talas om, verkar praktisk. Det brukar för min del bli mycket skruvande upp och ner på volymen. Hur fungerar den? Kan man ha den till vilken apparat som helst eller man måste ha en ny som är anpassad för kontrollen?

/g
 
Fjärrkontroll.

Det måste vara speciella hörapparater som har fjärrkontroll som tillbehör. Det finns dels en klocka med inbyggd fjärris (strular tydligen mycket) och dels med en lös "liten" fjärrkontroll.

Jag måste säga att jag tycker att de här hörapparaterna som jag har är det bästa jag någonsin haft (inte perfekta, men utan tvivel de bästa än så länge).

Fabrikanten till de som jag har heter Phonak http://www.phonak.com/consumer/products/accessories/remote.htm

Men de är inte billiga!
 
Jag har lite vänner som har problem med nedsatt hörsel. I de fallen är det väl mer av typen bullerskador och någorlunda åldersrelaterat. Allmänt känner jag dock igen problemet som beskrivs ovan med att den som hör dåligt kan uppfattas som dryg eller dum på nåt vis.
Problemet beror ju förstås på att man misstolkar situationen och tror att personen beter sig på ett visst sätt för att man inte begriper att det är hörseln som är problemet.

Jag tror därför att det ofta kan vara bra om den som hör dåligt, tidigt - närmast preventivt - talar om att hörseln är nedsatt. Inte jätteroligt att inleda med kanske, men jag tror att ytterst få tar ett sådant påpekande på fel sätt och det kan både innebära att den som fått veta detta kan ta lite hänsyn (dvs så länge man kommer ihåg det eller alltså i några minuter... ;) Jag glömmer ständigt att prata tydligt med mina vänner), samt förstå vad problemet är när nåt blir fel.

Tråkigt kanske att att behöva börja med att alltid tala om att man hör dåligt - men ett enkelt sätt att undvika tokiga och onödiga missförstånd.
 
Mezzner; sa:
Jag tror därför att det ofta kan vara bra om den som hör dåligt, tidigt - närmast preventivt - talar om att hörseln är nedsatt... (dvs så länge man kommer ihåg det eller alltså i några minuter... ;)

Du slog verkligen huvudet på spiken! Jag tröttnade själv rätt snart på att tala om det när folk glömde bort det redan efter ett par minuter (medans andra blir nästan löjligt övertydliga, skriver på lappar mm). Det verkar som om folk glömmer otroligt snabbt i och med att det inte syns att man hör dåligt. Kanske skulle man gå omkring med gippsad skalle?
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips