Det gamla Sarek

[Bandersson]

Längst upp till höger i kartan har du antagligen markerat Tjeurastugan. Jag tror mig ha hittat resterna av den, se - Akka - Skarja | Sida 2 | Utsidans forum.

 

[smux]

På den platen som Pielestugan är inritad har vi tältat några gånger precis intill sjöstranden. Vi har noterat lite byggnadsrester på marken men inte så mycket att man kunnat tro att det stått en stuga där. Intressant.

 

[Bandersson]

Bertil Disman gick förbi kåtan vid nedre Sarvesvágge 2009, här finns också ett foto - Sarek i augusti 2009 - Utsidan.

 

[Gamla_Sverige]

Längst upp till höger i kartan har du antagligen markerat Tjeurastugan. Jag tror mig ha hittat resterna av den, se - Akka - Skarja | Sida 2 | Utsidans forum.

Ja, det är den stugan. Kul att vi fick ett namn på den, det finns inte på den topografiska kartan.

Bertil Disman gick förbi kåtan vid nedre Sarvesvágge 2009, här finns också ett foto - Sarek i augusti 2009 - Utsidan.

Fint med bild. Läser i din länkade text att Lantmäteriverket tagit bort kåtan från kartan redan då. Var det bestämt att kåtan skulle bort?

På den plasten som Pielestugan är inritad har vi tältat några gånger precis intill sjöstranden. Vi har noterat lite byggnadsrester på marken men inte så mycket att man kunnat tro att det stått en stuga där. Intressant.

Den försvunna stugan syns på 1963 års flygbild. Den hade då samma namn, Pielastugan. Sedan byggde man en ny 350 m längre österut.

 

[Jeknaffo]

Intressant fråga. När tamrenskötseln startade under tidig medeltid hade man inga båtar. Färdvägarna till sommarlanden gick därför naturligt mellan älvarnas källsjöar och naturliga hinder som biflöden var. Ex.vis Sitoälven och Tarraälven.
Sirkas kunde starta vårrajden i Nautijaur, färdades över Ultevis, norr om Sitoälvens uppströmsdel, Kukkesvagge till Kisoris/ Skuolla/Kutjaure.
Jåkkokaska (namnet betyder "Mellan-jokkarna") kunde starta i Tjåmotis, fortsätta över Kabla, Pårek, Njåtsosvagge till Arasluokta. Utan att behöva korsa Kamajokk. Tuorpon kunde starta i Pollemoive, fortsätta över Parka och söder om Tarraälven till Staloluokta. När man senare fick tillgång till båtar blev ex.vis Sitojaure en naturlig transportväg för Sirkasborna. På östra sidan av Sitoälven upp mot Nänto fanns när jag i min ungdom började fjällvandra på 1970-talet en tydlig stig. Den är nu till stora delar försvunnen men rösen finns fortfarande kvar.
Förr fanns mängder av kåtor för övernattning längs färdvägarna, många byggda av "Lappväsendet". Det som senare skett med den extensiva renskötsels intåg är att man inte längre färdas med rajd. Det är snöskoter och helikopter som används och som verkligen underlättar flytten. Tänk vilken ansträngande resa en vår- och höstflyttning var när man tidigare färdades tillsammans med renarna!

 

[Gamla_Sverige]

Här är en karta med alla gamla stigar i Sarek med omnejd. Stigarna på generalstabskartan är inte tillräckligt noggrant karterade för att bara kunna föras över till en ny detaljerad karta. Det har krävts en hel del tolkningar. Flertalet av de 1106 st brytpunkterna har flyttats manuellt till en plats som känns rimlig. Då har jag undvikit alltför branta partier och försökt att inte korsa höjdkurvor i onödan.

 

[ripjägarn]

I sammanhanget vill jag påminna om Hambergs karta. Den visar inte stigar och färdvägar men visar terrängförhållandena bättre än generalstabskartan. Den var länge den bästa Sarekkartan. Hamberg tog fram kartan efter att ha rest till vintermarknaden i Jokkmokk och träffat tillresta samer. Ortnamnen är skrivna med "svensk" fonetik för att bästa möjliga sätt återge jokkmokkssamernas/lokalbefolkningens sätt att uttala ortnamnen.

 

[tobiasdr]

Jag vet inte, men jag har ofta drömmar om Njoatsosvagge och den numera nedbrända Njåtjosstugan. Det verkar ha varit en tämligen avlägsen plats att behagligt anlända till en stuga på. Lite Unna Räita-vibbar men frodig dalgång istället för brutalt kalfjäll:

Etapp 4

 

[Bandersson]

I sammanhanget vill jag påminna om Hambergs karta. Den visar inte stigar och färdvägar men visar terrängförhållandena bättre än generalstabskartan. Den var länge den bästa Sarekkartan. Hamberg tog fram kartan efter att ha rest till vintermarknaden i Jokkmokk och träffat tillresta samer. Ortnamnen är skrivna med "svensk" fonetik för att bästa möjliga sätt återge jokkmokkssamernas/lokalbefolkningens sätt att uttala ortnamnen.

Här finns kartan som jpg - HambergSarekKarta1922.jpg (2000×2429). Den är fortfarande oöverträffad, titta på teckenförklaringen längst ned till vänster på kartan:

Färgerna bestäms av ”Approximativt 800 m-nivån” och ”Approximativt 1100-1200 m-nivån”. Det är precis dessa höjdlinjer som utkristalliserar det stora perspektivet på Sarek. Först då ser vi tydligt Sareks struktur. Det är vattendelarnivån som isolerar de stora massiven.

 

[Gamla_Sverige]

Om ni vill kan jag ta fram en karta som visar olika höjd med olika färg. Problemet är att den skulle kunna dra uppmärksamhet från den hundra år gamla kartan som beskrivs som oöverträffad i tråden. Det är osportsligt att använda datorer och flygmätningar. Ni får tycka till om jag ska göra det.

 

[bsandborgh]

Här finns kartan som jpg - HambergSarekKarta1922.jpg (2000×2429). Den är fortfarande oöverträffad, titta på teckenförklaringen längst ned till vänster på kartan:

Visa bilaga 45481

Färgerna bestäms av ”Approximativt 800 m-nivån” och ”Approximativt 1100-1200 m-nivån”. Det är precis dessa höjdlinjer som utkristalliserar det stora perspektivet på Sarek. Först då ser vi tydligt Sareks struktur. Det är vattendelarnivån som isolerar de stora massiven.

På denna karta heter/stavas Gådokgaskatjåhkkå Kåtokjokotjkaskatjåkko vilket i min mening är det mest imposanta fjällnamnet i Sverige!

 

[ripjägarn]

På denna karta heter/stavas Gådokgaskatjåhkkå Kåtokjokotjkaskatjåkko vilket i min mening är det mest imposanta fjällnamnet i Sverige!

Som på svenska blir ännu längre:"Delen av det runda höga fjället som ligger mellan jokkarna"