Björn i Sarek

Hej.
Jag och min kille hade tänkt att vandra i Sarek i sommar, vilket jag verkligen ser fram emot. Enda nackdelen är att jag är livrädd för björnar.
Min kille säger att chanserna är minimala att vi stöter på en björn, stämmer detta?? Visst jag tycker att de är jättefina fast på håll riktigt långt håll. Jag skulle inte uppskatta att bli väckt mitt i natten av att en björn håller på att mumsa i sig min frukost.
Skulle verkligen uppskatta om ni kunde skriva om era upplevelser i sarek.
 
Björn? Sarek?

Har vandrat långa turer i Sarek sedan 1995, och aldrig personligen sett varken björn, varg eller lodjur. Eftersom människan utrotar skadedjur, har dessa arter blivit fåtaliga och mycket skygga. Det värsta odjuret du kan råka ut för i Sarek är inte större än en mygga! :)
 

Lästips

Vinn skor och startplatser till Merrell Göteborg Trailrun för två!

Delta i Göteborgs stora trailfest den 6 september! Nu har du chansen att vinna både startplatser och nya MTL ADAPT från Merrell åt dig och en vän.

Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken

STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.

Prisade prylar: här är vinnarna av Scandinavian Outdoor Award

Bland de vinnande produkterna finns bland annat en slittålig lättviktsryggsäck och en designklassiker i rostfritt stål.

Tänk säkert i Sarek – fjällräddarens bästa råd

Sareks vackra natur lockar många. Men här är civilisationen långt borta. Utsidan har frågat fjällräddaren Mikael Oja om råd för en säker Sarektur.
Jodå det stämmer

Det bästa (eller i ditt fall kanske det sämsta) jag lyckats med efter att ha knallat omkring i norra lapplands fjälltrakter ett par veckor varje år sen -88 är ett par ganska färska björnspår.

Däremot har en kompis faktiskt sett en björnhona med två ungar högt uppe på en fjällsluttning under en höstvandring. Det är vid den tiden på året som man har störts changs att få se björn eftersom de gärna knallar omkring och äter bär på sluttningarna.

Totalt sett är changsen att få se björn under en fjällvandring oerhört liten, du tar garanterat oerhört mycket större risker varje gång du sätter dig i en bil! Det är så svårt att få syn på vilda rovdjur som björn att även erfarna naturfotografer (som vet var de ska leta) ofta använder "fuskmetoder" som att lägga ut åtlar för att över huvud taget få bilder på vilda björnar.

/ Stefan
 
Ingen fara!

Jag hasade ur tältet en morgon i Rapadalen, och hittade nattfärska björnspår på älvbrinken 50 meter från tältet. Vi följde spåren ett par kilometer, såg att den på ett ställe stött på en älg med kalv som den gjort ett utfall mot, men det blev nog inget den gången.

Jag tror definitivt inte man behöver vara rädd för rovdjuren varken i Sarek eller nån annan stans i Sverige. Även om t.ex. älgarna i Sarek kan uppvisa en fascinerande oskygghet, så gör inte rovdjuren det, och det allra troligaste är att du aldrig får veta att du varit i närheten av ett; dom håller sig undan.

Go tur!

/Per
 
Järv och björnspillning

I månadsskiftet juni/juli 2004 kom jag och två vänner vandrarande längs Sjnjuvtjutisjåhkå riktning OSO i kraftig motvind. Plötsligt reste sig något upp ca 20-25 m framför oss. Döm av min förvåning när mitt livs första järv ställer sig på bakbenen och närsynt stirrar åt vårt håll. Efter ett tiotal sekunder var det någon som harklade sig och då gav den sig genast iväg i galopp upp över fjället.
Bara 20 minuter senare var en av mina vänner nära att trampa i den största spillningshög jag någonsin sett. Först trodde vi att det var järven, men med tanke på att han i så fall skulle ha lämnat ifrån sig minst 25 % av sin vikt blev vi övertygade om att det var björn. Efter samtal med Per Kuhmunen i Rinim blev vi än säkrare på vad vi sett. Han berättade att björn varit synlig i trakterna. Tyvärr fick vi dock inte syn på Nalle.

HåkanF
 
!!

Om man är rädd för björn i Sverige har man problem. Om du inte vågar dig ut i Sarek för björnens skull är detta inte björnens fel...
Sen verkar det som om man är säkrast om man lämnar bössan hemma eftersom björnar tydligen bara anfaller människor med gevär i handen...
 
Re: !!

Anders.Appelqvist; sa:
Om man är rädd för björn i Sverige har man problem. Om du inte vågar dig ut i Sarek för björnens skull är detta inte björnens fel...
Sen verkar det som om man är säkrast om man lämnar bössan hemma eftersom björnar tydligen bara anfaller människor med gevär i handen...

Kan det möjligen vara så att en vandrare inte så ofta smyger ljudlöst mot vinden, till skillnad från en jägare och därför lättare kommer nära björnar? En del brukar följa upp påståenden som ditt med antydningar om att de som blir angripna av björnar är ute och tjuvjagar... Jag förutsätter att det inte var din mening...

För kännedom kan jag för övrigt meddela att det inte bara är jägare som blir angripna.
 
Re: Re: !!

Tarra; sa:
Kan det möjligen vara så att en vandrare inte så ofta smyger ljudlöst mot vinden, till skillnad från en jägare och därför lättare kommer nära björnar?

Självklart är det så...


Tarra; sa:
För kännedom kan jag för övrigt meddela att det inte bara är jägare som blir angripna.

Det är sant, men en förkrossande majoritet är jägare. Fritt citerat från http://www.rattvik.se/Bjorn.asp:

"Under åren 1976-1995 skadades sju människor av björn i Sverige. Sex av dessa var jägare och i fem av fallen förekom skottlossning. Den person som inte var jägare överrumplade en björnhona med ungar."

Till trådstartaren vill jag bara rekommendera att införskaffa en bjällra eller två, fästa på ryggsäcken och alla rovdjur inom en kilometers håll kommer att fly sin kos... Läs gärna om hur man hanterar björnnärvaro i Alaska och Kanada (http://www.guardalaska.com/bearfacts.htm). Jag instämmer med det Appelqvist skrev, i Sverige finns ingen anledning att vara orolig.

/P
[Ändrat av Tinydoh 2005-05-30 kl 15:32]
 
björnar i fjällen

Är nyss hemkommen efter en tur i Sjaunja och hade där turen att få se en björn. Jag satt på en slänt och hade kvällsbrasan tänd och hade inte varit särskilt tyst av mej utan tvärtom brutit kvistar till elden då och då. plötsligt får jag då syn på en björn ett par hundra meter bort som släntrar fram över myren alldeles omedveten om min närvaro. Efter en stund viker den av i min riktning och när den försvunnit ur sikte bland träden mellan mej och myren hämtar jag mina kastruller och slammrar med dem och hojtar till. Detta skrämmer ju iväg nalle som far iväg över myren åt andra hållet, han stannar bara till ett par gånger och tittar sig om för att försäkra sig om att han inte är förföljd av någon stolle med otäcka kastruller.

Detta var en ensam björn utan ungar och med reträttmöjlighet och han valde då att undvika kontakt med mej så snart han blev medveten om min närvaro antagligen ett helt naturligt och typiskt beteende.

Ifjol hade jag också turen att få se björn, då i Sarek i slutet av augusti. Under två morgnar och två kvällar kunde jag se både ensam björn och hona med ungar högt upp på Bielloriehppes norra sluttningar. Själv befann jag mej på andra sidan Sarvesjåhkå- som närmast kanske 1,5 km bort. Vid ett tillfälle en morgon kom det en älgko med kalv och fick vittring på Björnhonan med ungar kanske hundra meter bort. Det märktes ingen större oro utan älgarna rörde sig sakta neråt medan Björnarna rörde sej uppåt i branten.

Även vid detta tillfälle tror jag att björnarnas beteende dvs att gå högt upp på sluttningen och käka bär var helt typiskt och fredligt - Således inga blodtörstiga bestar detta heller.

En annan minnesvärd scen från en av kvällarna jag låg och kikarspanade på björnarna var när de just försvunnit ur sikte och det började bli mörkt och dags att krypa in i tältet och jag vänder mej om och ser två, möjligen tre älgar en kilometer bort. I kikaren kan jag en stund följa hur två tjurar följs åt och går och betar. Efter en stund dyker det upp fler och som mest kan jag se tio tjurar som rör sej mot mej. En imponerande samling. Vinden ligger på så de är helt medvetna om min närvaro. Sju av dem vandrar över Tielmavadet medan tre försvinner upp i Sarvesvagge.

Sådana här djurmöten är någonting att glädjas över och ingenting att frukta, även om jag gärna erkänner att pulsen ökar betydligt ibland. Jag vandrar oftast själv och är inte det minsta orolig över att sova i tält i sarek eller i andra områden trots att jag gärna släpar med både rökt fläsk och ungerska korvar som jag förvarar i tältet om natten. Däremot förde jag ett visst oväsen och pratade högt för mej själv och sjöng när jag gick genom tät skog nu senast i Sjaunja för att jag inte ville överaska någon björn. I öppen terräng är naturligtvis risken för överraskande närkontakt mindre.

god tur!
Anders
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips