avslutad210712
Gäst
chralm; sa:
Håller med. Där finns en stor plan yta som är perfekt att tälta på.
Bestiga Kebnekaise sydtopp-När?
- Trådstartare Tom Bombadill
- Start datum
Håller med. Där finns en stor plan yta som är perfekt att tälta på.
Blir det inte långt att gå om man tältar nere i Singivagge?avslutad210712; sa:
Lästips
ANNONS
Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken
STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.
Tredje alternativ
Fundera att gå upp i Singivagge förbi Silverfallet (jag hade läst kommentar på Singivagge här på forumet först, ochså Grundsten På fjälltur Abisko - Kebnekaise; östra ingången kan vara svår men är spektakulär), tälta mellan dom första två sjöarna och tar dig upp rakt väster om Vierramvarre (Krokdalen heter det, om jag minns rätt - det står inte på kartan).
Nästan uppe i dalen finns en liten sjö, gå brant uppe till vänster och tar dig till höger på hyllan under det liten vattenfall som finns där. Vidare längs Durlings led till Västra leden (möte i Kaffedalen, jfr karta 1:20000) eller använd snöfält nor om Krokdalen som tar dig upp till 1800m utan att klättra i blockig terräng.
Fördel: Slippa västra ledens Vierramvarre, besök Singivagge, förkorta sträckan. Själv gick jag upp denna led i lung och ro augusti 2001, stannade natten i toppstugan (nya: usel, nedskräpad), var uppe vid solnedgången samt uppgången, och tog mig ned längs Durlings led i Singivagge (västra del) igen. Jfr gärna bildsidorna Toppområde
/ Toppområde / Singivagge / Singivagge
Betr toppglaciären: det gällde stegjärn däruppe Augusti 2001.
Lukas
www.rapadalen.de
Fundera att gå upp i Singivagge förbi Silverfallet (jag hade läst kommentar på Singivagge här på forumet först, ochså Grundsten På fjälltur Abisko - Kebnekaise; östra ingången kan vara svår men är spektakulär), tälta mellan dom första två sjöarna och tar dig upp rakt väster om Vierramvarre (Krokdalen heter det, om jag minns rätt - det står inte på kartan).
Nästan uppe i dalen finns en liten sjö, gå brant uppe till vänster och tar dig till höger på hyllan under det liten vattenfall som finns där. Vidare längs Durlings led till Västra leden (möte i Kaffedalen, jfr karta 1:20000) eller använd snöfält nor om Krokdalen som tar dig upp till 1800m utan att klättra i blockig terräng.
Fördel: Slippa västra ledens Vierramvarre, besök Singivagge, förkorta sträckan. Själv gick jag upp denna led i lung och ro augusti 2001, stannade natten i toppstugan (nya: usel, nedskräpad), var uppe vid solnedgången samt uppgången, och tog mig ned längs Durlings led i Singivagge (västra del) igen. Jfr gärna bildsidorna Toppområde
/ Toppområde / Singivagge / Singivagge
Betr toppglaciären: det gällde stegjärn däruppe Augusti 2001.
Lukas
www.rapadalen.de
Tycker vägen förbi Silverfallet kan vara lite lurig, speciellt med packning och vid våt väderlek. Jag har testat och vänt om där en gång (är mer en glad fjällamatör än veteran dock). Skulle rekommendera västra ingången till dalen.
Det är inte så farligt långt från Singivagge via Durings led. Är du/ni i hyfsad fysisk form och startar tidigt fixar ni det på en lång dag.
Det är inte så farligt långt från Singivagge via Durings led. Är du/ni i hyfsad fysisk form och startar tidigt fixar ni det på en lång dag.
avslutad210712
Gäst
Tom Bombadill; sa:
Vi startade ungefär 6 km före Singivaggi och gick tillbaka till Singivaggis mynning innan vi tältade för natten så för oss var det en dagsetapp på lite drygt 26 km och då var det ungefär 7-8 km med full packning.
Om du tältar där Durlings led ansluter till Singivaggi blir det gissningsvis ca 15-16 km fram och åter men tänk då på att du går med lätt packning ifall du gör en dagstur.
avslutad210712
Gäst
laurentiusweg; sa:
Vill inte vara elak men om din far har det minsta lilla höjdskräck skall Ni inte ens tänka på den här vägen. Vi frågade killen som jobbade på Kebnekaises fjällstation hur det var att gå den vägen och han avrådde på det bestämdaste. Vi gick ut och kom fram till att han var en "fjolla" så vi gick fram till Silverfallet. Sedan kollade vi hur stigen såg ut efter Silverfallet och kom fram till att vi inte ville chansa med 25 kg packning på ryggen och blött på stigen. Man kan säga att det var rätt smalt där man går och rätt långt ner till bäcken nedanför *L*. Så vi vände om och gick runt Singitjåkka (eller hur nu berget stavas).
Kolla även här
http://www.folder.nu/kebsida/dag2.htm
Finns också en tidigare tråd här på utsidan där jag ställde frågan om vägen via silverfallet där en som gått där med sin tjej delade med sig av deras erfarenheter men jag hittar den inte just nu men sök den gärna om du orkar.
avslutad210712; sa:
Hej!
Håller med. Singivagge via Silverfallet är inget att leka med/rekommendera.
Den vägen kan man ta om man
1) har strålande sol och torr väderlek
2) vet vad man ger sig in på
3) inte har minsta anlag för höjdskräck
---
Sedan ber jag å det bestämdaste att få avråda från "jymapdojor", som någon tidigare i denna tråd nämnde. Tänk att dom där jympadojorna dyker upp ständigt och jämt. De har inget i fjällvärlden att göra (annat än i tältlägret/stugan, eller vid vadning).
Visst - man kan säkert ta sig upp på toppen i sådana. Men tänk om vädret slår om??? Du skall ner också! Alla leder upp till Kebnekaises topp är steniga, eller blockrika.
En solig förmiddag kan ibland bli en snöig eftermiddag, även mitt i sommaren. Och man är borta ett rätt stort antal timmar, när man bestiger toppar av den digniteten.
Mvh Bert
Kebnetjåkka?
Är det någon som har bestigit Kebnetjåkka från Kebnekaise fjällstation?
Är det någon som har bestigit Kebnetjåkka från Kebnekaise fjällstation?
Kebnetjåkka
Vi gick upp i branten från bron över Tarfalajåkk och ned ovanför fjällstation. Lutningen är minst vid Tarfalajåkk. Det är brant men "gåbart" om man bitvis skråar, ingen klättring. Låt bli de branta snöfälten mot Kebs fjällstn på nedgången. Sommartid är det oftast branta isfält (mao risk för "störtning").
Efter 1400 m nivån flackar det ut och det är bara att själv välja den väg som ser enklast ut. Högsta punkten ligger under Kebnekaise sydtopp. Det är en mycket intressant utsiktsplats där man ser ned på bl a Storglaciären och Björlings glaciär. Samtidigt har mäktiga bergväggar omkring sig.
Lycka till önskar Björn
Vi gick upp i branten från bron över Tarfalajåkk och ned ovanför fjällstation. Lutningen är minst vid Tarfalajåkk. Det är brant men "gåbart" om man bitvis skråar, ingen klättring. Låt bli de branta snöfälten mot Kebs fjällstn på nedgången. Sommartid är det oftast branta isfält (mao risk för "störtning").
Efter 1400 m nivån flackar det ut och det är bara att själv välja den väg som ser enklast ut. Högsta punkten ligger under Kebnekaise sydtopp. Det är en mycket intressant utsiktsplats där man ser ned på bl a Storglaciären och Björlings glaciär. Samtidigt har mäktiga bergväggar omkring sig.
Lycka till önskar Björn
Snöfält
Finns det några stora snöfalt längs med Durlings led? Och om det gör det, när bör man gå för att slippa dom?
Har nån varit med om att snöfält på vägen upp varit ett problem?
Finns det några stora snöfalt längs med Durlings led? Och om det gör det, när bör man gå för att slippa dom?
Har nån varit med om att snöfält på vägen upp varit ett problem?
Varför undvika?
Har du tur så hjälper snöfälten till en bekvämare vandring. Du slipper stenig och besvärlig terräng. Förutsätter förstås att snötäcket bär och att det samtidgt är så pass mjukt att man kan sparka steg i det. Jag har oftast haft bra erfarenheter av snöfält.
Nu har jag aldrig gått Durlings led. Den är ju rätt syd och västorienterad, så jag kan tro att det inte förekommer så många snöfält där. Sydsluttningar exponeras av solen och västsluttningar blir ofta rätt snöfattiga pga den förhärskande vindriktningen på vintern.
Jag har gått västra leden vid midsommartid och var glad att kunna nyttja snöfälten den gången, både för uppgång och nerfärd.
Mvh
Bert
Tom Bombadill; sa:
Har du tur så hjälper snöfälten till en bekvämare vandring. Du slipper stenig och besvärlig terräng. Förutsätter förstås att snötäcket bär och att det samtidgt är så pass mjukt att man kan sparka steg i det. Jag har oftast haft bra erfarenheter av snöfält.
Nu har jag aldrig gått Durlings led. Den är ju rätt syd och västorienterad, så jag kan tro att det inte förekommer så många snöfält där. Sydsluttningar exponeras av solen och västsluttningar blir ofta rätt snöfattiga pga den förhärskande vindriktningen på vintern.
Jag har gått västra leden vid midsommartid och var glad att kunna nyttja snöfälten den gången, både för uppgång och nerfärd.
Mvh
Bert
