Sitter och äter lunch vid ett vindskydd jag besökt många, många gånger. Funderar på vad det är som gör att jag ej tröttnar på att komma hit. Med all säkerhet är det omgivningen. Här kan tankar och känslor komma nära....eller sväva iväg....långt, långt bort. Ett eko härifrån till evigheten....en obruten kedja. Blickar ut över sjön Göljan och glömmer för en stund. Låter nuet strömma genom mina sinnen likt vatten i en porlande bäck, bilder kommer och går, i olika former och färger. Drömmer mig bort till fjällvärlden för en stund.

Klockan har blivit runt två på eftermiddagen. Vet ej om jag ska stanna eller traska vidare. Kanske för mycket snö att pulsa i, många nedfallna träd. Bekvämare att stanna kvar. Packar ner och vandrar iväg.

Skogen omger och lägger sitt mystiska väsen på mina axlar. Solens strålar vandrar genom världsrymden....letar sig fram, lyser upp här och där...når även mig då och då. Bitvis lättgånget varvat med djup snö, ser älgspår och annat smått som jag ej vet. Hör och ser fåglar nära och på håll. Ett steg i taget och lite uppför på en väg, sedan in i skog igen. Så småningom framme vid Gårdsjölägret, ett ställe jag ej övernattat tidigare, varken sommar/vår/höst eller vinter.

Allt känns bra och kvällen/morgonen blev precis som jag tänkt mig....

Stjärnhimlen var enorm denna kväll. I´ll be back....

Positioneringen gäller Gårdsjölägret