Här lägger jag bilder och dokumentation från några turer jag gjort.
personnvik

Glad skåning som bor i Östersund.

Har tidigare bott i Uppsala, Lund, Malung och lite utomlands. Jobbar med naturvägledning. Utbildad naturguide på flera sätt och är aktiv som sådan ibland också.

Bilder, filmer och text från min turer lägger jag i min blogg https://www.utsidan.se/blogs/pers-turer/240321-0401-skidtur-fran-kvikkjokk-till.htm eller på www.facebook.com/per.sonnvik/photos_albums

Mina påskturer:
2025: www.utsidan.se/blogs/pers-turer/sulitelma-massivet-runt-och-upp-250417.htm
2024: www.utsidan.se/blogs/pers-turer/240321-0401-skidtur-fran-kvikkjokk-till.htm
2023: www.utsidan.se/blogs/pers-turer/pasktur-i-borgefjall-nationalpark-och-stekenjokk.htm
2022: www.facebook.com/media/set/?set=a.10158418631935095&type=3
2021: www.utsidan.se/blogs/pers-turer/turakning-fran-hemavan-till-abisko-fina.htm
2020: www.facebook.com/media/set/?set=a.10156973501950095&type=3
2019: www.utsidan.se/cldoc/varm-skidtur-fran-ammarnas-till-lonsdal.htm
2018: https://www.utsidan.se/blogs/pers-turer/tio-dagars-skidtur-langs-svensknorska-gransen.htm
2017: www.utsidan.se/trips/view.htm?ID=672
2016: https://www.utsidan.se/blogs/pers-turer/snirklig-talttur-i-sjaunja-och-stora.htm
2015: www.utsidan.se/trips/view.htm?ID=542
2014: www.utsidan.se/trips/view.htm?ID=480
2013: www.utsidan.se/trips/view.htm?ID=577
2012: www.utsidan.se/trips/view.htm?ID=398
2011: www.utsidan.se/trips/view.htm?ID=405
2010: www.utsidan.se/trips/view.htm?ID=578
2009: www.utsidan.se/trips/view.htm?ID=406
2008: www.utsidan.se/trips/view.htm?ID=579

Användarnamn: personnvik

Intressen: Alpinism, Fågelskådning, Klättring, Friluftsmat, Expeditioner, Fiske, Vandring, Jakt, Långfärdscykling, Turskidåkning, Långfärdsskridsko, Litteratur, Mountainbike, Bär & svamp, Orientering, Paddling, Foto, Ridning, Löpning, Segling, Utförsåkning, Resor, Familjen, natur, miljö, dans och släktforskning.

Mer på profilsidan

Påsktur i Sarek. 110417-26

Vi var fyra kompisar som gjorde en mycket fin pulkatur i Sarek under påsken 2011. Vi startade i Kvikkjokk och avslutade i Saltoluokta. Det var mycket varmt och vi hade några riktigt fina topptursdagar i centrala Sarek.

17 april

Efter en tågresa till Murjek, buss till Jokkmokk och taxi till Kvikkjokk stod vi äntligen på parkeringsplatsen vid byns ände där Kungsleden tar vid. Lite smått regnigt och blåsigt och absolut ingen bärighet i snön utanför skoterspåren. Vi lunchade och sedan bar det av uppåt mot fjällen.
Redo att ge oss av.

På Kungsleden mötte vi en hel del skotrar och det kändes lite som att gå i vägrenen till en väg. Men vi fick se detta som en transportsträcka.
Efter några timmar på Kungsleden bland skotrar kom vi fram till sjön Sturo Dáhtá. Vi ville tälta vid sjön för att fundera på vägval inför morgondagen: antingen gå norrut strax öster om Pårtemassivet eller fortsätta österut längs Kungsleden till Rapadalens mynnig.
Jag tog mig upp ett par hundrahöjdmeter till nationalparksgränsen för att undersöka tillgången på skoterspår. Det är förbjudet med skoteråkning i nationalparken, med vissa undantag. Det fanns spår vidare in i nationalparken. Bärigheten i snön var bättre här uppe också. Men det blåste en del och det var låga moln.
Första tältplatsen blev i björkskogen vid kanten av sjön.
Det som sagt absolut ingen bärighet i snön utanför spåren så när man skulle ta sig till skoterspåret för vidare promenad fick man krypa fram för att fördela vikten.

18 april

Jag upptäckte på morgonen att min ena skida hade spruckit. Stålkanten var av på ett ställe och belaget under verkade loss från resten av skidan. Jag tog det väldigt försiktigt med denna skida resten av turen.

Stark västlig vind, och samtal med en same på väg till samevistet Pårek, gjorde att vi beslöt att inte gå norrut förbi Pårte-massivet utan att fortsätta österut längs Kungsleden. Vi fick då medvind och slapp utsätta oss för onödiga risker på kalfjället.
Vårt vägval gjorde att det ofta kändes som att vi gick på en motorväg med massor av skotrar och skoterspår. Vi träffade ingen annan skidåkare de dagar vi gick på Kungsleden! Endast en massa skotrar. Det är verkligen inte roligt att gå på skidor bland alla skotrar, så det är förståeligt.
Vi passerade STF:s Pårtestuga, där vi pratade lite med stugvärden om föret, fågelmatare och vart andra personer har gått. Ett gäng med hundspann stod vid stugan. Hundarna var väldigt ivriga på att komma iväg.
För att slippa skotrarna gjorde vi ett tappert försök att gå strax norr om Kungsleden. Ganska snart gav den bristande skaren sig till känna. Hopplöst med tung packning när man sjunker ner en meter genom skaren. Efter en skön lunch i en solig glänta var det bara att återgå till den snöskoterpackade Kungsleden.
På sjön Rittak blåste det rejält ibland i medvinden och fick bra fart österut. Vi såg en hel del skoterfolk som stod och fiskade på sjön. Det såg blåsigt ut.
Vi siktade på nordöstra hörnet av sjön för att sedan kunna gå längs med en fin öppen å. Vi såg flera strömstarar längs ån. Berget Njalásj i bakgrunden.
Efter den fina åpassagen kom vi ner på magasinet Tjaktjaure, där vattennivån stod lågt. Vi skulle inte så långt på den utan siktade på en skoterled vid ån Suobbatjåhkå. Det var svårt att hålla höjd på den backiga sjöbotten. Sådana här miljöer känns lite deppiga.
Vi fann skoterleden, som går mot samevistet Pårtekietje. Det var så dålig bärighet i snön på leden att vi var tvungna att gå precis i mitten på skoterspåret för att det skulle bära. Vi hittade en fin tältplats en bit in i skogen nära berget Tjahkkelij. På bilden jag efter kvällens toalettbestyr. Kanonskönt med bivackskor!

19 april

Vid tälten hade vi en fin barmarksplätt där vi åt. Här äter vi frukost.
Mickes och mitt tält. Sovsäckarna på vädring.

Det såg ut att bli en riktigt fin och varm dag. Vi fortsatte att följa skoterleden mot samevistet. Tjahkkelij i bakgrunden.
Terrängen blev flackare och det var för varmt för purkvallorna. Så klister på burk blev lösningen.
I solen blev det väldigt varmt.
T-shirtväder.
Jag vågade inte ta av mig t-shirten, då jag bränner mig lätt. Vissa andra var modigare.
Fikapaus i passet mellan Tjahkkelij och Bågevarásj. Där fanns många björkar som såg döda ut. Till vänster syns Nammásj och till höger Skierfe.
Vi fick bitvis spännande nerfart från passet till Rapadalen. Nammásj till vänster och Skierfe till höger.
Litnokstugan. Intressant bygge i björkskogen vid Rapaälven.
Skylt ovanför dörren. Man blir nyfiken på vem Professor Hilding Köhler var.
Före stugan och en bit efteråt fanns det öppna partier i älven. Det blev en del sicksackande för komma rätt.
Där gick vi inte över.
Där gick vi över. Vi följde älven uppströms förbi berget Alep Spádnek.
Nära renvaktarstugan som finns vid Lánnem slog vi läger. På morgonen efter ville vi ha möjlighet att gå nordöst upp på kalfjället om vädret var fint nog för toppturer. Här äter Micke dagens Real turmat.

20 april

På morgonen var det runt noll grader och en del moln.

Vi bestämde oss för att fortsätta längs dalen in mot Mikkastugan. Berget Låddebákte i mitten på bilden.
Det kom lite lätt snöfall ibland. Jag är väldigt nöjd med min nya vinterfjälljacka.
Strax före Mikkastugan gick vi upp i Ruohtesvágge. Äntligen kalfjäll. Stilla och fin eftermiddag.
Skaárjatjåhkkå med Mikkastugan och tillhörande utedass nedanför (två små prickar på bilden).

21 april

Vi tältade nära ån Mihktjåhkå med utsikt över dalen.
Frukost med förstaklassig utsikt.

Vi åkte upp i glaciärdalen mot glaciären Mihkájiegna. Längst bak i mitten på bilden syns högst toppen i Sarek: Stortoppen 2089. Jag och Micke gick på toppen för tre år sedan via den västra kammen.
Våra pulkaspår neråt och västerut.
Vi slog läger på glaciären söder om Sydtoppen efter att noggrant ha undersökt snöns bärighet med hjälp av snösonder. Sedan gav vi oss upp på berget Mihkátjåhkka. Ingen vidare sikt men helt ok väder annars.
På toppen. Fantastisk utsikt...
På väg ner från berget.
Vi planerade att stanna på denna tältplats åtminstone två nätter. Magnus grävde en ordentlig toalett. Men utan lock.

22 april

På natten blåste det ordentligt i byarna (förmodligen fallvindar från Sydtoppen) och vi blev lite oroliga ett tag för om tältet skulle hålla. Men allt gick bra.
Fram till mitt på eftermiddagen väntade vi på bättre väder för att kunna göra någon topptur. Jag läste en del och tog det lugnt.
Vi väntade och blev lite rastslösa.
Magnus gjorde ännu en toalett. Denna gång i den andra riktningen och denna gång med ordentliga lock så att inte snön fyller hålet.
Det klarnade upp och vi satsade på en tur till berget Svarta Spetsen, som syns mitt på bilden

I passet väster om Svarta spetsen. Vårt läger syns som en lite prick på glaciären precis ovanför den långs svarta skuggan.
Sista biten gick vi utan skidor.
På toppen. Fantastisk utsikt (här västerut).
Utsikt österut.

Fika på väg ner till skidorna.
Svarta spetsen. Nerfarten på glaciären var riktigt fin: kallsnö, stora böljande ytor och lagom lutning. Jag tycker verkligen om att åka skidor på glaciärer på vintern.

Fortfarande på väg ner till lägret. Utsikt västerut mot Ålkatj-massivet.
Middagsdags med ännu en fin utsikt mot Ålkatj.

23 april

Dagen då prognosen 5 dagar tidigare hade lovat finast väder (och det stämde!). Detta blev Topptursdagen. Vårt läger syns mitt på bilden. Första toppen blev Vargtoppen.
Vi började med att åka upp i passet mellan Mihkáthåhkkå och Vargtoppen och sedan upp längs ryggen norrut mot Vargtoppen. På bilden utsikt mot Stortoppen.
Utsikt österut.
Mihkáthåhkkå vänstra halvan av bilden. Taget från ryggen mot Vargtoppen.
Från ryggen mot Vargtoppen.
På toppen av Vargtoppen. Utsikt österut. Svarta spetsen till vänster i bilden.

Vi åkte sedan upp på ryggen norrut mot berget Várdastjåhkkå. Innan toppen blev det fika.
Utsikt från toppen av Várdastjåhkkå. Anders och Stor- och Nordtoppen i bild.
Utsikt västerut. Berget Gávabákte till höger, som vi besteg senare på dagen.
Nerför Várdastjåhkkå på den breda ryggen.
Vi åkte ner på glaciären Várdasjiehna på väg mot toppen 1849, som syns strax till höger om Gávabákte på bilden.

Utsikt från toppen 1849 österut. Gávabákte mitt i bilden. Vi åkte nerfrån toppen 1849 och besteg Gávabákte när vi ändå var i gång utan skidor… Var faktiskt rätt brant åt sidan på ett ställe, så man ville inte halka nerför. Men det gick bra att komma upp.
Utsikt från Gávabákte söderut. Rapadalen och Rupthesvágge där nere.

Utsikt från Gávabákte söderut
Vi åkte ner från Gávabákte (till vänster i bild) tillbaka ner på glaciären Várdasjiegna. Vi ville ta en tur ner för nästan hela glaciären och över på glaciären Alep Sarekjiegna. Det blev en fin utförsåkning på denna glaciär. Härligt! Fika i solen.
Utsikt ner mot glaciären Alep Sarekjiegna samt Nord- och Stortoppen.
Vi gick upp i passet mellan Alep Sarekjiegna och vår hemmaglaciär Mihkájiegna. Utsikt från passet söderut. Nerförsåkningen därifrån blev kanonbra.
På väg ner på Mihkájiegna.

Middagsmatlagning
Sista kvällsutsikten från vår fina tältplats.

24 april

Det var dags att börja röra på sig. Vi började att gå upp mot passet väster om Svarta spetsen. Mickes sele öppnades och pulkan for ner igen på glaciären. Som tur skadades den inte.
Här i passet var det riktigt varmt.
Riktigt varmt…
Vi använde tranciever i sådan här terräng.
Hela dagen var det disigt i luften. Förmodligen pga all avdunstning från snön. Här åker vi nerför den lilla glaciären söder om passet. Vi skulle åka söder om berget Tjågnåris för att kunna åka uppför glaciären Tjågnårisjiegna.
Det blev en varm fikapaus.
På väg till Tjågnårisjiegna och passet som syns mitt i bilden. Svarta spetsen till vänster om passet.
Efter det passet fick vi en fin nerfart på glaciären Oarjep Sarekjiegna. Det var väldigt varm snö som bromsade ordentligt. Värre ju längre ner vi kom.
Vi skråade sedan ner söderut i dalen Ghjesvágge. Det var fortfarande bra bärighet i snön. Här utsikt mot Ähpar-massivet.
Det var väldigt varmt när vi slog läger strax innan sjön Liehtjitjávrre. Jag och Micke tog varsin snötvätt.
En fin kväll.
Fin solnedgång.
Vy österut. Det toppiga berget Sluggá till vänster.

25 april

Micke äter frukost. Sarektjåhkkå-massivet i bakgrunden.

Första trädet (fjällbjörk) på ett tag väckte en del uppmärksamhet. Strax innan hade vi fått en pratstund med fjällfotografen Claes Grundsten och hans kompis Göran som råkade träffa nära vårt tältläger.
Vi såg mängder av de här sländorna på snön.
Vi behövde passera denna stenterräng. Vi följde några spår som visade sig ha gjort bra vägval. Sluggá till vänster och Vuovres till höger. Vi kom att gå upp i passet till vänster om Vuovres, då vi ville hölla höjd så länge som möjligt. Anledningen var att vi ville minimera risken för genomslagssnö.
Magnus funderar på vägval.
Fikapaus i solen.
Upp i passet norr om Vuovres var det väldigt varmt.
Utsikt från passet mot nordost ner mot Juobmotjåhkkå och Stora sjöfallet.
Vi skråade mot berget Rásek parallellt med sjön Pietsaure. En renflock.
Vi kom fram till ansiktsberget Rumok. Sjön Pietsaure nedansför.
Vi tog oss neråt till sjön. Ju längre ner vi kom desto sämre bar snön. Vi sjönk igenom mycket och det gick inte snabbt. Isfall på bilden.
Väl nere på sjön så var det blött och mycket vatten på sjön. Lite lätt duggregn ibland också.

26 april

Sista dagen på fjället. Vi hade tältat strax ovanför Saltoluokta fjällstation. Berget Lulep Gierkav i bakgrunden.

Vi åkte ner på skoterleden till fjällstationen. Här utsikt mot Stora sjöfallet och Nieras-massivet.
Vi kunde inte åka utanför skoterspåren då snön inte bar där. Det blev mycket plogande och sicksackande.
Och allt mindre snö.
Efter en skön bastu blev det lunch i restaurangen.
På tåget hem: det känns som ett mindre problem att man tar med sig alkohol ut från restaurangvagnen än faktumet att man faktiskt öppnar dörren och går ut...
Föregående Nästa Startsida
Avpersonnvik Publicerat 2011-04-26 Läst 436 ggr
Kategori Aktivitet / Skidor
Etiketter Påsktur, Turskidåkning
Ingår i tur110417-26 Påsktur i Sarek 2011
Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?

Läs mer i bloggen

Vårens sista skidtur? Skäckerfjällen 260418

Blåsigt och varmt i luften men mycket och mjuk snö kvar i Skäckerfjällen. Det blev en kortare solig skidtur denna dag i trevligt sällskap.

Jag följde med två damer på skidtur i Skäckerfjällen. Solveig och hennes väninna Anki. Jättetrevligt och även inspirerande. Jag hoppas att även jag är i så god form när jag är pensionär. 

Läs inlägget

Vårig cykeltur 260418

Medvind, sol och fina vyer. Det blev skön cykeltur från Brunflo till Frösön med yngsta sonen.

Från byn Grytan följde vi pilgrimsleden. Parallellt med järnvägen.

Läs inlägget

Ensamma turåkare i Rondane på påsken? 260402-10

Denna påsktur skidade vi i ett ikoniskt fjällområde i Norge, men träffade inga andra skidåkare. Inte så mycket snö men en hel del blåst.

Vi hade inför turen ganska noggrannt granskat snödjupskartor över området och det såg ut som att det skulle finnas tillräckligt med snö. Men när vi närmade oss startplatsen för turen blev vi oroliga. Knappt någon snö i Folldal. Och i byn Fallet såg det endast lite bättre ut. Över lag känns det som att snödjupskartorna har överdrivit snödjupet. Men vi tog oss fram, tog med en hel del nya repor på både pulkor och skidor.

Läs inlägget

Lästips

Upptäck

Alltid
gratis!
Bli medlem!

Var med i Sveriges största outdoor-community och få Månadens Utsidan.