Mys vid elden i skogen nära huset.
Glad skåning som bor i Östersund.
Har tidigare bott i Uppsala, Lund, Malung och lite utomlands. Jobbar med naturvägledning. Utbildad naturguide på flera sätt och är aktiv som sådan ibland också.
Bilder, filmre och text från min turer lägger jag i blogg eller på https://www.facebook.com/per.sonnvik/photos_albums
Intressen: Alpinism, Fågelskådning, Klättring, Friluftsmat, Expeditioner, Fiske, Vandring, Jakt, Långfärdscykling, Turskidåkning, Långfärdsskridsko, Litteratur, Mountainbike, Bär & svamp, Orientering, Paddling, Foto, Ridning, Löpning, Segling, Utförsåkning, Resor, Familjen, natur, miljö, dans och släktforskning.
Etiketter:
I gränslandet mellan vinter och vår
Helgen innebar förmodligen sista skejtturerna i närområdet och ett sista försök till långfärdsskridskoåkning samt vandring och springtur i skog.
S:t Olavsleden
Denna pilgrimsled har länge lockat mig och nu har jag börjat springa på den. Det känns som en lagom utmaning att lite då och då springa delar av den och samtidigt får jag uppleva ett varierande natur- och kulturlandskap. Praktiskt nog ligger det fler järnvägsstationer längs leden vilket underlättar logistiken.
Detta var den hittills finaste springtur på leden. Lagom stora stigar och ibland grusväg. Ibland går leden längs Indalsälven. Finaste delen är vid forsarna och Ristafallet. Ibland skymtades kalfjäll som var pudrade av nysnö. Och hela landskapet badade i höstfärger och sol. Lagom varmt var det också.